Bakgrund: Fetman ökar kraftigt i världen och med det ökar även risken för att drabbas av kroniska följdsjukdomar. I dagsläget avlider fler människor på grund av fetma än av svält. Bariatrisk kirurgi ses som en effektiv behandling med god långsiktig effekt. Kirurgin innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Denna litteraturstudie belyser egenvårdsstöd till patienter efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar som sökts i databaser och kritiskt granskats. Artiklarna ska ha fört ett etiskt resonemang. Resultat: Två teman S trategier, Individanpassa och fyra subteman ätbeteende, negativa känslor, fysisk aktivitet och vården identifierades: Resultatet visade att patienterna behöver hjälp med att finna strategier samt motiveras till träning. Utan fungerande eller dåliga strategier blir viktminskningsresultatet mindre lyckat och av samma anledning bör vården vara individanpassad. Diskussion: Resultatet visade att patienter som genomgått bariatrisk kirurgi kan ha ett ökat behov av regelbundet egenvårdsstöd när det gäller både psykiska och fysiska välbefinnandet. Patienter har behov av individanpassade insatser för att hantera livsstilsförändringen som ingreppet innebär. Slutsats: Mer forskning kring dom psykosociala aspekterna behövs. Forskningen bör inte generaliseras utan se till individen. Sjuksköterskan och teamet bör ha ett lyhört förhållningssätt till patientens behov av egenvårdsstöd. Slutresultatet bör grundas på patientens förväntningar. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser

Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett stort hälsoproblem. Av Sveriges befolkning har 51% överviktigt eller lider av fetma. Bariatrisk kirurgi implementeras då ingen annan viktminskningsmetod fungerar. Tidigare studier har visat på att stöd från närstående, sjukvård och forum på internet har varit positivt kopplat till resultatet efter kirurgin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden före och efter kirurgin med fokus på stöd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre deltagare som genomgått bariatrisk kirurgi för två till tio är sedan. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna ansåg att stöd var viktigt i den livsomställning som kirurgin medförde. Det största stödet de alla hade fått var från närstående. Forum på internet var också ett stöd som var betydelsefullt då personerna i forumen besatt liknande erfarenheter. Överlag upplevdes stödet från sjukvården bra med deltagarna lyfte att informationen från sjukvården ibland hade varit bristfällig och deltagarna uttryckte avsaknaden av stöd från en dietist och en kurator. Slutsats: Stöd från sjukvård och familj men även olika forumgrupper på internet är av stor vikt för personer som genomgår bariatrisk kirurgi. Ökad dietistkontakt och kontakt med kurator var något som efterfrågades av deltagarna. / Background: Obesity is considered a huge health problem. In Sweden, 51 % of the population are overweight or suffering from obesity. Bariatric surgery is given when no other weight loss method has proven sufficient. Earlier studies have shown that support from people in the surrounding, health care and different forums on the internet is positively linked to outcome after bariatric sugery. Purpose: The aim of the study was to describe how people that undergoes bariatric surgery experience the time before and after the surgery with focus on support. Method: Interviews where held using a semi structured questionnaire with three people that have gone through bariatric surgery two to ten years earlier. Data was collected and analysed with a qualitative content analysis. Results: The participants expressed that support was very important in their life change that followed the surgery. Support the participants emphasized the most came from family and people in their surroundings. Forum on the internet were also meaningful due to the experience that the people in the forums possessed. Overall, the participants experienced adequate support from health care, but expressed that some of the information given from the health care had been inadequate and participants also expressed that the lack of support from a dietician and a counsellor. Conclusion: Support from health care and family, but also from forums on the internet is important for people that undergoes bariatric surgery. The participants expressed the need for more support from a dietician and a counsellor.

