<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.

Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt.

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare resonerar kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan. Studiens frågeställningar behandlar följande: Hur resonerar förskollärare kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan? Hur och när beskriver förskollärare att de yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet på förskolan? Med de yngsta barnen avses barn mellan ett och tre år i studien. Studien har genomförts genom fokusgruppsdiskussioner och bygger på en kvalitativ metod. Fokusgruppernas deltagare bestod av fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av arbetet med de yngsta barnen och två olika fokusgruppsdiskussioner har genomförts. Empirin har sedan behandlats genom tematisk analys. Denna studie tar stöd i pragmatismens perspektiv och Deweys teori kring medborgarskap och demokrati. Resultatet visar på att barnens möjligheter till delaktighet i förskolan bygger på förskollärarens förhållningsätt och barnsyn. Denna barnsyn bygger på att barnen ses som kompetenta att vara delaktiga, men att förskollärarens makt både kan begränsa och skapa möjligheter. Resultatet belyser även att repetition är ett tillvägagångssätt där de yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet genom att de får tid att delta på sina villkor.