• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 5
  • Tagged with
  • 19
  • 10
  • 7
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Möjlighet till energieffektivisering och förbättrad övervakning av luftningssteget vid implementering av en Alphameter i Himmerfjärdsverket

Kluge, Jens January 2016 (has links)
På Syvabs reningsverk i Himmerfjärden används cirka 18 % av den totala energiförbrukningen i luftningsbassängerna. Genom att minska mängden luft som tillsätts till luftningsbassängerna med bibehållen reningsgrad kan en energibesparing erhållas. Syvab har också haft problem med försämrad kväverening på grund av toxiskt inkommande material till reningsverket, vilket har påverkat aktivslamprocessen i luftningsbassängen negativt. Hösten 2013 slogs deras aktivslamprocess ut på grund avtoxiskt inkommande material från en industri i upptagningsområdet. Syftet med denna rapport var att undersöka om Alphametern, som är en så kallad off-gas analysutrustning, kan bidra till minskad energianvändning och förbättrad övervakning av aktivslamprocessen. Alphametern installerades i en luftningsbassäng i en av åtta linjer på Himmerfjärdsverket. Undersökningen visar att Alphametern inte kan ge en tidigare signal vid störning i kväveprocessen i jämförelse med den ordinarie mätningen. Alphametern kan dock ge ytterligare information vid en störning genom syreupptagningshastigheten (OUR-värdet). Eftersom ingen tidigare signal kan ges avAlphametern ges ingen ökad möjlighet att tidigare sätta in driftåtgärder för att minska eventuell skada på kvävereningen. En fördel med Alphametern är att den kan användas för att skapa en energieffektiv syrehaltsprofil över luftningsbassängen med hjälp av OUR-värdet förutsatt att zonvis reglering av luftflödet är möjlig. På Syvab fanns inte möjlighet till zonvis reglering och därför kunde inte möjlighet att skapa enenergieffektiv syrehaltsprofil testas. Alphameterns reglering av luftflödet jämfördes också med den ordinarie regleringen i en annan linje. De båda testlinjerna jämfördes också vid ordinarie reglering för att se om det fanns skillnader mellan linjerna som inte berodde på vilken typ av reglering som användes. Resultatet visade att Alphametern inte kunde påvisa en mer energieffektiv reglering av luftflödet i jämförelse med ordinarie reglering givet de reglerinställningar som användes under utvärderingsperioden. Eftersom utvärderingen endast varade under en vecka går det inte att dra någraslutsatser för hur Alphametern skulle prestera under en längre period, till exempel ett år. För en komplett utvärdering av Alphameterns förbättringsmöjligheter behöver den installeras i en linje med zonvis reglering av luftflödet.
2

Följ med Klara på Toalettresan : Ett utvecklingsprojekt om vatten- och avloppsrening riktat mot förskolan och lågstadiet

Karlsson, Katarina January 2011 (has links)
På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev.
3

Älgarås avloppsreningsverk- studie och metodisk felsökning av en biobädds BOD-rening / Älgarås wastewater treatment plant - a study and methodical troubleshooting of a treatment plant´s BOD-reduction

