I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ attityd.

Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige idag sjunker trots WHO:s rekommendationer om hur länge man bör amma sitt barn. Många mammor ger sina barn ersättning i ett tidigt skede och det finns flera olika faktorer som spelar in när det beslutet tas. Syfte: Syftet var att undersöka mammors attityder till amning och bröstmjölksersättning uttryckta på föräldraforum. Metod: Data samlades in från tre olika föräldraforum på internet. Datainsamlingen påbörjades den 28/9-2015 och pågick tills datamättnad uppnåddes. Det resulterade i totalt 308 inlägg. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att många mammor upplevde problem med tankar kring amningen och själva amningen, både fysiologiska och mentala hinder. Bristande kunskaper hos mamman samt otillräckligt stöd från vården försvårade amningen. Slutsats: För att undvika att amningsfrekvensen sjunker ytterligare så behövs mer riktade insatser till kvinnor som upplever problem och som är i behov av stöd i sin amning. Även mer förberedande kunskap om amning under graviditeten behövs.

Background: Alcohol and drug abuse is a worldwide health problem and health care professionals should maintain an ethical approach to all patients. People with substance abuse problems experience poor health care delivery, partly because of the attitudes of health care professionals. Aim: To examine the attitudes of health care professionals towards people with substance abuse problems. Method: A literature study where 8 qualitative research articles were quality reviewed and analyzed. Results: The attitudes of the majority of health care professionals towards people with substance abuse were negative. People with substance abuse were considered to lack will, to be hopeless cases, to be manipulative with rapid mood swings and were seen only on the basis of their addiction problems. There was also a reluctance to work with these patients. Among the few positive attitudes that emerged were that the health care professionals wanted to show respect, understanding and a willingness to support people with substance abuse. Lack of knowledge and skills is fundamental to the negative attitudes of health care professionals. Conclusion: Negative attitudes towards people with substance abuse were evident among health care professionals who tended to see them based only on their addiction problems. These negative attitudes can affect the care provided to these patients so that they do not receive adequate care. Education is needed to change the negative attitudes.   Keywords: Attitudes, health care professionals, people with substance abuse / Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är ett hälsoproblem som finns över hela världen och vårdpersonalen bör upprätthålla ett gott etiskt förhållningssätt till alla patienter. Personer med missbruksproblematik upplever en dålig vård bland annat på grund av vårdpersonalens attityder. Syfte: Att undersöka vårdpersonals attityder till personer med missbruk. Metod: En litteraturstudie där 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Det framkom att majoriteten av vårdpersonalens attityder till personer med missbruk var negativa. Detta innebar att personer med missbruk ansågs sakna vilja, vara hopplösa fall, vara manipulativa med snabba humörsvängningar och ses endast utifrån sitt missbruksproblem. Det framkom även en motvilja till att arbeta med den här patientgruppen. Bland de få positiva attityder som framkom var att vårdpersonalen ville visa respekt, få förståelse för och vilja stödja personer med missbruk. Brist på kunskap och kompetens är en grund till negativa attityder hos vårdpersonalen. Slutsats: Negativa attityder till personer med missbruk var tydliga hos vårdpersonalen och de tenderade att se personerna endast utifrån sitt missbruksproblem. Dessa negativa attityder kan påverka vården som ges till den här patientgruppen på så sätt att de inte får adekvat vård. Utbildning behövs för att förändra de negativa attityderna.   Nyckelord: Attityder, vårdpersonal, personer med missbruk

No description available.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Malnutrition är ett vanligt problem hos äldre. Risken ökar vid hög ålder, sjukdom och andra faktorer som bidrar till undernäring. För att minska riskerna och förbättra hälsan hos äldre personer, krävs det att sjuksköterskan har förmågan att kunna identifiera, planera, och ha kunskap om nutrition samt om olika förebyggande åtgärder vid malnutrition. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Cinahl och PubMed med fulltext. Tolkningen av innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundmans användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna.Resultat: Resultatet visade olika faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete vid förebyggande åtgärder och behandling av malnutrition hos äldre person. Innehållsanalysen ledde fram till fem olika kategorier. Kategorierna blev Brist på kunskap om nutrition, Tid och personal brist, Attityder till nutritions relaterade problem, Avsaknad av samarbete i ett vårdteam och Planering av måltidsmiljö saknas.Slutsats: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete vid malnutrition kan ge bättre förståelse om näringsvård. Ökad kunskap ger även möjligheter för sjuksköterskor att kunna planera och utföra omvårdnadsarbetet gällande näringsvård.

