En kvalitativ studie som syftar till att analysera vad som kan skapa bra förutsättningar för ett ledarskap på distans, beskriva vilka utmaningar och möjligheter detta kan medföra och uppmärksamma upplevda skillnader mellan att leda på distans och att leda på plats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes där tidigare forskning om leader-member exchange theory och arbetsrelaterad känsla av sammanhang låg till grund för intervjuguiden. En tematisk analys genomfördes vilken resulterade i fem teman: tydlighet, kommunikation, tillgänglighet, relationer och stöd samt kompetens och effektivitet. De fyra första temana bidrog till att skapa bra förutsättningar för ett ledarskap på distans, utmaningar som framkom var att skapa förutsättningarna. I dessa teman fanns även skillnader mellan typerna av ledarskap. Det femte temat var övergripande och kom att stå för möjligheter med ett ledarskap på distans och anledningar till att det var nödvändigt. Studien visar en komplex bild av ledarskap på distans där alla teman samverkar.

Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (KASAM), empowerment och psykosocial arbetsmiljö (PSAM) är väletablerade begrepp. Det finns begränsad forskning om deras inbördes relation, dock har tidigare forskning konstaterat att höga nivåer av KASAM och empowerment är relaterad till god upplevelse av anställdas PSAM. Studiens syfte var att undersöka relationen och variationen mellan PSAM, KASAM och empowerment. Detta besvarades genom fyra frågeställningar och tre hypoteser. I studien ingick 130 deltagare (74 kvinnor och 56 män). Datainsamlingen skedde på två separata arbetsplatser. Enkäten inkluderade fem bakgrundvariabler och tre skalor. Materialet analyserades med korrelationer och regressionsanalyser. Analyserna visade att KASAM och empowerment kompletterar varandra med att förklara variationen i PSAM. Korrelationerna indikerade att högre upplevelse av KASAM och empowerment är kopplade till en högre skattning av PSAM. Utöver detta korrelerade KASAM och empowerment med varandra. Slutsatsen som drogs var att arbetsplatser måste undersöka dessa tre delar tillsammans för att få en överblick över hur anställda upplever sin PSAM.

The aim of the dissertation was to investigate the demographical differences on Work-SoC, and the relationship between work-related sense of coherence (Work-SoC) and work engagement in a motor retail organisation in Gauteng. The Work-related sense of coherence (Work-SoC) scale, Utrecht work engagement (UWES-9) scale and a biographical questionnaire were applied in the data collection from 326 employees in a motor retail organisation in Gauteng. The results indicated a strong relationship between Work-SoC and work engagement and that Work-SoC does predict work engagement. Except for tenure and gender, all demographical variables showed statistically significant mean differences on Work-SoC. The study has added valuable knowledge to the existing literature as it was the first to investigate mean differences on Work-SoC for different demographical groups and also investigate the relationship between Work-SoC and work engagement in the South African environment. / Industrial and Organisational Psychology / M. Com. (Industrial and Organisational Psychology)

Organisationer står ständigt inför förändring för att behålla sin plats på dagens arbetsmarknad. Merparten av organisationsförändringar misslyckas varpå motstånd till förändring (MTF) antas vara en bidragande orsak. Forskning har undersökt hur MTF kan minskas via bl.a. förändringsledning. Denna studie avsåg undersöka individuella faktorer vilka kan påverka medarbetares MTF. Detta undersöktes via en enkät besvarad av 209 medarbetare på 11 företag. Enkäten bestod av Oregs skala för MTF, arbetsrelaterad self-efficacy (ASE), arbetsrelaterad KASAM (WSOC), attityd till organisationsförändring samt bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, antal år på arbetsplatsen och sektor. Studien hittade signifikanta samband mellan MTF och ASE, WSOC, attityd till organisationsförändring samt kön. Vidare visade sig prediktorvariablerna tillsammans förklara 29 % av variationen i MTF. Studiens resultat går i linje med tidigare resultat inom ASE och WSOC men går emot forskning om könsskillnader i MTF. Studiens slutsats var att de hälsofrämjande individuella aspekterna (ASE, WSOC) troligen inverkar mest på MTF.