Haglind, Amanda January 2015 (has links)
Wastewater contains biodegradable materials, which are often measured as BOD7. Trickling filters are sometimes used as a purification step for BOD-reduction. A trickling filter is a tower, which is filled with a carrier material. Microorganisms grow on the carrier material in the form of a biofilm. This biofilm consists mostly of bacteria that purify water from BOD. In Älgarås’ wastewater treatment plant the water is purified by a trickling filter. However the treatment plant has difficulties reaching the emission requirements for BOD. The aim with this thesis has been to investigate the various parameters influencing the function of the trickling filter and to investigate if it is working properly. The thesis also aimed to develop proposals on how to improve the BOD purification at the plant. The parameters measured were the load on the trickling filter, the degree of purification, the oxygenation, the dispersion of water over the trickling filter and the flow through it. In addition to this, water from the only industry that sends water to the treatment plant was examined. The results from the measurements showed that the load of BOD varied greatly and sometimes was far above the expected. It was also found that a sufficient degree of purification was achieved when the BOD load of the influent was at the expected level. The problem with high BOD values in the effluent was caused by too high load of BOD in the influent and too high wastewater flow, and not by the purification ability of the trickling filter. The results of the measurements on the industrial wastewater showed that the concentration of BOD varied greatly and therefore seemed to be a contributor of the variations at the treatment plant. It is recommended to reduce the wastewater flow to the treatment plant and to reduce the peaks in BOD concentration. If it is not possible to get rid of the occasional high values of BOD in the influent, an equalization basin could be built to equalize the differences in the BOD concentration of the influent. To improve the capacity of the trickling filter, actions to increase the residence time could be performed. This could increase the removal of BOD, but probably not to the point that the emissions standards are always fulfilled with the current variations of BOD-concentrations. / Avloppsvatten innehåller bland annat biologiskt nedbrytbart material, som ofta mäts som BOD7. I mindre reningsanläggningar används ibland ett reningssteg som kallas biobädd för att rena avloppsvattnet från BOD. En biobädd är ett torn, fyllt av bärarmaterial. På bärarmaterialet växer mikroorganismer, mestadels bakterier, som en film som renar vattnet från BOD. I reningsprocessen i Älgarås avloppsreningsverk sker BOD-avskiljningen med hjälp av biobädd men trots det uppnås inte alltid utsläppskraven för BOD7. Detta examensarbete har gått ut på att undersöka olika parametrar som påverkar biobäddens funktion och på så vis undersöka om biobädden fungerar som den ska. Examensarbetet har även syftat till att ta fram förslag på hur reningen av BOD kan fungera bättre. De parametrar som mättes var belastningen på biobädden, reningsgraden, syresättningen, spridningen av vattnet över och flödet genom biobädden. Utöver detta analyserades avloppsvattnet från den enda industri som släpper avloppsvatten till reningsanläggningen i Älgarås. Mätningarna visade att belastningen av BOD7 på verket varierade kraftigt och stundtals låg högt över den förväntade. Det visade sig också att tillräcklig reningsgrad uppnåddes när verket inte belastas högre än det borde med avseende på hur många personers avloppsvatten som behandlas i avloppsreningsverket. Även flödet till verket var högre än förväntat. Problematiken med för höga BOD-värden på utgående avloppsvatten från verket beror alltså på att det tidvis är för hög BOD7-belastning med inkommande vatten till verket och för höga flöden till verket, inte på biobäddens reningsförmåga. Resultaten från mätningarna på industri-avloppsvattnet visade att koncentrationen av BOD7 varierade mycket och alltså kunde vara en källa till de stora variationerna vid reningsverket. Att minska flödet till verket och mängden BOD i inkommande vatten skulle troligen medföra att utsläppskraven uppnåddes. Det är därför rekommenderat att aktivt jobba för att minska mängden ovidkommande vatten och jämnar ut topparna i BOD-belastning genom punktinsatser vid till exempel industri och på ledningsnät. Om det inte är möjligt kan en utjämningsbassäng för att jämna ut skillnaderna i BOD-koncentration på inkommande vatten byggas. För att förbättra biobäddens kapacitet kan åtgärder för att öka uppehållstiden genom bädden utföras. Detta skulle kunna öka avskiljningen av BOD, men troligen inte så pass mycket att utsläppskraven alltid uppnås med dagens variationer.
4

Tandsbyns avloppsreningsverk : Förstudie om effektivisering och åtgärdsprotokoll ur ett BOD perspektiv

Van de Griend, Martijn Johannes January 2015 (has links)
No description available.
5

Kommunerna och kretsloppet : avloppssektorns förändring från rening till resurshantering /

Söderberg, Henriette, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ.
6

Återanvända avloppsvatten? : Vattenbesparande åtgärder på Västra Strandens reningsverk, Halmstad kommun

Stewart, Jessica January 2017 (has links)
I april 2017 infördes bevattningsförbud i Halmstads och Laholms kommuner inför en hotande vattenbrist sommaren 2017. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna att minska dricksvattenförbrukningen vid Västra Strandens reningsverk i Halmstad kommun genom att återanvända avloppsvatten i reningsverkets processer. Vattenförbrukningen i olika processer har undersökts samt möjligheterna att använda återvunnet avloppsvatten i dessa. Kvaliteten på utgående avloppsvatten vid verket har undersökts samt vilken kvalitet som kan vara nödvändig i olika processer. Vid vissa processer i verket används redan återvunnet avloppsvatten för spolning och spädning. Resultatet av undersökningen visar att polymerberedningen är en stor vattenförbrukare på reningsverket. Det kan dock vara problematiskt att frångå användningen av dricksvatten här då polymerberedningen är känslig för suspenderad substans och eventuella kloridrester i vattnet. Andra möjliga användningsområden för återvunnet avloppsvatten på reningsverket är som spolvatten, i föravvattnaren och för att späda slam.
7

Är släckvatten en miljörisk vid bränder? : Möjlig påverkan på avloppsreningsverk, drickvatten, grundvatten och recipient i Stockholm.

