Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

I detta projekt har en undersökning gjorts om varför den teoretiskt beräknade vikten avfall skiljer sig från den vikt som faktiskt samlats in. Det har gjorts på uppdrag av Uppsala Vatten och Avfall AB med fokus på distrikt C i Uppsala kommun. Projektet har grundat sig i att besvara Uppsala Vattens hypotes om att verksamhetsavfall (så som avfall från restauranger, tobaksaffärer och äldreboenden) väger mer än avfall från villor och flerbostadshus, samt verifiera om genereringstakten [kg/hushåll och vecka] som beräkningarna baserats på stämmer. Analysen gjordes utifrån tillhandahållna körlistor från Uppsala Vatten. För att undersöka Uppsala Vattens hypotes beräknades avfallsdensiteter utifrån de erhållna genereringstakterna av avfall för villor och flerbostadshus. Medelvärden för avfallsdensiteter uträknade från den totala kärlvolymen beräknades för villor, flerbostadshus samt verksamheter till 0.0475 [kg/l], 0.224 [kg/l], respektive 0.408 [kg/l]. Resultaten visade en stark indikation på att verksamhetsavfall väger mer än hushållsavfall och därmed stämmer troligtvis Uppsala Vattens hypotes. Resultatet från körlistorna bekräftade dock inte hypotesen fullständigt då det finns en osäkerhet i datan vilket genom metoden som används för beräkningar av avfallsdensiet gör att resultatet inte kan ses som ett direkt bevis. Verifieringen av genereringstakten har inte kunnat genomföras p.g.a att datan som analyserats i projetet inte hade den karaktär eller omfattning som behövdes. För att möjliggöra detta hade det behövs fler körlistor samt körlistor(ordlista Appendix A) med enbart verksamheter. Avslutande rekommendationer är att utforma en specialanpassad körlista som endast hämtar avfall från verksamheter, flerbostadshus eller villor för att direkt avfärda eller bekräfta Uppsala Vattens hypotes och dess genereringstakt från plockanalyserna.

<p>I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig. Syftet med uppsatsen är att beskriva de kommunikationstekniker som används av Stockholms stad och Botkyrka kommun för att förmedla information som ska förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall. Vidare ämnas analysera och utvärdera huruvida denna samhällskommunikation är effektiv, det vill säga om informationen nått kommuninvånarna och om det är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan kommunen och kommuninvånarna. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och litteraturstudier, samt en kvantitativ enkätundersökning. Både sekundär- och primärdata har använts. De teorier som använts är två olika sorters kommunikationsteorier. De oberoende variabler vi valt utifrån givna teorier är information, kommunikation, tillgänglighet och relevans. Den beroende variabeln är effektiv samhällskommunikation. Kommunernas effektivitetsproblem gällande samhällskommunikation tas upp i analysen. Faktorer som orsakat dessa problem är tillgängligheten till informationen och informationens relevans. Dessa kan sedan delas in i en teknisk, en semantisk och en effektivitetsnivå. Båda kommunerna använder sig av många och i stort sett samma kommunikationskanaler för att informera kommuninvånarna om hur de ska sortera sitt hushållsavfall. Kommuninvånarna är enligt kommunerna välinformerade, vår enkätundersökning visar emellertid att många inte känner sig informerade. Den fysiska tillgängligheten skulle kunna förbättras, till exempel genom bättre placering av informationsaffischer. Den psykiska tillgängligheten kan öka genom att budskapet förenklas och finns åtkomlig på flera språk. Budskapets relevans kan öka med mottagarens intresse och involveringsgrad. En del sorterar inte sitt avfall eftersom de inte tror det spelar någon roll. Projektet Sortera Mera! arbetar bland annat kring detta problemområde. Information fungerar bäst när den har verklighetsförankring och en ökad kunskap ger ett större intresse att sortera. Ekonomiska incitament kan vara ett annat sätt att påverka människor att sortera sitt hushållsavfall. Även feedback är viktigt för att uppnå en effektiv samhällskommunikation, vilket kommunerna aktivt arbetar med.</p>

I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig. Syftet med uppsatsen är att beskriva de kommunikationstekniker som används av Stockholms stad och Botkyrka kommun för att förmedla information som ska förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall. Vidare ämnas analysera och utvärdera huruvida denna samhällskommunikation är effektiv, det vill säga om informationen nått kommuninvånarna och om det är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan kommunen och kommuninvånarna. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och litteraturstudier, samt en kvantitativ enkätundersökning. Både sekundär- och primärdata har använts. De teorier som använts är två olika sorters kommunikationsteorier. De oberoende variabler vi valt utifrån givna teorier är information, kommunikation, tillgänglighet och relevans. Den beroende variabeln är effektiv samhällskommunikation. Kommunernas effektivitetsproblem gällande samhällskommunikation tas upp i analysen. Faktorer som orsakat dessa problem är tillgängligheten till informationen och informationens relevans. Dessa kan sedan delas in i en teknisk, en semantisk och en effektivitetsnivå. Båda kommunerna använder sig av många och i stort sett samma kommunikationskanaler för att informera kommuninvånarna om hur de ska sortera sitt hushållsavfall. Kommuninvånarna är enligt kommunerna välinformerade, vår enkätundersökning visar emellertid att många inte känner sig informerade. Den fysiska tillgängligheten skulle kunna förbättras, till exempel genom bättre placering av informationsaffischer. Den psykiska tillgängligheten kan öka genom att budskapet förenklas och finns åtkomlig på flera språk. Budskapets relevans kan öka med mottagarens intresse och involveringsgrad. En del sorterar inte sitt avfall eftersom de inte tror det spelar någon roll. Projektet Sortera Mera! arbetar bland annat kring detta problemområde. Information fungerar bäst när den har verklighetsförankring och en ökad kunskap ger ett större intresse att sortera. Ekonomiska incitament kan vara ett annat sätt att påverka människor att sortera sitt hushållsavfall. Även feedback är viktigt för att uppnå en effektiv samhällskommunikation, vilket kommunerna aktivt arbetar med.

No description available.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

The high level of food waste is a problem that arises along the production of food and is a contribution to climate change. Tons of food is unneccessary produced and in supermarkets large amounts of food that is perfectly edible is thrown away, because they are considered not salable. A lot of the food waste is still of good quality and possible to re-use. The gain of recycling food waste to its intended purpose as food has risen the interest of this project. A life cycle analysis has been made to evaluate the environmental impact of dumpster diving of food waste instead of process it with anarobic digestion, composting or incineration. Three scenarios of dumpster diving has been studied based on three variations of food consumption. The study clearly shows how the food production has a high impact on our environment and that by replacing the consumpsion of food by food waste from dumpster diving gives a very positive effect on the environment. Anarobic digestion and incineration are equally good as recycling options, but can not even nearly compensate for the enviromental impact caused by the food production. Composting is the worst option of the studied scenarios because the product from the process can't ́t compensate for the emissions from the production. Keywords: Food waste, Waste mangement, Dumpster diving, Anarobic digestion, Incineraton, Composting.

No description available.