Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

Organisationer står ständigt inför förändring för att behålla sin plats på dagens arbetsmarknad. Merparten av organisationsförändringar misslyckas varpå motstånd till förändring (MTF) antas vara en bidragande orsak. Forskning har undersökt hur MTF kan minskas via bl.a. förändringsledning. Denna studie avsåg undersöka individuella faktorer vilka kan påverka medarbetares MTF. Detta undersöktes via en enkät besvarad av 209 medarbetare på 11 företag. Enkäten bestod av Oregs skala för MTF, arbetsrelaterad self-efficacy (ASE), arbetsrelaterad KASAM (WSOC), attityd till organisationsförändring samt bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, antal år på arbetsplatsen och sektor. Studien hittade signifikanta samband mellan MTF och ASE, WSOC, attityd till organisationsförändring samt kön. Vidare visade sig prediktorvariablerna tillsammans förklara 29 % av variationen i MTF. Studiens resultat går i linje med tidigare resultat inom ASE och WSOC men går emot forskning om könsskillnader i MTF. Studiens slutsats var att de hälsofrämjande individuella aspekterna (ASE, WSOC) troligen inverkar mest på MTF.

When recently graduated psychologists leave the profession, it can have a negative impact on the quality and continuity of care as well as resulting in socioeconomic costs. This study set out to investigate what personal and contextual factors affect newly graduated psychologists' intention to leave the profession (ITLP) over time. Longitudinal data was collected using a survey over three waves: 2017, 2018 and 2019. The participants were newly graduated psychologists in Sweden (n=346) who had answered two consecutive surveys. Logistic regressions were made, with the dependent variable ITLP. The independent variables were: sector (public or private), occupational self-efficacy, work related psychological flexibility, role stress. emotional demands, job satisfaction, social support (from colleagues, supervisor and family), transition between studies and internship, transition between internship and employment and sickness absence. Results showed that job satisfaction, social support from supervisors and the transition between internship and employment had a significant effect on the newly graduated psychologists’ ITLP over time. Due to data limitations some hypothesized relationships might not have been detected. Further research is needed to clarify what affects psychologists’ ITLP over time. / Att psykologer väljer att lämna yrket kan påverka vårdkvalitet och kontinuitet, dessutom innebär det samhällsekonomiska kostnader. Denna studie undersöker vilka faktorer det är som påverkar huruvida psykologer har en intention att lämna yrket (ITLP) eller inte. Longitudinell data samlades in i tre omgångar: 2017, 2018 och 2019. Deltagare var nyligen examinerade psykologer i Sverige (n=346) som hade svarat på två efterföljande enkäter. Logistiska regressioner genomfördes med den beroende variabeln ITLP. De oberoende variabler var: sektor (offentlig eller privat), arbetsrelaterad self-efficacy, arbetsrelaterad psykologisk flexibilitet, rollstress, emotionella krav, arbetstillfredsställelse, socialt stöd (från kollegor, överordnad och familj), övergång mellan studier och praktisk tjänstgöring, övergång mellan praktisk tjänstgöring och arbete samt sjukfrånvaro. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse, socialt stöd från överordnad och transitionen mellan praktisk tjänstgöring och arbete hade en signifikant effekt på ITLP över tid. Begränsningar i data kan ha gjort så att vissa av de samband som hypotiserats inte kunde identifieras. Mer framtida forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som påverkar psykologers ITLP över tid.