Engström, Jenny January 2021 (has links)
Extinguishing water is formed when extinguishing fires. It contains fire residues, contaminants from what has burned and what has been used to extinguish with. When the fire is extinguished, the extinguishing water sometimes remains on the site and infiltrate the ground and flows on towards groundwater sources or into stormwater, sewage systems or nearby lakes. Materials such as electronics, furniture, solvents, chemicals and vehicles form environmentally hazardous pollutants in the event of a fire that can damage the surrounding aquatic environment and sewage treatment plants. The purpose of the report is to investigate how dangerous extinguishing water is for waste water treatment plants and recipients, what it contains and what volumes can be formed in the event of a fire. The report describes three fires and the pollutants analyzed in the extinguishing water from them, volumes of extinguishing water and how it may have affected the environment. Analyzes show that there are levels of metals, PAHs, PFAS, cyanide and surfactants in the extinguishing water. When comparing extinguishing water with limit values ​​and other waters, extinguishing water contains higher levels of pollutants than domestic water and is also above the limit for drinking water and surface water in many cases. Warning values ​​for wastewater are exceeded in some cases for metals. Toxicity analyzes show that the water contains substances that are toxic to aquatic organisms and humans.  Interviews with representatives from waterworks, the fire service, treatment plants and those who work with recipients around Stockholm show that they have methods for controlling pollution in treatment plants, drinking water and lakes. In the event of a fire, the fire brigade are careful with the amount of water and the use of foam. The fire brigade in Stockholm does not have routines or equipment for collecting large amounts of extinguishing water today. Preventive work by contacting and register companies where there is a risk of environmental impact in the event of an accident take place at treatment plants.  Impact on Henriksdals treatment plant, which is a big treatment plant, from these fires are low. Many pollutants bind to the sludge formed in the treatment processes, this reduces the impact on the biological purification step. However, there are toxic compounds left in the water that have an effect on the biological purification step, nitrification analyzes show. Calculations show that the extinguishing water´s addition of pollutants do not increase the levels in sludge and outgoing water significantly. Sludge is used as a soil improver and spread on fields, in this way the pollutants risk reaching recipients and groundwater in another ways. It may be better for a treatment plant to receive extinguishing water than to let the extinguishing water flow into a lake or water protections area, but treatment plants have the right to say no to extinguishing water. Suggestions for continued work in the area are to build on the experience of the fire water content and volumes used in firefighting. To work out a decision on who will bear the costs of disposing of extinguishing water when needed. A support function for the fire service would be needed that can be contacted when there are uncertainties of the risk of the fire water. The fire service could create a routine for how they could prepare collecting of firefighting water if needed.
8

Slamhantering från reningsverk : Ett utmanande problem

Graaf, Isac January 2023 (has links)
Vid vattenrening produceras slam som restprodukt. Slam innehåller en stor mängd ämnen, såsom metaller, medicinrester och olika näringsämnen. I Sverige produceras flera hundra tusen ton årligen. Innehållet måste hanteras, men hur görs det idag och hur kommer det att hanteras i framtiden. Vanligast idag är att återvinna fosfor och kväve genom att sprida slam som gödning inom jord och skogsbruk. Däremot metaller som finns i slam utvinns inte idag, även om det vore värdefullt ur miljösynpunkt.  Denna litteraturstudie beskriver hur slamhantering ser ut idag, med fokus på Sverige. Därefter beskrivs forskningsläge och möjlig framtida utveckling i hantering. Slamhantering är problematisk ur flera aspekter. Slamhantering behöver hantera följande svårigheter: En logistisk aspekt är de stora volymer som behöver hanteras och att de produceras på många olika platser.Forskning på konsekvenser av slamspridning är relativt liten. Det gäller den påverkan som medicinrester, tungmetaller och andra ämnen utgör.Vilka utvinningsbara ämnen ska prioriteras, eftersom metoder för utvinning ställer maximerad utvinning av gödning i motsats till maximerad utvinning av metaller. / When purifying water, sludge is produced as a residual product. Sludge contains lots of different substances, such as metals, medical waste and different nutrients. In Sweden there is many hundred thousands of tons of sludge produced annually. The content must be managed, but how is it handled today and how will it be managed in the future. Commonly today phosphorus and nitrogen recycles by spreading sludge as fertiliser in agriculture and forestry. Metals in sludge is not recycled, even if it would be positive from an environmental point of view. This literature study describes how sludge treatment is today with a focus in Sweden. Then it describes the current state of research and possible future development in management. Sludge handling is problematic from many different aspects. Sludge treatment must have to address these challanges: One logistic aspect is that there are great volumes that needs to be handled and that it is produced in many different places. The research in consequences of sludge spreading is a relatively small base. That goes for the influence of medical waste, heavy metals, and other substances in sludge. What recyclable substances needs to be prioritised, since the methods of extraction puts the maximal extraction of fertiliser against the maximised extractions of metals
9

