Revisorn har en viktig ställning dagens marknadsorienterade samhälle. För att intressenter ska känna sig säkra i att investera i ett företag är det viktigt att den information som företaget sänder ut har granskats av en opartisk aktör. Såtillvida är revisionens syfte är att skapa trygghet och stabilitet på de finansiella marknaderna. För att kunna genomföra detta uppdrag behöver revisorn kunskaper inom ett flertal områden. Inom professionen finns väletablerade titlar som medarbetarna har. Dessa titlar är revisorsassistent, senior, manager och partner. Trots dessa väletablerade titlar finns det inom forskningen få studier på hur kunskaperna utvecklas genom och hur kunskapen skiljer sig åt mellan de olika titlarna. Syftet med denna uppsats är således att utforska hur kunskaperna utvecklas genom de olika karriärstegen. För att utforska hur kunskaper utvecklas har inledningsvis ett teoretiskt ramverk skapats, som ger en bild av att revisorns kunskap utvecklas från teoretisk kunskap mot professionalism, som definieras som en färdighet. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på tio intervjuer med revisorer som har lång arbetslivserfarenhet. Det faktum att dessa personer har en lång arbetslivserfarenhet i yrket gör att de kan se tillbaka på hur deras egen kunskap utvecklats genom karriären. De resultat som vi funnit är att den teoretiska kunskapen fortsätter att utvecklas genom hela karriären, genom fortbildning men också på grund av att yrket kontinuerligt förändras med omvärlden. Detta sammantaget med ett ständigt ökande ansvar innebär att revisorn kontinuerligt måste utvidga sin teoretiska kunskapsbas. En färdighet som måste behärskas är professionalism, denna är viktig redan i början av karriären men dess betydelse ökar för varje karriärsteg. Denna uppsats bidrar till att sprida ljus över hur kunskaper utvecklas genom en revisors karriär och kan således hjälpa studenter för att förstå professionens förväntningar men också hjälpa högskolor och universitet att utforma utbildningen så att den bättre möter revisionsbyråernas förväntningar. / Existing literature has highlighted that an auditor has an important role in the market oriented society. The objective of audit is to create stability on the financial markets, as the auditor has the function of an impartial controller of the information that companies disclose to their stakeholders. Some studies argue that, to be able to perform this mission, auditors need knowledge in several areas during their career. Within the profession there are well established titles such as assistant, senior, manager and partner. However, despite the fact that these titles are so well established, there are no studies on how knowledge is developed and evolved through the career and how knowledge differs between the various titles. Thus, the purpose of this dissertation is to explore how knowledge is developed through the different stages in an auditors’ career. In our attempt to explore the development of knowledge, we have first developed a theoretical framework suggesting that auditors’ knowledge evolves from a theoretical knowledge towards professionalism which is defined as a skill. Subsequently, we have conducted a qualitative study based on ten interviews with auditors who have extensive work experience. The extensive work experience allows the respondents to reflect on their own knowledge, and how the knowledge has evolved through their career. The empirical evidence shows that theoretical knowledge is an important part of an auditor’s knowledge all the way through the career but it is constantly evolving, through education, due to the changes in the environment. These findings, combined with the growing responsibility in the daily work, implies that an auditor has to constantly increase the theoretical knowledge base. Already in the beginning of the career, professionalism is an important skill, but the higher in the hierarchy an auditor gets professionalism is seen as more and more important skill. This paper sheds light on how knowledge evolves through an auditor’s career and therefore it gives a contribution to students as it gives them a picture of the professions demands. Another contribution is to the education system as this paper allows tertiary education to be formed so it better meets the demands from the audit companies.

In recent years, the commercialization of the audit market has become more and more apparent, which is an inevitable trend. After the Enron scandal broke out, researches about commercialization and audit professions, audit quality have arisen. Most of these studies are focus on western audit firms. The purpose of this study is to look at the impact of commercialization of the Chinese audit industry from the auditor perspective. This paper is based on 109 responses to a survey distributed to Chinese auditors, including Big 4 firms and non-Big 4 firms. This study use market orientation, customer orientation and process orientation as indicators of commercialization. Auditor independence and auditor competence as two main cornerstones of audit quality. The data were analyzed by multiple statistics test. Our finding indicates that all three indicators of commercialization of audit market have a positive relation with auditor independence and competence. We are thus concluding that commercialization of the audit market has a positive relation to audit quality. Also, we find that auditors in Big 4 and non-Big 4 audit farm are not much difference. This may be because the Big 4 in the Chinese market do not have the same dominance as in the Western market.

