Axis Mundi - Ett examensarbete som undersöker om tvärvetenskap kan användas som alternativ process i skapandet av arkitektur. I arbetet formgavs en helig struktur efter den tvärvetenskapliga undersökningen, som sedan användes som en scenografi i en dansfilm.

Tesis para optar al grado de Magíster en Literatura mención Literatura Chilena e Hispanoamericana. / El trabajo consta de tres capítulos y el primero está referido a los momentos más importantes de la vida de María Luisa Bombal como a los antecedentes que influyeron en su narrativa y el lugar de privilegio que ocupa en las letras universales. El segundo, pretende fundamentar la noción de mito, sus características, determinar la relación mito y razón y comprender cómo se produjo el traspaso de una conciencia mítica a una racional junto con las consecuencias más importantes para la vida humana. Por último, se analizan los textos ya mencionados desde la perspectiva del mito y, específicamente, del motivo del Axis Mundi como estructura mítica, que emerge en medio de un mundo racional con las consecuencias que implican para el desarrollo vital de los personajes.

Cette étude porte sur la représentation de la déformation du corps humain, afin de défendre l’idée que ces exemples de corps déformés ont fini par engendrer de nouvelles recherches et des transgressions artistiques qui caractérisent le XIXe siècle français. Les œuvres de Hugo et de Ingres ont été choisies en raison de la richesse symbolique qu'y acquiert la déformation du corps humain, au confluent de plusieurs traditions mythologiques. Pour l’étude des corps déformés et de leur rôle dans la cosmogonie hugolienne, nous nous servirons d’une cosmogonie analogue : celle de Dante Alighieri qui a pu nourrir l’imaginaire hugolien auquel nous ajoutons le labyrinthe existentiel. Méthodologiquement, cette analyse sera faite à partir de la lecture de l’espace proposée par Greimas. Les axes orthogonaux y sont marqués par les personnages en établissant des emplacements spécifiques qui indiquent un langage à déchiffrer. Dans l’œuvre d’Ingres, notre but sera de mettre en relief la déformation du corps en tant que travail esthétique pour la révélation de la beauté plastique. La déformation anatomique caractérise déjà ses premiers personnages masculins et marque davantage ses figures féminines que nous étudierons plus en détail. Pour affiner cette démarche nous avons établi certaines relations avec d’autres peintres tels que son maître David, ou bien avec des sculpteurs comme son ami Lorenzo Bartolini, James Pradier et des écrivains comme Théophile Gautier et Hugo. Cette recherche s’appuiera sur plusieurs supports théoriques, indispensables pour s’orienter dans cet univers riche de références à l’Antique, au mythologique, au religieux, au sacré, au politique, au social, à l’artistique, au fantastique et au fantasmagorique. C’est pourquoi Phidias, Vitruve, Jean-Jacques Rousseau, Jorge Luis Borges, Mircea Eliade, Claude Lévi-Strauss, Michel Foucault, Umberto Eco entre autres sont évoqués pour aider à la compréhension de notre étude. / This study focuses on the representation of the deformation of the human body, arguing that these examples of physical deformity have eventually engendered new research and artistic transgressions that characterise nineteenth century France.The works of Hugo and Ingres are focused upon on account of the symbolic richness derived from them with regard to the deformation of the human body, and the confluence of several mythological traditions. For the study of deformed bodies and their role in Hugo's cosmogony, we will use a similar analogous cosmogony: that of Dante Alighieri, which was able to feed the Hugolian imagination and to which we add the existential labyrinth. Methodologically, this analysis will be made by reading the space proposed by Greimas. Orthogonal axes are marked by characters in establishing specific locations that indicate a language to decipher. Regarding the work of Ingres, our goal is to highlight the deformation of the body as a work of aesthetics for the revelation of plastic beauty. Anatomical deformation already characterises his first masculine characters and mark still further his female figures which we have studied in more detail. To refine this approach we have established some relationships with other painters such as David, Ingres' Master, and with his friends the sculptors Lorenzo Bartolini, James Pradier and also with writers such as Théophile Gautier and Hugo. This research is based on several theoretical sources, they are essential to orient this rich universe of references to the Antique, the mythological, the religious, the sacred, the political, the social, the arts, and fantasy. This is why Phidias, Vitruvius, Jean-Jacques Rousseau, Jorge Luis Borges, Mircea Eliade, Lévi-Strauss, Michel Foucault, Umberto Eco among others are also discussed to help the understanding of our study.

