Spelling suggestions: "subject:"arbetsrelaterad stress"" "subject:"arbetsrelaterade stress""
21 |
Påverkar fysisk aktivitet arbetsrelaterad stress : En litteraturstudieLarzon, Zaida, Gunnarsson, Malin January 2012 (has links)
Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer. Resultat: Denna litteraturstudie undersöker möjligheterna att använda fysisk aktivitet för att förebygga arbetsrelaterad stress. Genom att analyser de artiklar som användes har författarna funnit bevis för att fysisk aktivitet är en viktig faktor vid förebyggande av arbetsrelaterad stress. Andra viktiga faktorer som hittats är beteendetyper, miljö och livsstil. Syfte: Faktorer som påverkar fysisk aktivitet. Slutsats: Avslutningsvis bör fortsatt forskning fokusera på att hitta nya vägar för att få fram bättre och lättare strategier, för att göra det möjligt för flera aktörer att använda sig av dessa, både organisatoriskt och individuellt. Fysisk aktivitet bör i framtiden ses som ett verktyg i utveckling mot arbetsrelaterad stress.
|
22 |
Hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv- en litteraturöversiktAndersson, Linnea, Wennberg Forsberg, Tove January 2015 (has links)
Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget. Databassökningar gjordes och artiklar granskades, analyserades och ett resultat skapades som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudteman: “Arbetsmiljö och krav som orsak“, “Arbetslaget som orsak”, “Fysiska och psykiska effekter som drabbar sjuksköterskan”, “Påverkan på patientsäkerheten” och “ Behov av kunskap och kompetensutveckling”. Diskussion: I sjuksköterskors arbetsmiljö förekom förhållanden som orsakade hög arbetsbelastning och stress. Detta ledde till att många sjuksköterskor övervägde att lämna yrket. Sjuksköterskor oroade sig för kvaliteten på vården på grund av den höga arbetsbelastningen. Slutsats: Flera faktorer påverkade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa faktorer kan leda till konsekvenser, inte bara för patientsäkerheten utan också för personalens egen hälsa. Nyckelord: Arbetsbelastning, Arbetsförhållanden, Arbetsmiljö, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskor, Stress.Chattkonversationen är avslutad
|
23 |
Småföretagare och stress : En kvalitativ studie som syftar till att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan tänkas kompensera eventuell stress / Small business owners and stress : A qualitative study aiming to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stressHolmén, Maria, Eliasson, Linda January 2015 (has links)
Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.
|
24 |
Ledarskap och dess påverkan på arbetsförhållanden och välbefinnandeLiljedahl, Sonja January 2014 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap. En multipel regressionsanalys visar att ledarskap har en unik och direkt relation till välbefinnande. Slutsatsen av studien är att ledarskap är den viktigaste faktorn som påverkar medarbetarnas välbefinnande och att företaget bör fokusera på ledarskapsutveckling.
|
25 |
Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress : En litteraturstudieGrassman-Severin, Michelle, Myrgren, Pernilla January 2014 (has links)
Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor är ett ämne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag påverkas i stort av ohälsosam stress. Många sjuksköterskor överväger att lämna yrket redan under det första yrkesverksamma året på grund av utmattning och bristande självkänsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för under sitt första år som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna beträffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie på beskrivande nivå som baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam består av kaos och osäkerhet. Många nyutexaminerade sjuksköterskor betonar rädslan de lever med dagligen under arbetstid och den bristande tilltron på sig själv och sin kunskap inom området. Det finns svårigheter att delegera ut uppgifter på grund av rädsla för att förlora kontrollen. Den höga arbetsbelastningen kantas av tidsbrist och förväntningar från omgivningen om att alltid finnas till hands. Samtidigt bemöts de nyutexaminerade sjuksköterskorna med respektlöshet och bristande stöd från kollegor som orsakar frustration och arbetsrelaterad stress. Slutsats: Föreliggande studier visar att arbetsrelaterad stress är något nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för. Brist på introduktion och vägledning från erfarna kollegor resulterar i bland annat rädsla, osäkerhet i sin nya yrkesroll och frustration. Den höga arbetsbelastningen nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för består av tidsbrist, stort ansvar, låg personaltäthet och höga krav. Kollegor har ett stort ansvar att vägleda nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom att stärka övergången till yrkesverksam sjuksköterska kan den första yrkesverksamma tiden som sjuksköterska stärkas.