Bakgrund Revisionsbranschen   präglas av en hög personalomsättning vilket   har resulterat i att antalet kvalificerade revisorer sedan 2005 minskat med 20 %. Detta   är ett problem för revisionsbyråer då de   satsar mycket resurser på anställda   som sedan lämnar innan de hunnit uppnå auktorisation. Representanter   från Big 4-byråer beskriver att   revisorsassistenter erhåller attraktiva kompetenser som är intressanta för   rekryterare i andra branscher. Revisorsassistenter är medvetna om detta och   använder således yrket som en språngbräda. Syfte Syftet med studien är att utforska varför ett   arbete som revisorsassistent   fungerar som en karriärmässig språngbräda. Metod Studien har tillämpat   en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats med induktiva inslag. För   datainsamlingen har sammantaget 17 semistrukturerade intervjuer genomförts   med respondenter från fyra olika intervjugrupper. Slutsats På grund av den stora   mängden utbildning som ges på revisionsbyråer erhåller revisorsassistenter en   rad kunskapsmässiga kompetenser som är attraktiva för rekryterare utanför   branschen. Revisorsassistenter blir även attraktiva till följd av branschens   arbetsklimat, som präglas av en intensiv högsäsong som bidrar till att   revisorsassistenter lär sig hantera stress och arbeta på ett effektivt sätt.   Studien indikerar även att revisorsassistenter utvecklar en god social   kompetens som värderas högt av rekryterare. / Introduction The audit industry is affected by a high employee turnover   that has resulted in a 20 % loss of certified public accountants since the year 2005. This is a problem for audit firms since they invest a lot of resources in educating their employees, who in turn leave the industry before they achieve their authorization. Representatives from the Big 4 describe that audit assistants acquire attractive knowledge which are appealing for recruiters in other lines of business. Audit assistants are aware of this which results in them using the job as a stepping stone in to other industries. Purpose    The purpose of the study is to examine why an employment as an audit assistant works as a stepping stone in to other industries. Method The study applies an interview method with a mainly deductive approach. To collect data the authors have carried out 17 interviews in total, with respondents from four different interview groups. Conclusion The findings of the study is that the large amount of internal education that the firms provide results in audit assistants gaining lots of attractive knowledge. Audit assistants also become attractive because of the industry’s work climate. The audit industry is affected by an intense peak season which teaches the audit assistants to cope with stress and to work efficient. The study also  indicates  that  audit  assistants  develop  social skills which are highly attractive in the eyes of recruiters.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. / Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar.    De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet.    Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för revisorsrotationens inverkan på revisionskvalitet utifrån ett klientperspektiv.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För datainsamling genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med ledamöter från styrelser och revisionsutskott i börsnoterade bolag.     Resultat och slutsats: Studien visar att revisionsklienterna upplever att revisorsrotation har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Vidare visar studien att revisorernas kompetens och revisorernas oberoende är de centrala delarna av revisionskvaliteten.      Examensarbetets bidrag: Studien ger en insyn i hur implementeringen av de obligatoriska rotationsreglerna påverkar revisionskvaliteten i praktiken. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien fokuserat på hur revisorernas egna klienter upplever att revisionskvaliteten påverkas av revisorsrotation.     Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att gå djupare in på antalet rotationer som de svenska börsnoterade bolagen varit med om. Här kan framtida forskning studera antalet rotationer av bolagens påskrivande revisor, antal rotationer av revisionsteamet samt antalet rotationer av revisionsbyrå. / Aim: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the impact of auditor   rotation on audit quality from a client perspective.       Method: The study is based on a qualitative research methodology. För data collection, nine semi-structured interviews were conducted with members of boards and audit committees of listed companies.     Results and conclusions: The study shows that audit clients perceive auditor rotation as having a positive positive impact on audit quality. Furthermore, the study shows that auditor competence and auditor independence are the key elements of audit quality.   Contribution of the thesis: The study provides an insight into how the implementation of the mandatory rotation rules affects audit quality in practice. In contrast to previous research, this study focuses on how auditors’ own clients perceive audit quality to be affected by auditor rotation.  Suggestion for future research: One suggestion for further research is to go deeper into the number of rotations that Swedish listed companies have experienced. Future research could study the number of rotations of the company’s signing auditor, the number of rotations of the audit team and the number of rotations of audit firms.