Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001–2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift. En uppgiftsom ännu inte gett avtryck i de av Försvarsmakten skrivna texterna. Punkter som framkom att beaktavid skapande av operativ förmåga var samverkan, samövning, planering utefter basfunktionerna,ett tydligare fokus och styrning i politiska direktiv. Vid intervjuerna och i den av försvarsberedningengivna rapporten, menar man att Sveriges försvar av territoriet och sin integritet, iframtiden kommer att ske med samma styrkor man avser att engagera sig i internationella åtaganden.Men det arv som idag finns i förband och dess utbildningsnivå, stödjer inte riktigt den tanken.Några av slutsatserna är att samövning är av största vikt för att få operativ förmåga, samt att detfinns en för stor kraftsplittring i utbildning, övningsverksamheten och vid framtagande av ny materiel.Slutligen konstaterades att den operativa förmågan i Försvarsmakten är en önskan, och inteen realitet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion. / Strategic mobility is a conception that is frequently used in today’s modernwarfare. But what is strategic mobility really? Is it enough to buy moderntransport aircraft to have strategic mobility? This essay has the purpose ofshowing that strategic mobility is a complex conception. The subject has beendealt with using a systems scientific theory and a qualitative descriptivemethod has been employed. The technique for collecting information wasstudying literature. These are the questions that have been considered: IsSweden, as a nation, in need of the capability or the function known asstrategic mobility? What is strategic mobility and is there a difference betweenthe capability and the function of strategic mobility and in that case, what isthis difference?Strategic mobility appears to be a complex conception that covers a big area;everything from what transport capacities are required to what units need to beinteroperable, not only for transportation but also for the cooperation with othercountries’ units.The conclusion is, that Sweden is in need of strategic mobility capability, thatstrategic mobility is a system of transport abilities, materiel and equipment,personnel and know-how and finally, that strategic mobility is a capability andnot a function.. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