<p>Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar. Flertalet experter argumenterar för att långtidsbehandling är väsentlig för vidmakthållande av beteendeförändring. Dagvårdsbehandling anses vara värd att överväga för patienter med fetma. Den har använts brett inom diabetesvård men ej lika mycket inom fetmabehandling. Syfte: Att strukturera och undersöka population och datamaterial från en redan genomförd men opublicerad, tre år lång interventionsstudie, med tre uppföljningar, om viktminskning och ätbeteende hos patienter med fetma, efter behandling med: Adjustable Gastric Banding, Dagvård alternativt en kombination av de båda behandlingarna. Metod: Datamaterial i 30 pärmar, från patienter (baseline: n= 212) i en redan genomförd men opublicerad interventionsstudie, lästes igenom och strukturerades in i ett index i Microsoft Words. Därefter skapades en databas i Microsoft Excel. I databasen räknades de patienter samman som visat angivna mått på viktminskning (BMI) och ätbeteende (TFEQ) vid något, några eller samtliga av de totalt tre uppföljningstillfällena i studien. Resultat: Efter strukturering och undersökning av datamaterialet framgick att enbart (n=10) av (n=212) fullföljt studien genom uppvisade mått på BMI samt TFEQ vid samtliga av studiens tre uppföljningstillfällen. För att i denna masteruppsats visa resultat från en större studiepopulation presenterades även uppvisade mått (BMI, TFEQ) från patienter som deltagit vid baseline och tredje uppföljningstillfället, men som nödvändigtvis inte deltagit vid uppföljnigstillfälle ett eller två (n=43). BMI och TFEQ presenterades i medelvärde och median för varje behandlingsgrupp. Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av de deltagande patienterna inte fullföljde hela programmet. Därför kunde inga effekter av respektive behandling på förändring av vikt och ätbeteende beräknas.</p> / <p>Introduction: Overweight and obesity is a globally growing public health problem leading to enormous economic costs for the society. Obesity surgery, including Adjustable Gastric Banding (AGB), has shown long-term positive effects on weight loss, while non-surgical obesity treatment has shown less evident effects. This has led to a dramatic increase in obesity surgery. Still, some surgery patients have difficulties in maintaining weight loss over time. The majority of experts argue that long-term treatment is essential for maintaining behavioral changes. According to experts, Daycare treatment is worth considering for patients suffering from obesity. It has been used broadly within the diabetes care though not to the same extent in obesity treatment. Aim: To structure and investigate the population and data from an already completed but unpublished three year old intervention study, with three follow ups, of weight loss and eating behavior in patients with obesity after treatment with Adjustable Gastric Banding, Daycare or a combination of the both treatments. Method: Data in 30 binders, from participants (baseline n=212) in an already completed but unpublished intervention study, was read and structured into an index in Microsoft Words. A database in Microsoft Excel was then structured were patients with specified measures for weight loss (BMI) and eating behavior (TFEQ), for one, two or three of the total three follow ups, was counted together. Results: After the structuration and investigation of the material it became evident that due to drop-out or missing data only (n=10) out of (n=212) had fulfilled the study by showing specified measures of BMI and TFEQ at every of the total three follow ups. To, in the present Master thesis, show results from a greater sample, also participants with measures (BMI, TFEQ) from baseline and the third follow up, but not necessary from the first or second follow up (n=43), was included in the presentation. BMI and TFEQ were presented in mean and median for each of the treatment groups. Conclusion: The result shows that a majority of the participants not completed the program. Hence could no effect of the treatments on changes of weight and eating behavior be rated.</p>

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar. Flertalet experter argumenterar för att långtidsbehandling är väsentlig för vidmakthållande av beteendeförändring. Dagvårdsbehandling anses vara värd att överväga för patienter med fetma. Den har använts brett inom diabetesvård men ej lika mycket inom fetmabehandling. Syfte: Att strukturera och undersöka population och datamaterial från en redan genomförd men opublicerad, tre år lång interventionsstudie, med tre uppföljningar, om viktminskning och ätbeteende hos patienter med fetma, efter behandling med: Adjustable Gastric Banding, Dagvård alternativt en kombination av de båda behandlingarna. Metod: Datamaterial i 30 pärmar, från patienter (baseline: n= 212) i en redan genomförd men opublicerad interventionsstudie, lästes igenom och strukturerades in i ett index i Microsoft Words. Därefter skapades en databas i Microsoft Excel. I databasen räknades de patienter samman som visat angivna mått på viktminskning (BMI) och ätbeteende (TFEQ) vid något, några eller samtliga av de totalt tre uppföljningstillfällena i studien. Resultat: Efter strukturering och undersökning av datamaterialet framgick att enbart (n=10) av (n=212) fullföljt studien genom uppvisade mått på BMI samt TFEQ vid samtliga av studiens tre uppföljningstillfällen. För att i denna masteruppsats visa resultat från en större studiepopulation presenterades även uppvisade mått (BMI, TFEQ) från patienter som deltagit vid baseline och tredje uppföljningstillfället, men som nödvändigtvis inte deltagit vid uppföljnigstillfälle ett eller två (n=43). BMI och TFEQ presenterades i medelvärde och median för varje behandlingsgrupp. Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av de deltagande patienterna inte fullföljde hela programmet. Därför kunde inga effekter av respektive behandling på förändring av vikt och ätbeteende beräknas. / Introduction: Overweight and obesity is a globally growing public health problem leading to enormous economic costs for the society. Obesity surgery, including Adjustable Gastric Banding (AGB), has shown long-term positive effects on weight loss, while non-surgical obesity treatment has shown less evident effects. This has led to a dramatic increase in obesity surgery. Still, some surgery patients have difficulties in maintaining weight loss over time. The majority of experts argue that long-term treatment is essential for maintaining behavioral changes. According to experts, Daycare treatment is worth considering for patients suffering from obesity. It has been used broadly within the diabetes care though not to the same extent in obesity treatment. Aim: To structure and investigate the population and data from an already completed but unpublished three year old intervention study, with three follow ups, of weight loss and eating behavior in patients with obesity after treatment with Adjustable Gastric Banding, Daycare or a combination of the both treatments. Method: Data in 30 binders, from participants (baseline n=212) in an already completed but unpublished intervention study, was read and structured into an index in Microsoft Words. A database in Microsoft Excel was then structured were patients with specified measures for weight loss (BMI) and eating behavior (TFEQ), for one, two or three of the total three follow ups, was counted together. Results: After the structuration and investigation of the material it became evident that due to drop-out or missing data only (n=10) out of (n=212) had fulfilled the study by showing specified measures of BMI and TFEQ at every of the total three follow ups. To, in the present Master thesis, show results from a greater sample, also participants with measures (BMI, TFEQ) from baseline and the third follow up, but not necessary from the first or second follow up (n=43), was included in the presentation. BMI and TFEQ were presented in mean and median for each of the treatment groups. Conclusion: The result shows that a majority of the participants not completed the program. Hence could no effect of the treatments on changes of weight and eating behavior be rated.

Bakgrund: Fetma/övervikt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Fetma är en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömässiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohälsa. Detta har visats ha en negativ påverkan på dessa personers livskvalitet då de ofta möts av fördomar samt att de upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hälsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förändras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgått bariatriska operationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav en kvalitativ studie och nio kvantitativa studier. Dessa studier erhölls från databaserna Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Studierna granskades, sammanfattades, analyserades och sammanställdes i tabeller med likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Olika sätt att mäta livskvalitet, faktorer som påverkar förändringar av livskvalitet samt förändringar över tid. Resultatet visar att på kort sikt medför dessa operationer på grund av massiv viktnedgång en avsevärd förbättring i alla domäner av livskvalitet. Däremot visar de långsiktiga resultaten i denna översikt att viktnedgången i vissa fall avstannar och att deltagarna till och med kan gå upp i vikt, vilket negativt påverkar resultaten av den psykosociala förändringen av livskvalitet. Resultaten visar på förbättringar i jämförelse med deltagarnas preoperativa värden, dock uppnår de inte de standardvärden som finns hos den normalviktiga befolkningen. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensus begreppet hälsa i samband med begreppet livskvalitet. Sammanfattningsvis kan sägas att en stor vinst med dessa operationer är att tack vare en massiv viktnedgång har större komorbiditeter förbättrats eller försvunnit helt, den psykosociala livskvaliteten har förbättrats då patienter upplever mindre begränsningar i det sociala livet. Detta innebär att dessa operationer medfört att både fysiska, psykiska och sociala domäner av livskvalitet har förbättrats. Däremot för att behålla dessa positiva effekter krävs stora livsstilsförändringar och ett fortsatt engagerat postoperativt arbete både från patienter och från sjukvården. / Background: Obesity is one of the greatest public health problems in the world. Obesity is a product of multiple genetic, socio-cultural, socio-economic and environmental factors and leads to physical, mental and social illness. This has been shown to have a negative impact on these individuals' quality of life since they often face bias and experience limitations in their daily life. As a consequence of this epidemic, bariatric surgeries have become a common and effective treatment alternative. Aim: To describe the quality of life and how it changes over time in overweight and obese patients treated with bariatric surgery. Method: A literature review based on ten scientific studies, one qualitative study and nine quantitative studies. These studies were obtained from the databases Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. The studies were reviewed, summarized, analyzed and compiled in tables that contained similarities and differences. Results: The outcomes have been divided into three themes; Different ways of measuring quality of life, factors influencing changes in quality of life and changes across time. Shortterm outcomes show significant improvements in all domains of quality of life after the surgery due to massive weight loss. However, the long-term outcomes in this review show that weight loss in some cases stops and that the participants may even gain weight, which negatively affect the changes of the psychosocial quality of life. The outcomes show improvements in comparison with the participants' preoperative values, but they do not achieve the standard values of the general population. Discussions: This review’s outcomes are discussed on the basis of the concept of health in the nursing meta-paradigm in relation to the concept of quality of life. In conclusion, an important gain with these surgeries is that, thanks to a massive weight loss, have greater comorbidities improved or resolved completely, the psychosocial quality of life has improved due to the fact that patients experience fewer restrictions in their social life. This means that these surgeries resulted in improvements in all physical, psychological and social domains of quality of life. However in order to maintain these positive effects, considerable lifestyle changes and a continued committed post-operative work are required from the patients and the health care providers.