En kvantitativ studie av säkerhetsklimatet i byggbranschen Författare: Caroline Dysenius & Linnéa Persson Högskolan i Halmstad, VT 2016 Syftet med detta examensarbete var att få en djupare kunskap om de anställdas upplevelse av säkerhetsklimatet och attityder till ett säkert beteende. Vidare undersöks hur olycksfall- och tillbudsrapportering över tid kan vara relaterat till en förändrad prioritering för att stärka säkerhetsbeteendet. De frågeställningar som besvarades var: Hur ser det allmänna säkerhetsklimatet ut? Finns det någon samstämmighet mellan ledares upplevelse av säkerhetsklimatet och medarbetares? Finns det några skillnader mellan arbetsgruppersupplevelse av säkerhetsklimatet? Kan faktorerna yrkestitel, ålder eller anställningstid påverka attityderna till säkerhetsklimatet? Har olycksfall- och tillbudsrapportering förändrats över tid sedan ökad prioritering på säkerhetsarbete? Undersökningen baserades på en enkätundersökning med 49 anställda där vi utgick från en förkortad version av ett etablerat enkätverktyg, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att säkerhetsklimatet var gott och att det fanns möjlighet till vidare utveckling. Vidare kom vi fram till att det råder en god samstämmighet inom de dimensioner som mäter ledningen- respektive medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimat. Däremot är samstämmigheten något sämre mellan de dimensioner som mäter ledningen och medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimatet. Det tyder på att det skulle kunna behövas en förbättring av kommunikationen mellan ledning och medarbetare för att öka interaktionen för ett bättre säkerhetsklimat. Säkerheten uppfattas även som god av både tjänstemän och hantverkare, dock fann vi skillnader där tjänstemännen upplever säkerhetsklimatet bättre i samtliga dimensioner jämfört med hantverkarna. Olycksfall- och tillbudsrapporteringen har ökat sedan ledningens satsning på säkerheten.

Sammanfattning Bakgrund Patienter med självskadebeteende har rätt till god vård på lika villkor. SBU:s rapport (2015) har visat att det finns risk för att detta inte efterlevs. Sjuksköterskornas bemötande kan ha stor betydelse för hur patienter med självskadebeteende upplever vården men i dagsläget finns det ingen samlad bild över hur bemötande ser ut. Syfte Att genom en litteraturgranskning undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Metod Sökningar genomfördes i tre databaser, PsychINFO, PubMed och CINAHL, 13 artiklar valdes till ut till kvalitetsgranskningen. De inkluderade artiklarna berörde sjuksköterskor i somatisk öppen och sluten vård som kommit i kontakt med patienter med självskadebeteende, oavsett kön och etnicitet. Huvudresultat Granskningen utmynnade i två ämnesområden, attityder och faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande. Sjuksköterskorna hade olika upplevelser av mötet med patienter med självskadebeteende och det förekom att sjuksköterskor under vissa förutsättningar kunde ha negativa attityder gentemot patienter med självskadebeteende. En negativ attityd gentemot patientgruppen kunde påverka bemötandet och skapade svårigheter vid vårdandet av patienterna. Sjuksköterskornas ålder, erfarenhet, utbildning påverkade sjuksköterskornas bemötande gentemot patienterna, Det framkom även brister som kunde påverka attityderna, dessa var avsaknad av rutiner, riktlinjer och kunskap. Slutsats Sjuksköterskorna bemötte patienter med självskadebeteende med både negativa och positiva attityder. Attityderna påverkades av olika faktorer så som känslor, erfarenhet, stress, kunskap och brist på resurser, vilket ledde till svårigheter vid bemötandet och vårdandet av patientgruppen. Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle kunna öka om sjuksköterskorna som möter och vårdar patienter med självskadebeteende hade de resurser de enligt litteraturgenomgången saknar. Fortsatta studier behövs för att i framtiden utveckla omhändertagandet av patienter med självskadebeteende och sträva mot likvärdig vård.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i förskoleklass organiserar sin undervisning där matematisk problemlösning används samt hur lärarens attityder till matematisk problemlösning i förskoleklass kan återspeglas i deras val. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: På vilket/vilka sätt organiserar lärare i förskoleklass sin undervisning där matematisk problemlösning används? samt Vilka är lärarens argument för att elever ska arbeta med matematisk problemlösning i förskoleklass?. Svar på dessa frågor har sökts genom att samla in empiri från fem lärare på tre olika skolor. Både en observation och en intervju har genomförts med samtliga lärare. Resultatet visar att lärarna organiserar sin undervisning där problemlösning används genom att antingen planera för en lektion utifrån ett problem eller genom att problematisera verksamheten som pågår. Gemensamt för samtliga lärare är att diskussionen är en central del i all undervisning och man kan därmed säga att lärarna ser på elevernas lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Lärarna motiverar sitt val av undervisning med flera olika argument och gemensamt för samtliga är att de anser att problemlösning bör ha en plats i verksamheten. Föregående återspeglas i den undervisning som presenteras. / <p>Matematik</p>

My questions in this study have been: In what ways are other languages ​​than Swedish and English used in the classroom? Do the teachers see the students' native language as an asset or as a problem for the individual? What attitudes to the language contained in the class appear among the surveyed teachers? I interviewed six primary school teachers in grades 1-3 about their attitude and approach to different language presence in educational practice. The result of my study shows that teachers know a lot about what research says about the importance of a student’s mother tongue but lack of time and that they do not understand all the students' native language was given as the biggest excuse for their choice not to practice their knowledge.