No description available.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort. Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud. En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts för att skapa förståelse för landstingets relation till det balanserade styrkortet. Studien visar att Landstinget i Värmland har utvecklat sitt balanserade styrkort genom att tillämpa olika teorier om styrverktyget. Dessa har sedan anpassats till organisationens struktur och situation. Då det balanserade styrkortet införs stegvis in i organisationen, har landstingets styrkort fungerat som utgångspunkt för länsverksamheters samt enheters styrkortsutformning. Det balanserade styrkortet har blivit förankrat samt accepterat på landstingsnivå och används numer som ett styrverktyg för Landstinget i Värmlands strävan att nå sina strategiskt långsiktiga mål. Vårdcentralen Ruds verksamhetschef, har utifrån landstingets samt länsverksamheten för allmänmedicins balanserade styrkort, utvecklat ett eget styrkort tillsammans med sin personal. Styrkortet befinner sig för närvarande i sin implementeringsfas där det är av vikt att verktyget blir accepterat samt förståeligt för verksamhetens medarbetare. Vårdcentralen upplevs ha goda förutsättningar för att få styrverktyget förankrat i verksamheten.

Title: Using the Balanced Scorecard in support departments in a public organisation from the employees point of view   Keywords: Organization, Leadership, Balanced Scorecard [BSC], Processes, Support Department Background: The society requires that organizations which are financed with taxes should use their resources efficiently. It requires that organizations should be driven under constant improvement. One way might be to use the Balance Scorecard [BSC] which is an instrument to lead an organization toward its goals. Problem: What is the experience of the staff of two support departments in a public organization of using of BSC in their departments? What advantages and disadvantages of using of BSC are experienced by the staff of two support departments in a public organization in their departments? How can leaders affect the staff’s experience so the job in these departments becomes more effective? Can we affect staffs motivation to use BSC with the help of the institutional theory? Purpose: The purpose of this work is to study the question if the BSC is a well-functioning control instrument in some departments of one public organization. We will increase the knowledge of how the staff of two support departments experiences the BSC in their departments. Our study can be used as a pilot study for a larger study of the practical use and development of control instruments in support departments in public organizations. Method: This study is descriptive because the purpose is to study the staff’s experience. The analysis has been done deductively. This is a case study with two cases. The method used in the study is qualitative. We take advantage of semi-structured interviews in this study. Conclusion: Our result shows that the staff from these two departments of the public organization does not engage themselves in this activity so much. It can be explained by the fact that their main work tasks which takes most of the time are to support producing departments. That is why the controlling with the help of BSC in these departments is not prioritized from the personals point of view. The staff’s experience coincide with the institutional theory which points out the difference between that what should be achieved and what really has been accomplished. The leaders can affect the staff’s motivation by communicating the BSC so these departments can work more effectively.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen.   Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen.   Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting. För att öka studiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet. Vi har bland annat låtit respondenterna ta del av studien för att säkerställa att vi uppfattat det empiriska materialet korrekt och tydligt klargjort vad studien syftar till, detta för att ta hänsyn till den samhällsetiska aspekten.   Slutsats: Efter genomförd studie kan vi påvisa att det finns ett flertal positiva erfarenheter respektive svårigheter med modellen. Det finns inga markanta skillnader mellan upplevda erfarenheter beroende på om man valt att sluta använda modellen eller ej. Det som kan ligga till grund till för att en del slutar använda BSC är att det kan påvisas sex skillnader i upplevda erfarenheter och att chefsbyte, omorganisation och eldsjälar har stor inverkan på styrkortet. Dessutom kan det påvisas att det föreligger ett mode i BSC och att det är av denna anledning som organisationer slutat använda sig av BSC.

Abstrakt Titel: Balanserat styrkort- Förhållningssätt och val av generella och företagsspecifika prestationsmått Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Christina Forss och Josefin Eriksson Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 – Januari Syfte: Tidigare forskning om prestationsmätning visar en risk att generella prestationsmått favoriseras framför företagsspecifika mått vid utvärderingssituationer. Studiens syfte är att skapa förståelse för förhållningssätt och val kring generella och företagsspecifika prestationsmått inom balanserat styrkort. Metod: Studiens grund är hermeneutik, aktörssynsätt och socialkonstruktivism. Fenomenet undersöks kvalitativt med hjälp av en fallstudie. Datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån den teoretiska referensramen analyseras empirin för att finna likheter och skillnader som presenteras i analysen. Resultat & slutsats: Studien pekar på att det i praktiken finns en annan begreppsvärld kring prestationsmätning än den teorin uppvisar. I praktiken används enklare begrepp och större helhetssyn. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag ökar förståelsen för prestationsmätning. Förslagsvis kan större och bredare undersökningar inom samma tema göras. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag ökar förståelsen för vilka begrepp som i praktiken används kring prestationsmätning. Dessutom ökar bidraget förståelsen kring hur prestationsmätning används och fungerar. Nyckelord: BSC, prestationsmått, finansiella, icke-finansiella, generella, företagsspecifika.

The purpose of this dissertation is evaluation of implementing the Balanced scorecards in Schwan Cosmetics company. The dissertation is focused to analyse of the BSC since the beginning of progressing till present and her functionality.