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten presenterades i fem huvudkategorier som speglar människors upplevelse av sin livssituation efter genomgång av Bariatrisk kirurgi; Förändrad kroppsuppfattning, känsla av ändrade relationer, positiva och negativa känslor relaterade till operationen, känslor relaterade till förändrat ätbeteende, och hälsorelaterade upplevelser. Slutsats: Förutom viktminskningen, kan Bariatrisk kirurgi även ha både positiv och negativ påverkan på människors fysiska och psykosociala liv. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap kring hur de som opererats upplever sin livssituation, så att de kan vägleda och stödja dem. / Background: The treatment of severe obesity with Bariatric surgery has shown a dramatic increase. The goal of Bariatric surgery is through weight loss, reduce morbidity and mortality. However, the physical, mental and social life of the patients is affected following the surgery. Purpose: The aim of this study is to describe what patients experience in their life situation after undergoing Bariatric Surgery. Method: The study was conducted as a literature study and was based on 11 scientific articles. Results: The results are presented in five main catego-ries reflecting what people experience in their life situation after undergoing Bariatric Sur-gery: altered body image, sense of changing relationships, positive and negative feelings re-lated to the surgery, feelings related to their altered feeding behavior, and health-related expe-riences. Conclusion: Apart from weight loss, Bariatric surgery can also have both positive and negative impacts on the physical and psychosocial lives of patients. It is therefore im-portant that health professionals have knowledge about what Bariatric patients may experi-ence in their lives, so that they can provide them with appropriate guidance and support.

Bakgrund: Bariatrisk kirurgi är i stora delar av världen en frekvent använd metod för individer med grav fetma och har goda effekter på fetma-relaterade sjukdomar. Operationen och viktnedgången utgör dock en omställning för kroppen och biverkningar är vanliga. Forskning har även visat på en förhöjd förekomst av psykisk ohälsa som självskadebeteende, missbruk och suicid i patientgruppen jämfört med normalbefolkningen. Hög förekomst av biverkningar och av psykisk ohälsa synliggör behovet av fortsatt forskning riktad mot patientgruppens sammantagna upplevda hälsa och dagliga liv. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter upplever sitt dagliga liv efter genomgången bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserat på tio kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed som beskrev patienternas daliga liv 1-8 år efter operation. Artiklarna analyserades och genererade ett övergripande tema och fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade att livet efter bariatrisk kirurgi präglades av förändring och anpassning och innefattade fyra kategorier; Fysisk förändring; förändrad självbild, förändrat socialt liv samt sjukvårdens betydelse. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien och tidigare forskning pekar mot att bariatrisk kirurgi kan ha en stor inverkan på patientens dagliga liv. Viktnedgången öppnade upp för nya möjligheter men livet verkade förbli problematiskt inom ett flertal områden för många patienter. Begrepp som patientundervisning, anpassad kost, psykisk hälsa, sexualitet, självbild och användandet av smärtskattningsinstrument har visats vara av relevans i samband med omvårdnad av den bariatriska patienten. / Background: Bariatric surgery is frequently performed on individuals with severe obesity due to the positive effects on obesity related diseases. The surgery and the weight loss itself however pose a large transition for the body and side effects are common. In addition, research has shown a higher prevalence of self harm, addiction and suicide in the postoperative group. Side effects and decreased mental health in post-surgical bariatric patients, calls for additional research regarding the overall health and daily life in this group. Aim: The study aimed to explore how patients experience life after going through bariatric surgery. Method: A literature review was performed based on ten qualitative studies from the databases Cinahl, Psycinfo and Pubmed which described patients' daily life 18 years after surgery. The studies were analysed and generated one main theme and four different categories. Result: The result showed that life after bariatric surgery was characterized by change and adaption and generated four cathegories; Physical change, changed self image, changed social life and the role of health care. Conclusion: The results of the literature review and previous research suggests that bariatric surgery had a great impact on the patients daily life. Even though the weight loss made way for new opportunities, life after surgery seemed to remain difficult for many patients. Patient education, nutrition, mental health, sexuality, self image and the use of pain assessment tools has proven to be of relevance when caring for the bariatric patient.