Introduktion Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (eng. WSOC) kan användas som en indikator för arbetstrivsel och bygger på hur anställda ser på sitt arbete utifrån hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Kunskapsläget gällande hur WSOC påverkar anställdas vilja att stanna hos sin arbetsgivare är begränsat. Syfte Syftet var att undersöka hur WSOC relaterar till anställdas intention att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Metod Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvantitativ analys baserad på en enkätundersökning bland 450 personer i den svenska Marinen. De statistiska test som genomförts är oberoende t-test och envägs-ANOVA. Resultat De som ser sig stanna kvar hos sin arbetsgivare om tre år eller inte har funderat på att lämna det senaste året har signifikant högre WSOC än de som inte ser sig stanna kvar eller har övervägt att sluta. Starkare WSOC tyder på en högre intention för värnpliktiga att ta anställning och för GSS/K att söka officersutbildning. Resultatet tyder även på ett samband mellan WSOC och balansen mellan arbete och privatliv. Slutsats Resultatet tyder på ett samband mellan ett högre WSOC och en vilja att stanna hos sin arbetsgivare. Med vetskapen om hur personalen uppfattar sin känsla av sammanhang på arbetet kan en arbetsgivare vidta åtgärder för att öka behållandegraden och även som i Försvarsmaktens fall, öka rekryteringsgraden till myndigheten. Nyckelord Arbetsrelaterad känsla av sammanhang, behålla personal, rekrytering, Försvarsmakten, balans mellan arbete och privatliv. / Introduction Work related sense of coherence (WSOC) can be used as an indicator of well-being at work and is based on how employees view their work in terms of manageability, comprehensibility and meaningfulness. Research on how WSOC affects employees’ willingness to stay with their employer is as of now limited. Aim The aim of the study was to investigate how WSOC relates to employees' intention to remain with their employer. Method The aim and sub-questions were answered through a quantitative analysis based on a survey among 450 employees in the Swedish Navy. The statistical tests carried out are independent t- test and one-way ANOVA. Results People who see themselves staying with their employer for the next three years or those who have not considered leaving in the past year have a significantly stronger WSOC than those who do not see themselves staying or have considered leaving. Stronger WSOC furthermore indicated a higher intention for conscripts to take up employment and for employed sailors to enroll for officer training. The results also indicate a relationship between WSOC and work- life balance. Conclusion The results indicated a relationship between a stronger WSOC and a willingness to stay with one's employer. With the knowledge of how the employees perceives their sense of coherence at work, an employer can take measures to increase the retention rate and also, as in the case of the Armed Forces, increase the recruitment rate. Key words Work related sense of coherence (WSOC), retention, recruitment, Armed forces, work-life balance.