|
26 |
Anknytningsmönster, copingstilar och stress inom relationsintensiva yrken : En kvantitativ studie rörande sambanden mellan anknytningsmönster, copingstilar och arbetsrelaterad stressLarsson, Anneli, Falck, Julia January 2015 (has links)
There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated. The results showed that insecure-anxiety and insecure-avoidance attachment was correlated with a higher level of occupational stress. The results also showed that the higher the use of problem-focused coping style, the lower the level of occupational stress. The study’s results contradicted previous research, in the way that emotion-focused coping style had a negative correlation with insecure-avoidance attachment and occupational stress. Finally, the study's results showed that the higher the age of the individual, the lower the level of occupational stress. The result of this study is important for working-life research and highlights the importance of attachment patterns and coping styles effect on occupational stress. / Det har skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar i Sverige som till stor del beror på arbetsrelaterad stress. Den arbetsrelaterade stressen gäller framförallt relationsintensiva yrken som innebär att individen arbetar med mycket kontakt eller ansvar för andra människor. Forskning har visat att anknytning har betydelse för valet av copingstil och upplevelsen av stress i arbetslivet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan anknytningsmönster, copingstilar och arbetsrelaterad stress inom relationsintensiva yrken samt att utvidga tidigare studier genom att lägga till variablerna ålder, arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå i relation till copingstilar och arbetsrelaterad stress. Studien var i kvantitativ form där 186 deltagare från olika relationsintensiva yrken runt om i Sverige deltog. Resultatet visade att otrygg-ångest och otrygg-undvikande anknytning var korrelerat med en högre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visade även att ju högre användning av problemfokuserad copingstil desto lägre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat gick emot tidigare forskning då emotionsfokuserad copingstil hade ett negativt samband med otrygg-undvikande anknytning och arbetsrelaterad stress. Till sist visade studiens resultat att ju högre ålder individen har desto lägre grad av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat är viktigt för arbetslivsforskning och belyser betydelsen av att ta hänsyn till anknytningsmönstret och copingstilarnas påverkan på arbetsrelaterad stress.
|
27 |
Att inte ha förutsättningar till att ge en god vård : En intervjustudie om arbetsrelaterad stress från ett sjuksköterskeperspektivAndreasson, Frida, Nibble, Johanna January 2016 (has links)
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom hälso- och sjukvården och uppkommer som en följd av belastande arbetsförhållanden, vilket skapar en obalans i sjuksköterskornas arbete. När sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress kan det inverka på den vård som de bedriver. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka vårdandet. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med allmänsjuksköterskor låg till grund för studien. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier kunde urskiljas; Helhetsbilden av patienten uteblir, Patientsäkerheten hotas och Patienterna upplevs reagera negativt på sjuksköterskornas stress. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskorna, patienterna och vårdandet. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress medför att det är svårt att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Genom att uppmärksamma sjuksköterskor och chefer om problemet kan åtgärder vidtas och förutsättningar för att bedriva en god och säker vård kan öka.
