I denna undersökning var syftet att undersöka om det fanns samband mellan grundskoleelevers attityder till frukost som måltid och deras frukostvanor samt även undersöka sambanden mellan frukostvanor och självrapporterade skolprestationer. Den metod som användes för att finna svaret på studiens syfte var kvantitativ i form av utlämnadet av enkäter. 60 elever tillfrågades och 54 av dessa valde att besvara enkäten. Resultatet av undersökningen visar på signifikanta samband mellan goda frukostvanor och en positiv attityd till frukost. Resultatet visar också att attityden till frukost generellt är positiv. Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader mellan sämre frukostvanor och sämre prestation i skolan.  Analysen av resultatet gör med stöd av teoretiska perspektiv på människors attityder och på vilket sätt dessa sty våra beteenden. För att få en förståelse för hur skolprestationer påverkas av bristande frukostvanor användes ett teoretiskt perspektiv som beskriver människors basala behov och hur dessa påverkar människors prestationer. Slutsasen som dras av resultatet i studien är att det finns en vinst i att jobba med att höja elevernas attityd mot frukost som måltid för att på så sätt förbättra elevernas frukostvanor. Tidsaspekten var något som visade sig extra stark i anledningen till bristande frukostvanor bland eleverna.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka och analysera enskilda människors attityder och förhållningssätt till tiggeri och till de människor som tiggeri i Piteå stad. Tiggeriet i Piteå och norra Sverige har de senaste åren ökat och har ansetts som ett nytt socialt fenomen. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Fyra personer intervjuades på ett semistrukturerat sätt, fyra teaman där tiggeri, tiggaren, mötet med tiggaren, att välja att ge eler inte samt förekomsten av tiggeriet var ledande i intervjuerna. Metoden som användes för att analysera och tolka intervjuerna är inspirerade av grundad teori, där kodning och kategorisering var centrala verktyg för att komma till slutsatser och hitta likheter och skillnader i intervjupersonernas berättelser. Intervjuerna visade på ett komplext och ambivalent möte mellan intervjupersonerna och tiggarna. Där intervjupersonerna ställdes inför en rad olika svåra överväganden, dels i hur de skulle bemöta tiggaren men också i frågan om att ge eller att inte ge. Tre av intervjupersonerna upplevde mötet med tiggaren som jobbigt och obekvämt. En bidragande faktor till de ambivalenta känslorna var intervjupersonernas osäkerhet kring tiggeriets bakgrund, det vill säga om kriminella ligor förekommer eller inte, detta påverkade intervjupersonernas syn på tiggeri men också i själva mötet med tiggaren.

Alkohol/substansmissbruk är ett ökande problem i Sverige vilket leder till att fler människor söker sjukhusvård på grund av komplikationer av missbruket. Frågeställningar som ställdes: Hur upplever sjuksköterskor mötet med patienter med missbruksproblematik? Vilka problem eller förebyggande åtgärder upplever sjuksköterskan vid omvårdnad av patienter med missbruk? Hur upplever sjuksköterskan vårdrelationen mellan patienten med missbruksproblem och sjuksköterskan? Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metoden var en litteraturstudie med samma eftersökning i tre databaser som resulterade i elva vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. I föreliggande litteraturstudies resultat belystes sjuksköterskors upplevelser av: känsla av osäkerhet, bristande kunskap och vårdrelation. Samtliga artiklar kom fram till att osäkerhet hos sjuksköterskan och bristande kunskap inom missbruksproblematik är grunden till problemen inom omvårdnad och orsakar flera frågetecken gällande vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient vilket litteraturstudiens resultat också visar. Ytterligare utbildning till sjuksköterskor om missbruksproblematik måste tas på allvar och verkställas snarast möjligt för att uppnå god omvårdnad till patienter med missbruksproblematik.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

<p>Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old.</p><p>A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.</p>

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old. A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.

This paper investigates to what extent voters and politicians have the same preferences for locally provided welfare services. We make use of two different types of survey questionnaires; one directed towards voters and one directed towards politicians. We reach two main conclusions in the paper. First, we find that politicians have preferences for significantly different spending on locally provided welfare services compared to voters. Second, this difference remains even after controlling for politicians and voters having different socio-economic characteristics. For example, when analyzing female representation, we find that female politicians have significantly different preferences for spending than female voters. One implication of the latter result is that an increase in the ratio of female to male politicians may not be the only way to deal with the desire to increase the political representation of women.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.   Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