No description available.

Bakgrund: Idag lider nästan hälften av alla vuxna män och kvinnor i Sverige av övervikt eller fetma. Bariatrisk kirurgi blir en allt vanligare metod för viktreducering och minskning av de fetmarelaterade komorbiditeterna. De vanligaste operationerna resulterar i kraftig viktreducering, men forskning visar att en del av patienterna går upp kilona senare. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av sin livssituation efter bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Studien sammanställer 15 vetenskapliga artiklars resultat. Resultat: Studiens resultat visar på att det vardagliga livet påverkas av den minskade vikten och att en känsla av självständighet infinner sig i samband med att patientens mobilitet ökar. En stor andel patienter upplever sig hämmade av en extrem trötthet efter att ha genomgått kirurgin. Fysiska biverkningar har negativ inverkan på livskvalitén. Resultatet visar på att många upplever sig mer respekterade och uppmärksammade efter viktnedgången. Relationer till familj och vänner visar sig kunna påverkas både positivt och negativt efter ingreppet. Ökat självförtroende och bättre självkänsla är ett av resultaten av viktnedgången. Men att förändra bilden av sig själv tar för många lång tid. Relationen till mat är en central del i behandlingen. Många av patienterna har tidigare använt mat för att hantera känslor. Efter ingreppet finns känslorna kvar och nya sätt för att hantera dem arbetas fram. Det kan i en del fall resultera i att personen utvecklar exempelvis ett spelberoende eller alkoholmissbruk. Konklusion: Ett önskat resultat kräver stöd från sjukvården. Stöd i att orka med vardagen efter ingreppet, hantera det nya sociala livet, acceptera och se sitt nya jag samt bearbeta sin relation till mat upplevs som mest centralt. / Background: Currently almost half of the adult Swedish population struggle with overweight or obesity. Bariatric surgery is becoming a commonly used method for weight loss and reduction of obesity-related comorbidities. The most common procedures often lead to great weight loss, but research shows that postoperative weight gain is common. Aim: The aim of this literature review is to illustrate patient perception and experience of their life situation after going through bariatric surgery. Method: This is a literature review performed with a qualitative approach. The review is based on the result of 15 scientific articles. Results: The study shows that everyday life is affected by the weight loss after bariatric surgery, and that the patients gain independence and greater mobility. Many patients experience that they are inhibited by enormous fatigue after their surgery. Physical side effects have a negative impact on their quality of life. The results show that many feel that they receive greater respect and positive attention after weight loss. Relationships with family and friends are affected in both positive and negative ways. Confidence and self-esteem are affected positively by weight loss, but a change of body image doesn’t always come naturally and takes a long time for many. The relationship with food is a central part of the treatment as a whole considering that emotional eating is common with obese patients. The emotional issues are left unresolved after surgery and patients find new ways of coping with them that don’t include food. In some cases patients fall into new addictions like gambling addiction or drug abuse. Conclusion: To achieve successful results after bariatric surgery, one must get sufficient support from health care providers. Support in handling everyday life, social aspects and accepting the new self. Support in coping with the issue of emotional eating is considered to be essential for successful outcome.