This thesis discusses the topic of Corporate performance management and focuses on Balanced Scorecard method. In the theoretical part are described theoretic backgrounds of this method and fields related to the method. The practical part is based on the theoretical part and it is a result of cooperation with the consulting company Ambica. Balanced Scorecard method is thanks to its universality very popular tool of Corporate performance management which is usable in almost all types of organizations. Due to universality there is no single procedure how to implement BSC within an organization and also no supporting software exists. The aim of this thesis is to create a design procedure BSC and compile a list of functional properties of new Ambica's BSC software.

[pt] Este trabalho, a partir tanto do ambiente competitivo em que as organizações estão inseridas, quanto das capacitações que essas organizações precisam dispor a fim de garantir a sustentabilidade de seus negócios, visa entender por que as organizações optam por implementar um modelo de gestão baseado na ferramenta Balanced Scorecard e identificar os fatores críticos de sucesso inerentes à implementação. Por meio de uma pesquisa de campo, junto a cinco consultores que participaram de projetos de construção e implementação desta ferramenta, este estudo se propõe a identificar quais são os fatores críticos de sucesso na implementação do Balanced Scorecard. Partiu- se da premissa, que deveriam existir aspectos organizacionais comuns às organizações, que promovem ou inibem o processo de implementação. Assim sendo, elaborou-se um roteiro de entrevista com perguntas abertas que objetivavam identificar esses fatores críticos e questões secundárias como, por exemplo, as expectativas declaradas das empresas que adotam a ferramenta, as pessoas- chave do processo e os ambientes organizacionais propícios para a disseminação desse modelo de gestão. As análises das entrevistas revelam que: ambientes organizacionais orientados para resultado, o engajamento da liderança, a assimilação dos pressupostos da metodologia, pelos membros da organização e a intermediação externa exercida pelo consultor são fatores críticos de sucesso na implementação do Balanced Scorecard. / [en] Since organizations are inserted in a competitive environment and must have internal qualifications in order to guarantee its businesses sustainability, this study aims to understand the reason why organizations decide to implement a management model based on Balanced Scorecard tool and to identify the critical success factors of this tool implementation. Conducting a research with five consultants that have participated on Balanced Scorecard projects, building or implementing it, this study expect to discover the critical success factors of the Balanced Scorecard implementation. This research premise argues that there would be within the enterprises common organizational aspects that promote or inhibit the implementation process. Considering this, the researcher elaborated an interview script, with open questions that investigated these critical success factors, and also, examined secondary objectives, such as, the enterprise declared expectations, process key persons and a organizational environment, that make the dissemination of this management model easier. The interview analysis reveals that: organizational environment focused on results, leadership involvement, methodology principles assimilation by the organization employees, and the consultants intermediations, constitute critical success factors for Balanced Scorecard implementation.

Analýza společnosti poskytující služby za pomoci integrovaného modelu managementu organizací. Na základě závěrů této analýzy byl vytvořen návrh Balanced Scorecard pro danou organizaci. Hlavním posláním práce je v rámci procesu implementace Balanced Scorecard navrhnout vhodná opatření, která by vedla nejen ke zvýšení výkonnosti firmy, ale umožnila i její průběžné měření a vyhodnocování.

nÃo hà / A presente pesquisa visou analisar as aÃÃes do coordenador acadÃmico de curso de graduaÃÃo em uma IES privada, sob as dimensÃes polÃtica, acadÃmica, institucional e gerencial. Para analisar suas aÃÃes foi necessÃrio compreender os modelos organizacionais em paralelo ao surgimento das IES no Brasil. A partir do entendimento de sua prÃxis, foi desenvolvido um mÃtodo de gerenciamento estratÃgico que se fundamenta nos estudos de Kaplan e Norton (1997). Diante da abordagem dos autores, optouâse pelo Balanced Scorecard â BSC, visto que à um instrumento que corresponde a um sistema de avaliaÃÃo de desempenho organizacional, pois busca o equilÃbrio de quatro perspectivas, no caso da pesquisa em questÃo, a perspectiva do cliente, dos processos internos, o aprendizado e o crescimento e por fim, os processos acadÃmicos. De acordo com o exposto, foi definido o mÃtodo proposto do estudo, dividido em 9 (nove) etapas: definir a unidade organizacional; elaborar a missÃo, visÃo, valores e estratÃgias do setor; identificar as dimensÃes; anÃlise do cenÃrio- SWOT que busca identificar os pontos fortes, pontos fracos, ameaÃas e oportunidades da instituiÃÃo; definir as perspectivas; estabelecer objetivos, metas e indicadores, mapa estratÃgico; relaÃÃo de causa-e efeito e definir aÃÃes mediante o 5W1H (o que, por que, como, quem, onde e quando). A aplicaÃÃo do mÃtodo possibilitou a coleta de dados, a definiÃÃo de indicadores que influenciam nas aÃÃes do coordenador acadÃmico de curso de graduaÃÃo, e o desenvolvimento de uma proposta de BSC setorial para o setor da coordenaÃÃo de curso na IES. Essa proposta visa possibilitar que as aÃÃes do coordenador de curso de graduaÃÃo possam ser desenvolvidas para que tenham resultados positivos na instituiÃÃo que està atuando, mediante a anÃlise, o controle e a execuÃÃo de uma gestÃo estratÃgica eficiente, eficaz e efetiva.