Environmental Impacts of a Wastewater Treatment Plant – With Sidestream Deammonification / Miljöpåverkan från ett Avloppsreningsverk – Med Deammonifikation i Sidoströmmen

Ekman, Malin January 2020 (has links)
Människan ger upphov till avloppsvatten varje dag. Kommunalt avloppsvatten är rikt på kol, kväve och fosfor, vilka har en stor miljöpåverkan. Vattenrening är i och med detta en nödvändighet för att minimera den antropogena inverkan på naturen och den biologiska mångfalden. Genom att rena vatten i avloppsreningsverk så kan halterna av dessa ämnen reduceras markant. Ett av många reningsverk är Himmerfjärdsverket som är beläget i Sverige, som bland annat använder deammonifikation vilket är en vattenreningsmetod för att rena ammoniumrikt avloppsvatten. I det här examensarbetet genomförs en livscykelanalys för att utvärdera hela reningsverkets miljöprofil under år 2019 och år 2015. Dessa två år använder sig utav två olika deammonifikationsmetoder, nämligen DEMON och DeAmmon. Resultaten utvärderas enligt följande miljöpåverkanskategorier: växthuseffekt, övergödning i marina- och sötvattensekosystem, humantoxicitet, ozonnedbrytning och försurning.  Livscykelanalysen genomfördes i mjukvaran GaBi med ecoinvent version 3.3 som databas och ReCiPe som metod. Resultaten tyder på att de största bidragande orsakerna till miljöpåverkan beror på anaerob rötning av slam, vilket är en process som stabiliserar slam och även från utsläpp till mark som uppkommer genom deponering av rötat slam. Andra faktorer som bidrar till miljöpåverkan är kemikalier, utsläpp av det behandlade avloppsvattnet och övriga uppkomna utsläpp från olika processer. Inom analysens gränser så dras även slutsatsen att det inte är någon markant skillnad på de två reningsmetoderna. / We, the humans, give rise to wastewater everyday. Municipal wastewater is rich in carbon, nitrogen and phosphorus, of which have large impacts on the environment. Wastewater treatment is therefore a necessity to minimize the anthropogenic impacts on both nature and biodiversity. To reduce the content of these substances, the wastewater is treated in wastewater treatment plants. One of them is Himmerfjärdsverket located in Sweden that uses, among others, deammonification of which is a biological technology for treating ammonium rich wastewaters. In this thesis, a life cycle assessment is conducted in order to do an overall evaluation of the environmental profile of this entire plant during two different years, 2019 and 2015. These years also have different deammonification technologies implemented, DEMON and DeAmmon. The results are evaluated upon the following impact categories: climate change, freshwater and marine eutrophication, human toxicity, ozone depletion and acidification.The impact assessment is conducted in GaBi software with the database ecoinvent version 3.3 and ReCiPe as method. Results indicate that the main contributors to pollution are due to anaerobic digestion, which is a process that stabilize sludge and also from emissions to soil that arise from disposal of digested sludge. Other large impacts come from chemicals that are added to the process, the effluent and other arising emissions from the different processes. It is further concluded that there are no major differences between the two deammonification technologies within the boundaries of this assessment.
10

Evaluation of sustainability criteria for small-scale wastewater treatment facilities / Utvärdering av hållbarhetskriterier för småskaliga reningsverk

