Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anställda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrån tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, även kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka är arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrån tidigare forskning kring studieämnena. Utifrån analysen kunde slutsatser dras att trygghetsaspekterna kommer in i ett tidigare stadium i rekryteringsprocessen i form av behov. Ytterligare en slutsats tyder på att tydlig information och stöd, som exempelvis uppföljningar, är viktiga trygghetsfaktorer för anställda via bemanningsföretag. Det framkom även att det är otryggt med ett arbetsuppdrag via bemanningsföretag eftersom en ovisshet om framtiden uppkommer. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte med denna studie är att undersöka hur arbetsmarknadsinstitutioner som arbetsmarknadsregleringar och fackföreningar påverkar prekariatets storlek i 25 europeiska länder. Min teoretiska utgångspunkt är den nystrukturalistiska ansatsen som utgår från att makrostrukturella processer omformar arbetsmarknaden genom att skapa ekonomiska och politiska villkor som i sin tur utgör en grund för prekära anställningsformer. Jag har valt att undersöka arbetsmarknadsregleringar och fackföreningars roll för framväxten av de prekära jobben. I uppsatsen används data från European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 genomförd av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EFILWC). Jag har genomfört linjära regressionsanalyser på både individ- och landsnivå. Mina resultat visar att det varken finns samband mellan anställningsskyddets strikthet mätt med OECD:s EPL-index, eller mellan kollektivavtalstäckning och storleken på prekariatet i olika länder. Samtidigt har det påvisats ett starkt negativt samband mellan organisationsgraden i fackföreningar och procent prekära bland de anställda. Ett negativt samband mellan organisationsgrad och den relativa storleken på prekariatet gäller även för flera demografiska grupper som är särskilt utsatta för prekära anställningar såsom kvinnor, äldre och lågutbildade. Mina resultat ger stöd åt teoretiska antaganden om att starka fackföreningar kan motverka prekära jobb. Samtidigt visar resultaten på behovet av vidare studier med tidsseriedata för att utesluta risken för omvänd kausalitet. Dessutom finns det ett stort område för studier av andra makrofaktorer som bidrar till framväxten av prekära jobb.

Temporary employment has become more common on the labor market. In 1990, time-limited employments corresponded to 9 percent of all employments in Sweden. Today, time-limited employments account for 17.9 percent of the entire labor market. In this context, it is interesting to investigate how the occupational categories that employs temporary employees most, to investigate the employees' experiences of cohesion and community within these professions. The purpose of this study is to increase understanding of how cohesion is affected by the widespread use of temporary employment in these workplaces and to gain a deeper insight into the employees' perceived job security. Previous research talks about the importance of social relations between different groups and the importance of community in the workplace, and also highlights the difficulty of establishing contact and equal cohesion of employment. The theoretical starting points we have used are Guy Standing Precariat (2013) and Elias and Scotson The Established and the Outsiders (1999). The result of this study shows that the experience of occupational safety depends largely on our respondents' type of employment, however the result does not clearly indicate a difference between permanent and temporary employees in terms of cohesion and community experiences depends on the form of employment. Though, we have found several other explanations, such as work experience, for these differences. / Tillfälliga anställningar har blivit allt vanligare på arbetsmarknaden. Från att tidsbegränsade anställningar har motsvarat 9 procent av alla anställda 1990, motsvarar tidsbegränsat anställda idag 17,9 procent av hela arbetsmarknaden i Sverige. Det är med denna bakgrund intressant att undersöka hur de yrkeskategorier som utnyttjar tillfälligt anställda mest, för att undersöka de anställdas upplevelser kring sammanhållning och gemenskap inom dessa yrken. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur sammanhållningen påverkas genom utbredd användning av tillfälliga anställningar på arbetsplatser och få en djupare inblick i de anställdas upplevda arbetstrygghet. Den tidigare forskningen talar om vikten av de sociala relationerna mellan olika grupper och hur betydelsefullt det är med gemenskap på arbetsplatsen, och belyser också svårigheter att skapa kontakt och lika sammanhållning över anställningsformerna. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är Guy Standings Prekariatet (2013) och Elias och Scotson Etablerade och outsiders (1999). Resultatet av denna studie visar att upplevelsen av arbetstrygghet till stor del beror på respondenternas arbetsform, men skillnaden mellan fast och tillfälligt anställda visar inte tydlig att skillnaden i upplevelser om sammanhållning och gemenskap, beror på anställningsformen. Utan att vi istället funnit flera förklaringar till skillnaderna, så som arbetserfarenhet.