Prior research has shown that there are many factors affecting the client's perception of the auditor’s value. Furthermore, research has shown that the auditor can add multifaceted value to the client, often divided into core value and added-value. However, these factors have mostly been studied in an isolated context, where other factors have not been accounted for. To our knowledge no prior study has shown the combined effect of various factors in a common context, as well as showing how the conjunction between the client’s experiences and expectations affects the perceived value of the auditor from the client’s perspective. This study aims to identify the many factors that drive the client's perception of value added by the auditor, as well as making the distinction between the client's experiences and expectations. In order to locate the many factors that are believed to have an impact on the client's perception of the auditor’s value, a broad theoretical model is constructed to explain how these factors in a combined fashion drives the client's perception of auditor value. We also argue that the client's internal and underlying conditions will affect the client’s attitude towards the auditor, as well as inducing the client's needs. Furthermore, we make the distinction between the factors that drive the precepted value of the auditor and the factors that make up value in the eyes of the client.   The results of the study indicate that there are many factors that affect the perceived value of the auditor from the client’s perspective, where the client’s experiences and expectations of the “client quality” has the strongest effect on the perceived value. The study also finds that there is a gap between the client’s expectations and experiences, suggesting that there could be an expectation gap between the client and the auditor. Furthermore, the study finds that the core value is the main type of value added by the auditor in the eyes of the client. However, we argue that the distinction between core value and added-value is not representative from the client’s perspective. Instead we believe that the client distinguishes the value added by the different activities in the work of the auditor.  The study contributes towards explaining how various factors need to be accounted for when studying the perceived value of the auditor from the client's perspective. Furthermore, the study contributes to explaining how the client's experiences and expectations affect the perceived value of the auditor in the eyes of the client, providing a meaningful foundation for future research. The study also contributes to explaining how there needs to be a distinction between the factors that drive the perceived value and the factors that make up the perceived value, since these factors often intervene with one another. / Tidigare forskning har visat att det finns många faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde. Vidare har tidigare forskning visat att revisorn kan tillföra ett mångfacetterat värde till klienten, ofta uppdelat i kärnvärde och mervärde. Dock har dessa påverkande faktorer främst studerats i en isolerad miljö där andra påverkande faktorer inte har tagits hänsyn till. Såvitt vi vet har ingen tidigare studie visat den kombinerade effekten av olika faktorer i en gemensam kontext, samtidigt som förhållandet mellan klientens upplevelser och förväntningar tas i beaktning.  Denna studie syftar till att identifiera de faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde, samtidigt som det görs skillnad på klientens upplevelser och förväntningar. För att lokalisera de flertalet faktorer som tros ha en inverkan på klientens syn på revisorns värde konstrueras en utförlig teoretisk modell för att förklara hur dessa faktorer gemensamt föranleder och utgör värde ur klientens perspektiv. Vi hävdar även att klientens interna och underliggande förutsättningar påverkar klientens inställning till revisorn, liksom att dessa förutsättningar föranleder klientens olika behov. Dessutom gör vi en distinktion mellan de faktorer som föranleder det värde klienten ser i revisorn och de faktorer som utgör värdet av revisorn ur klientens perspektiv. Resultatet av studien indikerar att det finns många faktorer som påverkar revisorns värde ur ett klientperspektiv, där klientens upplevelser och förväntningar på ”klientkvalitet” har störst effekt på det samlade värde klienten ser i revisorn. Studien finner också att det finns en skillnad mellan klienternas upplevelser och förväntningar, vilket tyder på att det kan finnas ett förväntansgap mellan klienten och revisorn. Vidare visar studien att kärnvärdet är den typ av värde klienten främst ser i revisorns arbete. Vi hävdar dock att skillnaden mellan kärnvärde och mervärde inte är representativt ur klientens perspektiv. Istället tror vi att klienten baserar synen på revisorns värde utifrån de olika aktiviteter och attribut som hänförs till revisorns arbete.  Studien bidrar till att förklara hur flera olika faktorer behöver tas i beaktning när man studerar revisorns tillförda värde ur klientens perspektiv. Vidare bidrar studien till att förklara hur klientens upplevelser och förväntningar påverkar det värde klienten ser i revisorn, vilket utgör en stark grund för framtida forskning. Studien bidrar också till att förklara hur det är nödvändigt att göra skillnad mellan de faktorer som föranleder värde och de faktorer som utgör värde ur klientens perspektiv, eftersom dessa faktorer ofta samspelar med varandra.

Die vorliegende kumulative Doktorarbeit umfasst drei Arbeiten aus dem Bereich der empirischen Rechnungslegungsforschung. Die erste Arbeit untersucht die Rolle persönlicher Eigenschaften von Rechnungslegungsstandardsetzern bei der Entwicklung der Internationalen Rechnungslegungsstandards IFRS. Sie dokumentiert, dass in den IFRS insgesamt ein Rückgang der Bedeutung von Prinzipien gegenüber Regeln sowie ein Anstieg der Bedeutung des beizulegenden Zeitwerts im Zeitablauf zu verzeichnen sind. Zwischen Änderungen von IFRS-Eigenschaften sowie beruflichen und kulturellen Eigenschaften von Mitgliedern des International Accounting Standards Board (IASB) wird ein Zusammenhang festgestellt. Die zweite Arbeit widmet sich Ursachen und Folgen fehlerhafter Finanzberichterstattung im Rahmen des deutschen Systems der Durchsetzung von Rechnungslegungsregeln. Sie findet systematische Unterschiede in der Unternehmensführung von Unternehmen, bei denen fehlerhafte Finanzberichte festgestellt werden, gegenüber einer Kontrollgruppe. Weitere Ergebnisse lassen die Vermutung zu, dass die Aufdeckung fehlerhafter Finanzberichte Verbesserungen in der unternehmensspezifischen Aufsicht über den Rechnungslegungsprozess auslösen könnte. Die dritte Arbeit nutzt umfangreiche Befragungsergebnisse deutscher Privatanleger zur Untersuchung der Ursachen ihres Unternehmensüberwachungsverhaltens. Demnach üben Anleger, die ein geringeres Vertrauen in andere Anspruchsgruppen eines Unternehmens haben, zugleich eine geringere Unternehmensüberwachung aus. Darüber hinaus dokumentiert die Arbeit, dass Vertrauen und Unternehmensüberwachung in einem Zusammenhang mit dem Ausmaß der Teilnahme am Aktienmarkt und dem Bildungshintergrund der Anleger stehen. / This cumulative doctoral thesis consists of three papers within the field of empirical financial accounting research. The first paper examines the role of personal characteristics of accounting standard setters in the development of the International Financial Reporting Standards (IFRS). It documents that the full set of IFRS exhibited a decrease in the importance of principles relative to rules and an increase in its fair value orientation over time. Changes in IFRS properties are found to be associated with the professional and cultural background of International Accounting Standards Board (IASB) members. The second paper investigates determinants and consequences of erroneous financial reporting under the German financial reporting enforcement regime. The corporate governance of firms detected with erroneous financial reporting is found to differ systematically from that of control firms. Further results suggest that error detection might trigger improvements in firm-level accounting oversight. The third paper uses large-scale survey evidence from German individual investors to explore the determinants of their monitoring behavior. Investors who are less trusting in their fellow stakeholders are found to engage in less monitoring. Furthermore, trust and monitoring are documented to be associated with the stock market exposure and the educational background of investors.