|
28 |
Hur påverkas sjuksköterskor av arbetsrelaterad stress? : En litteraturöversiktHjelm, Nikita, Lundvall, Erica January 2017 (has links)
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress uppstår när skillnader finns mellan arbetets krav och den mängd kontroll som varje individ har för att möta dessa krav. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram via PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Två huvudteman framkom, Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors arbete och Hur påverkar den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskors välbefinnande utanför arbetsplatsen. Åtta respektive sex underteman redovisas under de två huvudteman. Arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor negativt både på deras arbete och i deras privatliv. Diskussion: Den arbetsrelaterade stressen får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter, det är av stor vikt att bibehålla hälsa och välbefinnande hos sjuksköterskor. Genom att sjuksköterskor får delta i stressförebyggande åtgärder kan den arbetsrelaterade stressen minskas eller ha mindre påverkan hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kraven och ansvaret på sjuksköterskor ökar ständigt vilket leder till att stressen ökar ytterligare. Det bör forskas mer i hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskor och vad konsekvenserna av detta resulterar i för att få en större medvetenhet inom detta problemområde. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>
|
29 |
Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress / Nurses' experiences of occupational stressUlvland, Dakko, Jakobsson, Rayney January 2018 (has links)
Bakgrund: Upplevelsen av stress kan te sig olika beroende på vilka som erfar stressen och dess konsekvenser varierar också. Vanligen orsakas stressen relaterad till arbetsplatsen av den psykosociala och den fysiska miljön, men andra omständigheter kan inte exkluderas. Eftersom sjuksköterskan är en viktig del av vården som bär ansvaret för patientens omvårdnad blir dennes upplevelse av arbetsrelaterad stress intressant för vårdvetenskapen.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ, induktiv ansats. Manifest innehållsanalys av tidigare publicerade vetenskapliga originalartiklar.Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av arbetsrelaterad stress kunde grupperas i tre kategorier, nämligen arbetsplatsens kultur, arbetsplatsens organisation samt genererandet av själva sjuksköterskerollen.Slutsats: Själva sjuksköterskerollen medför stress. Dessutom hotas allvarligt sjuksköterskans möjligheter att hantera eller minska stressupplevelsen på grund av bristande psykosocialt stöd samt avsaknad av kontroll över sitt arbete. Det är nu dags att arbetsgivarna inser och accepterar sitt ansvar att agera och förändra arbetsmiljön både fysiskt och psykosocialt.
|
30 |
Sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stressEkman, Anna, Segerqvist, Carolina January 2018 (has links)
Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor har erfarenhet av arbetsrelaterad stress i sitt dagliga arbete, om stressen blir långvarig kan det leda till komplikationer som sömnstörningar och minnessvårigheter. Arbetsgivaren är skyldig att uppmärksamma och motverka arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt att beskriva undersökningsgrupperna i utvalda artiklar. Metod: Beskrivande litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod granskades. Huvudresultat: Resultatet visade att flera sjuksköterskor erfor att brist på personal och begränsat med tid var två betydande anledningarna till arbetsrelaterad stress. Även kommunikationen mellan kollegor och arbetsmiljön var anledningar som påverkade den arbetsrelaterade stressen. Personal och tidsbrist ansågs kunna bero på att sjuksköterskorna utförde flera arbetsuppgifter samtidigt. Flera av deltagarna i utvalda studier hade även erfarenheter av att de utförde arbetsuppgifter som inte ingick i deras roll och ansvarsområde som sjuksköterska. För att förebygga uppkomsten av stress framhölls förkortad arbetstid, vilket på ett positivt sätt påverkade erfarenheterna av arbetsrelaterad stress. Bra relationer till kollegor och att hitta egna copingstrategier för att hantera stressen på arbetet och privat framhölls också som positivt för att minska den arbetsrelaterade stressen. Den metodologiska granskningen visade att det var flest kvinnor i åldern 22 – 61 år som deltog i granskade studier. Slutsats: Personal och tidsbrist har stor påverkan på erfarenheterna av arbetsrelaterad stress. Litteraturstudien visar att förkortad arbetstid är en potentiell lösning på problemet och belyser arbetsgivarens ansvar att aktivt arbeta mot och förebygga uppkomsten av arbetsrelaterad stress.
|
Page generated in 0.0751 seconds