Nordenskjöld, Edvard January 2017 (has links)
There are about 700,000 on-site sewage facilities (OSSFs) in Sweden, almost a quarter of which amount only to septic tanks for sludge collection and removal, with no form of post-treatment. All these OSSFs contribute about 10 % of the total anthropogenic phosphorus (P) load from Swedish coasts to the Baltic Sea. They also leak a considerable, but hard to quantify, amount of micropollutants (MPs). This is a large, diverse group of organic trace contaminants, including e.g., pharmaceuticals and detergents. The interests concerning OSSFs in Sweden have over time shifted from merely disposal issues, to health (removal of pathogens) and then further on to nutrient leakage.   In recent years there has been a growing interest in a more comprehensive sustainability perspective. In that spirit, during this thesis project, environmental (n=5) and socio-economic (n=5) criteria were assessed for three conceptualized, full-scale OSSFs. The evaluation was based on the efficiency of domestic wastewater treatment from a single household. These systems comprised conventional post-treatment, as well as extra capabilities for treating P and MPs. The evaluation was done with a multi-criteria analysis (MCA), the goal of which was to provide a proof-of-concept analysis of these treatment technologies in order to serve as decision-support at a national policy level.   The first of the decision options was a sandbed filter with Polonite® and Granular Activated Carbon (GAC) filters, for the adsorption of P and MPs, respectively. The second option was a reference package treatment system (PTSs), with flocculation chemicals for the precipitation of P, but nothing for the removal of MPs. The third solution was another PTSs, but with Polonite and GAC filters. The stakeholders chosen in this study were the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), a municipal regulator and a property owner. A total of 100 weight points were assigned to the 10 sustainability criteria. The minimum and maximum of these created a range for each criterion, which was multiplied with the grades 1-5 and added together.   The most sustainable alternative in this study was found to be the sandbed filter with 102-694 points (mid-range of 398), followed by the PTSs reference with 79-560 points (mid-range of 319.5) and the PTSs with filters with 82-500 points (mid-range of 291). The property owner put the highest weight on the economy, while SwAM put the highest weight on the environmental criteria, and the regulator on the social criteria. The sensitivity analysis indicated possible impact by changing the ranking position between the PTSs. This was deemed likeliest for the weight change of life-cycle costs and the grade change of the ease of compliance (legislative) criterion, but the highest ranking of the sandbed filter seemed hard to budge. / Det finns ungefär 700,000 enskilda avlopp i Sverige, varav ca en fjärdedel endast består av trekammarbrunnar, eller liknande system, utan någon form av post-rening. Alla dessa enskilda avlopp belastar ungefär 10 % av den totala antropogena fosforn (P) från svenska kuster till Östersjön. Det sker också ett läckage av en betydande, men svår-kvantifierbar, mängd mikroföroreningar (MF). Detta är en stor, divers grupp av organiska spårföroreningar som t. ex inkluderar läkemedelsrester och tvättmedel. De övergripande intressena angående enskilda avlopp i Sverige har över tid skiftat från frågor gällande dess bortskaffande, till hälsa (avskiljning av smittämnen) och vidare till näringsläckage.   Under de senaste åren har det blivit ett växande intresse för ett mer omfattande hållbarhetsperspektiv. Under det här examensarbetet bedömdes miljö-kriterier (n=5) och socio-ekonomiska kriterier (n=5) för tre teoretiska, fullskaliga enskilda avlopp. Utvärderingen baserades på avloppsreningens effektivitet från ett enskilt hushåll. Dessa avloppssystem innefattade konventionell post-rening, såväl som ytterligare förmåga att behandla P och MF. Metoden som användes för utvärderingen var en multi-kriterie analys (MKA), vars mål var att förse en konceptuell analys av de här tre avloppssystemen med syfte att tjäna som beslutsstöd på en nationell policy-nivå.   Det första beslutsalternativet var en markbädd med Polonite® och granulärt aktivt kol (GAK) filter, för adsorption av P och MF. Det andra alternativet var ett referens minireningsverk (MRV) med fällningskemikalier för utfällning av P, men ingenting specifikt för avskiljning av MF från avloppsvattnet. Den tredje avloppslösningen var även den ett MRV, men med Polonite och GAK filter, som markbädden. Intressenterna som valdes i den här studien var Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ett kommunalt miljökontor och en fastighetsbrukare. De 10 hållbarhetskriterierna fick var och en 100 viktpoäng tilldelade. De lägsta och högsta viktpoängen från de tre intressenterna skapade ett intervall för varje kriterie, vilket multiplicerades med betygen 1-5 och summerades.   Det mest hållbara alternativet i den här studien befanns vara markbädden med 102-694 poäng (mittvärde 398), följt av referens MRV med 79-560 poäng (mittvärde 319.5) och MRV med filter med 82-500 poäng (mittvärde 291). Fastighetsbrukaren tilldelade högst viktpoäng till ekonomin, medan HaV gjorde detsamma till miljökriterierna och miljökontoret till de sociala kriterierna. Känslighetsanalysen indikerade möjlig påverkan av de analyserade ändringarna genom att förändra den ovanstående rankingen mellan de båda MRV. Detta bedömdes vara troligast för viktändringen av livs-cykel kostnader och betygsändringen av kriteriet som avser lättheten att efterleva nutida och framtida (lagliga) krav, men den högsta rankingen av markbädden verkade svår att ändra på.

Page generated in 0.0486 seconds