Introduktion: Transitionsperioden är tiden då den nyutexaminerade sjuksköterskan omvandlas från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. De nyutexaminerade sjuksköterskorna måste ha kunskaper inom såväl omvårdnad som medicin för att kunna utföra omvårdnad i dagens komplexa sjukhusvård. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver även socialiseras in i arbetsmiljön och förhålla sig till förordningar. Syfte: Belysa upplevelser av att vara nyutexaminerad sjuksköterska under det första året som yrkesverksam på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databaserna som användes vad CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna gjordes utifrån granskningsmallar enligt Polit och Beck (2017). Resultatet baserades på 10 artiklar. Databearbetningen skedde på ett systematiskt sätt och resulterade i sex teman. Resultat: Artiklarna beskrev att de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser under det första året som yrkesverksamma präglades av det professionella självförtroendet. Det professionella självförtroendet både påverkade och påverkades av Upplevelsen av handledning och introduktion, Upplevelsen av den sociala arbetsmiljön, Upplevelsen av att kommunicera med vårdteamet, Upplevelsen av sin kompetens, Upplevelser och hantering av stressorer samt Upplevelsen av sjuksköterskeutbildningens betydelse. Slutsats: Generellt upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att det var svårt att uppnå en lyckad transition. Genom att belysa de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser kan det ge förståelse för den avancerade transitionen och vilka åtgärder som behöver vidtas.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård är drabbad av personalbrist och överbelastning. För att säkra framtida tillgång till sjuksköterskor krävs att åtgärder vidtas. Genom att identifiera hinder och möjligheter nyexaminerade sjuksköterskor möter i arbetslivet kan förhoppningsvis ljus kastas över möjliga lösningar på befintliga problem. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att komma ut i arbetslivet i Sverige. Metod: Studien utgörs av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes med ett induktivt förhållningssätt. 15 artiklar analyserades för att framställa ett resultat, detta i enlighet med Fribergs instruktioner. Resultat: Tre huvudteman identifierades; Övergången mellan studie-och arbetsliv, Att bli trygg i sjuksköterskeprofessionen samt Strategier för lärande. Alla med tillhörande subteman. Slutsats: Studien belyser att nyexaminerade sjuksköterskor behöver ordentliga introduktioner, tid för återhämtning och reflektion samt god arbetsplatskultur för att kunna utöva god omvårdnad, utvecklas i professionen och samtidigt må bra och trivas med arbetet. I dagsläget får många nyexaminerade sjuksköterskor inte sina behov bemötta, något som leder till att deras upplevelser av att komma ut i arbetslivet präglas av stress, osäkerhet och rädsla.

Syftet med studien var att undersöka personlighetens betydelse för arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19. Studien undersökte även om det fanns någon skillnad på arbetsupplevelsen av distansarbetet beroende på om det skedde frivilligt eller påtvingat. Studien var en kvantitativ enkätstudie och urvalet var tjänstemän som under Covid-19 arbetat på distans. För att mäta personlighet genom femfaktormodellen tillämpades Ten- Item Personality Inventory (TIPI). Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för att mäta arbetsupplevelsen. Resultatet visade ett signifikant samband mellan personlighet och arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19, där vänlighet hade störst effekt men även neuroticism och samvetsgrannhet visade sig predicera arbetsupplevelsen av distansarbete. Extraversion, öppenhet, kön, ålder, samt om distansarbetet skedde frivilligt eller påtvingat hade ingen signifikant påverkan på arbetsupplevelsen. / The purpose of this study was to investigate the importance of personality for the work experience of teleworking during Covid-19. The study also examined whether there were any differences in the work experience of teleworking depending on whether the telework was voluntary or forced. The study was a quantitative questionnaire study and the sample were white-collar workers who teleworked during Covid-19. To measure personality through the five-factor model, the Ten-Item Personality Inventory (TIPI) was applied. The Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used to measure work experience. The results showed a significant relationship between the predictors and the work experience of teleworking during Covid-19. The results showed that agreeableness had the highest effect on work experience of telework during Covid-19, whereas neuroticism and conscientiousness also proved to be predictors of work experience. However, extraversion, openness, gender, age and whether the telework was voluntary or forced showed a non-significant result.

<p>Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare.</p> / <p>The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.</p>

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare. / The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan chefens personlighet utifrån femfaktorsmodellen och anställdas arbetsupplevelse utifrån krav-kontroll-stödmodellen när arbete skedde på distans. Pearsons korrelationsanalys genomfördes för att ge en översikt över relationen mellan chefens personlighet och anställdas arbetsupplevelse. Vidare undersöktes hur mycket av chefens personlighet förklarade variationer i anställdas arbetsupplevelse samt om och hur respektive personlighetsdimension predicerade anställdas arbetsupplevelse samt delkategorierna krav, kontroll och stöd. Ten Item Personality Inventory (TIPI) användes för att mäta chefens personlighet. Fem delskalor från QPS Nordic (34+) med koppling till krav-kontroll-stödmodellen användes för att mäta anställdas arbetsupplevelse. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan respektive personlighetsdimension och anställdas arbetsupplevelse. 57.9% av variationer i anställdas arbetsupplevelse kunde förklaras av chefens personlighet baserat på femfaktorsmodellen. Samvetsgrannhet var den enda personlighetsdimensionen hos chefen som enskilt hade en signifikant prediktion på anställdas totala arbetsupplevelse och samtliga delkategorier.  Extraversion hos chefen hade en signifikant prediktion på anställdas upplevelse av kontroll. / The purpose of this study was to explore the relationship between the leader's personality and employees experience of work in a distance context. The study investigated if there was a significant correlation between the leader's personality, based on the five-factory-model, and employees' experience of work, based on the demand-control-support-model. Furthermore, the study explored how much the leader's personality explained the variation in employees' experience of work. Ten Item Personality (TIPI) was used to measure the personality of the boss. Ten questions from QPS Nordic (34+) were used to measure work-experience. The results showed a significant correlation between the leader's personality and distance-workers' experience of work. 57.9% of the variation in the employees' experience of work could be explained by the leader's personality. Concisentiousness was the only dimension that had a significant effect on employees' total experience of work. Extraversion had a significant effect on employees' sense of control.