Bibliography: pages 273-351 / The context of this research is the occupational wellbeing of employees in the healthcare industry in South Africa. The purpose of this study was to identify occupational wellbeing types that cluster as a result of variables (burnout, work engagement, workaholism and job satisfaction) which can be plotted on the circumplex model of wellbeing, and determining the extent of type differences in as far as it pertains to psychosocial antecedent variables (age, job demands, job resources and work-related sense of coherence), as well as positive and negative outcome variables (comprising organisational commitment and turnover intention). A quantitative survey was conducted on a convenience sample of healthcare workers (N = 461). The population consisted of predominately black African females, aged between 31 and 45 from the nursing profession. Cluster analysis using k-means found statistically significant support for three occupational wellbeing types, namely, Exhausted, Engaged and Burned-Out. Results from MANOVA revealed a difference between all occupational wellbeing types and the psychosocial antecedent variables of job demands, job resources and work-related sense of coherence. The occupational wellbeing types did not however differ, based on the age of the participants. Multinomial logistic regression analysis revealed that age was additionally not a significant predictor of the occupational wellbeing types, whilst Work-SoC predicted the engaged type, and job demands and job resources predicted the engaged and exhausted types in comparison to the burned-out type. Hierarchical moderated regression analysis concluded that each of the occupational wellbeing types played a significant role by moderating the relationship between the psychosocial antecedent variables of job resources and work-related sense of coherence, and the positive and negative outcomes of organisational commitment and turnover intention. Theoretically the study highlighted the importance of addressing the occupational wellbeing concerns and challenges faced by healthcare employees in South Africa face. The empirical value of the study was the identification of the occupational wellbeing types and a potential nomological net. The knowledge derived from the relationship between the variables may be valuable in informing a holistic affective wellbeing model which could direct practices within the healthcare industry in South Africa. / Die konteks van hierdie navorsing is die beroepswelstand van werknemers in die gesondheidsorgbedryf in Suid-Afrika. Die doel van hierdie studie was om tipes beroepsmatige welstand te identifiseer wat saamgevoeg word as gevolg van veranderlikes, naamlik uitbranding, werkbetrokkenheid, werksverslawing en werkstevredenheid wat op die sirkumpleksmodel van welstand geteken kan word, en om die omvang van tipe verskille in so ver aangesien dit betrekking het op psigososiale antesedente veranderlikes, naamlik ouderdom, werksvereistes, werksbronne en werkverwante samehang, sowel as positiewe en negatiewe uitkomsveranderlikes (wat organisatoriese toewyding en omsetintensiteit bevat). 'N Kwantitatiewe opname is gedoen oor 'n gerieflikheidsteekproef van gesondheidswerkers (N = 461). Die bevolking het bestaan uit hoofsaaklik swart vroulike vroue, tussen 31 en 45 jaar oud, uit die verpleegberoep. Cluster-analise met behulp van k-middele het statisties beduidende ondersteuning gevind vir drie tipes beroepswelstand, naamlik uitgeputting, betrokkenheid en uitgebranding. Resultate van MANOVA het 'n verskil aan die lig gebring tussen alle tipes beroepswelstand en die psigososiale antesedente veranderlikes van werksvereistes, werkbronne en werkverwante samehang. Die tipes beroepswelstand verskil egter nie op grond van die ouderdom van die deelnemers nie. Multinomiale logistieke regressie-analise het aan die lig gebring dat ouderdom ook nie 'n beduidende voorspeller was van die tipes beroepswelstand nie, terwyl Work-SoC die betrokke tipe voorspelling en werksvereistes voorspel het, en dat werkbronne die betrokke en uitgeputte tipes voorspel in vergelyking met die uitgebrande tipe. Hiërargiese gemodereerde regressie-analise het tot die gevolgtrekking gekom dat elkeen van die tipes beroepswelstand 'n belangrike rol gespeel het deur die verhouding tussen die psigososiale voorgaande veranderlikes van werkbronne en werkverwante sin vir samehang te modereer, en die positiewe en negatiewe uitkomste van organisatoriese toewyding en omsetintensiteit. Teoreties het die studie die belangrikheid daarvan beklemtoon om die kommer en uitdagings wat gesondheidswerkers in Suid-Afrika in die gesig staar, aan te spreek. Die empiriese waarde van die studie was die identifisering van die tipes beroepswelstand en 'n potensiële nomologiese netwerk. Die kennis wat verkry word uit die verband tussen die veranderlikes, kan waardevol wees om 'n holistiese affektiewe welstandsmodel in te lig wat praktyke binne die gesondheidsbedryf in Suid-Afrika kan rig. / Umongo walolu cwaningo wukuphila kahle kwabasebenzi abasembonini yezokunakekelwa kwempilo eNingizimu Afrika. Inhloso yalolu cwaningo kwakuwukuhlonza izinhlobo zenhlalakahle yomsebenzi ezihlangana ngenxa yokuguquguqukayo (ukutubeka, ukuzibandakanya emsebenzini, ukusebenza ngokweqile nokweneliseka emsebenzini) okungabekwa kumodeli yenhlalakahle ye-circumplex, nokunquma ubukhulu bezinhlobonhlobo zohlobo kuze kube manje njengoba kumayelana nokuhlukahluka kokuphikisana kwengqondo (iminyaka, izidingo zomsebenzi, izinsiza zomsebenzi kanye nokuzwana okuhlobene nomsebenzi), kanye nokuhlukahluka kwemiphumela emihle nemibi (ehlanganisa ukuzibophezela kwenhlangano kanye nenhloso yenzuzo). Ucwaningo oluningi lwenziwe kusampula elula yabasebenzi bezokunakekelwa kwezempilo (N = 461). Isibalo besinabantu besifazane ikakhulukazi abamnyama base-Afrika, abaneminyaka ephakathi kuka-31 no-45 abavela emsebenzini wobunesi. Ukuhlaziywa kweqoqo ngokusebenzisa izindlela ezingama-k kutholwe ukwesekwa okubalulekile kwezibalo zezinhlobo ezintathu zomsebenzi, okungukuthi, Ukhathele, Ukuhlanganyela kanye Nokushiswa. Imiphumela evela kwa-MANOVA iveze umehluko phakathi kwazo zonke izinhlobo zenhlalakahle yomsebenzi kanye nokuhlukahluka kokuphikiswa kwengqondo kwezidingo zomsebenzi, izinsiza zomsebenzi kanye nokuzwana okuhlobene nomsebenzi. Izinhlobo zezenhlalakahle zomsebenzi azizange zehluke, ngokuya ngeminyaka yabahlanganyeli. Ukuhlaziywa kokuhlelwa kabusha kwezinto kwamazwe amaningi kuveze ukuthi iminyaka yobudala ibingeyona imbonakaliso ebalulekile yezinhlobo zenhlalakahle yomsebenzi, ngenkathi i-Work-SoC ibikezela uhlobo lokuzibandakanya, nezimfuno zomsebenzi, nezinsizakusebenza zibikezela izinhlobo ezibandakanyekile nezikhathele uma kuqhathaniswa nohlobo olushile. Ukuhlaziywa kokuhlehliswa kwe-hierarchical kuphethe ukuthi uhlobo ngalunye lwezinhlalakahle zomsebenzi lubambe iqhaza elibalulekile ngokuhlolisisa ubudlelwano phakathi kokuhlukahluka kokuphikiswa kwengqondo kwengqondo kwezinsiza zomsebenzi kanye nokuzwana okuhlobene nomsebenzi, kanye nemiphumela emihle nemibi yokuzibophezela kwenhlangano kanye nenhloso yenzuzo. Ngokwezifundo lolu cwaningo luqhakambisa ukubaluleka kokubhekana nezinkinga nezinselele ezibhekene nabasebenzi bezempilo eNingizimu Afrika ababhekene nazo. Inani lezobuciko lolo cwaningo kwakuwukuhlonzwa kwezinhlobo zenhlalakahle yomsebenzi kanye nenetha elingaba namandla lokuqanjwa. Ulwazi olususelwe ebudlelwaneni obuphakathi kokuguquguqukayo lungaba lusizo ekwaziseni imodeli yenhlalakahle ephelele engaqondisa izindlela ezenziwa embonini yezokunakekelwa kwempilo eNingizimu Afrika. / Industrial and Organisational Psychology / D. Phil. (Psychology)