C-uppsatsen avhandlar överraskning, en av grundprinciperna för krigföring i den svenska operativa- och högre taktiska markstridsdoktrinen. Strävan med uppsatsen är att klarlägga de grundläggande faktorer som överraskningen kan sägas bestå av samt att skapa en modell av faktorernas inbördes förhållande och ömsesidiga beroende, syftande till att på ett avgörande sätt överraska motståndaren.Den empiriska undersökningen sker genom en analys av fem erkända militärteoretiker. De grundläggande faktorer för överraskning som framkommer efter analysen, prövas mot praktiska operativ verksamhet i en begränsad fallstudie. Faktorernas framtida giltighet hypotesprövas i en studie som utgår från två hypoteser om Dominant Battlespace Awareness.Avslutningsvis förs en diskussion om hur utbildningen av svenska officerare bör utvecklas för att på ett bättre sätt än idag, möjliggöra ett operativt agerande, syftande till att nå ett avgörande genom att utnyttja överraskning på taktisk nivå. / This thesis deals with surprise, one of the basic principles of war in the Swedish operational land-battle doctrine. The purpose, from a military-theory perspective, is to elucidate the fundamental elements that surprise can be said to be composed of and to create a model of reciprocal relations and mutual dependence, in order to achieve surprise of the adversary in a decisive way. The empirical research will be accomplished by using an analysis of five acknowledged military theorists. The fundamental elements of surprise, which appear from the analysis, will be examined in practical operational operations through a limited case study. The validity of elements in a future military environment will be tested in a discussion about two hypotheses of Dominant Battlespace Awareness. In conclusion, a discussion will be carried out on how the education and training of Swedish officers ought to be more effectively directed than it is today. The aim would be to enable an operational performance, utilising surprise at the tactical level in order to attain decisive victory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehåll, tar Försvarsmaktens verksamhet från och mednu en tydligare utgångspunkt i militärvetenskapen. Doktrinens innehåll bygger på teorier ommedel och metoder för krigföring från krigsvetare (militärteorier) som sträcker sig kontextuelltöver en tidsmässigt lång period. Jämförelsen har studerat hur doktrinen på motsvarande sätt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen på den militära chefens egenskaper och karaktär hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto påverkat doktrinens innehåll avseende medel och metoder för krigföring.Jämförelsen visar att inbäddat bakom de förmågor om egenskaper och karaktär hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spårbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktär hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jämförelsens resultat uppstår skillnader. Närverklighet avseende utbildning, övning och träning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehåll, och genomlyses av krigsvetares och militära tänkares syn om egenskaper och karaktär,då uppstår skillnader. / Through the Swedish Armed Forces’ doctrine and its content, the activities of the Swedish defensefrom now on take a starting point by referring to military science and theories. The doctrine isbased on science by military theorists about what are the means and the procedures for conductingwar. Those military theorists covering a span from contexts during a long historical period. Thiswork has studied whether the doctrine on the same deep and interest (as with the means andprocedures for conducting war) emphasizes the necessary characteristics and mentality needed ona military commander, expressed by the one and same group of military theorists.War scientists obviously have affected the doctrine’s content regarding means and procedures forconducting war. The comparison shows in the end that behind the capacities concerning necessarycharacteristics and mentality as war scientists express in today’s doctrine, there is a link also towhat war-scientists states about necessary characteristics and mentality needed on a militarycommander.After a final and deeper analyzes and discussion about the achievements in this study, differencesoccurs. These differences occur, when the reality within the Swedish Armed Forces is mirroredwith the content of the doctrine and its means, and above that, when further analyzes are made byassistance from theories expressed by military thinkers. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess. Resultatet visar att planeringsprocessernas strukturella likheter inte motiverar att de tillämpas parallellt. Vid analysen uppvisar den svenska modellen spårbarhet till den reflekterande inriktningen inom militärteorin. NATO:s modell har en dragning åt den mer lagbundna skolan, och med en tydlig fokusering på egen och motståndarens kraftcentrum. Den svenska planeringsprocessen uppvisar brister inom intuitiv beslutsfattning. Chefens roll är otydlig och planeringsprocessen fokuserar på alternativgenerering och –värdering i stället för att använda tiden till spel på en tidigt framtagen lösning. NATO-modellen uppvisar liknande brister men har en tydligare och mer formaliserad chefsroll. Vår nationella modell möter inte kraven enligt rapport 4 då den bl.a. brister i interoperabilitet. NATO:s modell fyller i allt väsentligt kraven och är internationell norm. Sammantaget löses operativa problemställningar bäst genom en tillämpning av NATO:s planeringsprocess, varför den rekommenderas som metod för svensk nationell operativ planering. / The essay is a comparative analysis of NATO’s and Sweden’s operational planning processes and recommends the rout for Sweden to take regarding the choice of a national operational planning process. Initially the theoretical model of the essay, consisting of military theory, research within the frame of “Naturalistic Decision Making” and the Armed forces internationalisation according to ”FMI 2020, rapport 4” is motivated. The planning processes are described and transformed in order to allow for an equivalent comparison. The analysis elucidates the differences and the similarities, and accounts for the strengths and weaknesses of the planning processes. The result displays that the structural similarities between the planning processes do not motivate their parallel use. All through the analysis the Swedish model presents a trace to the reflecting concentration within military theory. NATO´s model presents an inclination to be more conformable to law and indicates a distinct focus on enemy and own centre of gravity. The Swedish planning process displays a shortage in the realm of “Naturalistic Decision Making.” Further more, the role of the commander is vague and the planning process focuses on producing and evaluating courses of action in stead of using time for war-gaming an early produced course of action. NATO´s planning process presents the same shortcomings but the role of the commander is more distinct and formalised. Our national model does not cope with the demands according to "FMI 2020, rapport 4”, among other things due to the lack of interoperability. NATO´s model in principle fulfils the demands and is seen as the international norm. As a whole, operational problems are best solved through an application of NATO´s planning process. NATO´s model is therefore recommended as method for Swedish national operational planning. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Thesis (M.S. in Operations Research)--Naval Postgraduate School, September 1990. / Thesis Advisor(s): Weir, Maurice D. ; Hughes, Wayne P. Second Reader: Lind, Judith. "September 1990." Description based on title screen as viewed on December 29, 2009. DTIC Identifier(s): Naval warfare, mathematical models, lessons learned. Author(s) subject terms: Naval combat models, combat theory, salvo warfare, human factors in combat models. Includes bibliographical references (p. 98). Also available in print.

Thesis--School of Advanced Airpower Studies. / Title from title screen (viewed Oct. 27, 2003). "June 1993." Includes bibliographical references.

Thesis--School of Advanced Airpower Studies. / Title from title screen (viewed Oct. 28, 2003). "May 1992." Includes bibliographical references.

Habilitation-Universität, Augsburg, 2001. / Includes bibliographical references (p. and index.

Not available / text