The aim of this essay is to illustrate a modern phenomenon, the Olympic Games, by applying the ideas of Mircea Eliade concerning space, time and myth. This literature study is mainly divided in two parts, one descriptive and one analytic. In the first part Eliade’s ideas and some criticism, which has been pointed against his theoretical approaches as well as his character, are presented. In the second part an analysis is carried out, based on the previously presented ideas and elements essential for the Olympics; the idea of the Olympics, the place, the ceremonies, the competition and the concept of individual idolism. I have discussed what seems like gnostic tendencies in Eliade’s ideas, in the sense that both Eliade’s ideas and the concept of Gnosticism argue that knowledge is a necessary condition for salvation, as well as the fact that Eliade and his ideas have not always a pro-Christian approach. I have also shown that incoherency exists in his theoretical approach concerning the manifestation of the sacred. I have found that Mircea Eliade’s ideas, with some difficulties, very well can reflect a modern phenomenon such as the Olympic Games. I have also put forth the idea of translating Eliade’s conception of axis mundi into an ideological landscape; the Olympic values become an analogy to axis mundi. Furthermore, I have also shown that modern man in different ways desires to be close to the sacred, and how this fact to some extent may explain people’s devotion to and worship of sport heroes, and thus why not only athletes but also billions of spectators are inclined to attend the Olympics. Finally, I show that, according to Eliade’s ideas, the Olympics might facilitate the process of creating modern myths.

<p>The aim of this essay is to illustrate a modern phenomenon, the Olympic Games, by applying the ideas of Mircea Eliade concerning space, time and myth. This literature study is mainly divided in two parts, one descriptive and one analytic. In the first part Eliade’s ideas and some criticism, which has been pointed against his theoretical approaches as well as his character, are presented. In the second part an analysis is carried out, based on the previously presented ideas and elements essential for the Olympics; the idea of the Olympics, the place, the ceremonies, the competition and the concept of individual idolism.</p><p>I have discussed what seems like gnostic tendencies in Eliade’s ideas, in the sense that both Eliade’s ideas and the concept of Gnosticism argue that knowledge is a necessary condition for salvation, as well as the fact that Eliade and his ideas have not always a pro-Christian approach. I have also shown that incoherency exists in his theoretical approach concerning the manifestation of the sacred.</p><p>I have found that Mircea Eliade’s ideas, with some difficulties, very well can reflect a modern phenomenon such as the Olympic Games. I have also put forth the idea of translating Eliade’s conception of axis mundi into an ideological landscape; the Olympic values become an analogy to axis mundi. Furthermore, I have also shown that modern man in different ways desires to be close to the sacred, and how this fact to some extent may explain people’s devotion to and worship of sport heroes, and thus why not only athletes but also billions of spectators are inclined to attend the Olympics. Finally, I show that, according to Eliade’s ideas, the Olympics might facilitate the process of creating modern myths.</p>

Studien fokuserar på att reda ut heliga platsers mening för religiösa människor enligt fyra teorier. Teorierna undersöks med frågeställningarna hur heliga platsers mening kan se ut och vilken mening de har. Genom litteraturstudien presenteras fyra olika teorier med vitt spridda publiceringsår och inriktningar gällande heliga platser och dess mening. De olika faktorerna som enligt teorierna ger människan mening handlar om religion som fenomen, begär av helighet, symbolspråk, identitet och socialisation. Tillsammans belyser inriktningarna att meningen har flera källor och beröringspunkter. Den vida spridningen på årtal av teoriernas publicering visar en förändring gällande värderingar i hur man ser på den religiösa människan och vad som anses ge mening hos sakrala platser. Studiens resultat visar att mening inte är något konkret och det kan förstås utifrån olika perspektiv.

<p>Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir:</p><ul type="disc"><li>Kan en koppling mellan myt och rit påvisas?</li><li>Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande?</li><li>Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?</li></ul>

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir: <ul type="disc">Kan en koppling mellan myt och rit påvisas? Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande? Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?

The graduation work Ultima Thule made up by four parts, the first one is a science fiction world buliding made up of scripts, notes and sketches, the second one is a science fiction comic book in the edition of 200 with the name Everything in one place, this is the first part of the Ultima Thule-world. The third part is this report with text explaining the work process, and the third part was the participation in the Konstfack Spring Exhibition, this is also described in the report. Ultima Thule is a narrative about the end of humanity set in three Swedish cities; Västerås, Uppsala and Stockholm.

This dissertation deals with the interpretation of four myths from early medieval Scandinavia, in which the main role is played by the god Óðinn. All four myths narrate how he achieved a state of permanent increase of his numinous knowledge. Based on the fact that the outcome of all of the narratives is the acquisition of the Mead of Poetry (or its equivalent), they can be percieved as "four reports on the same event". The analysis of myths itself has been executed in two steps: firstly the separate inquiry of the two more central myths and introduction of the other two followed by thorough analysis of the four together. All four myths demonstrate to a certain degree a presence of motifs and structures associated with the religious phenomena of sacrifice and initiation. By the means of said analysis the study reviews the systematic relations of the sacrificial and initiatory structures and postulates a common core which is subsequently named "monomyth".