The aim of this Master’s thesis is to examine how the gender system is described in fantasy novels. The theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theory on gender system, primarily the two basic principles: the principle of dichotomy, of separation between the sexes, and the principle of hierarchy, of man as norm. The method used is idea analysis which is a form of textual analysis. We have created three ideal types, the ideal man, the ideal woman and hierarchy, which help us to analyze the material. The result shows that the gender system is more prominent in fantasy fiction belonging to the subgenre high fantasy, than in low fantasy novels. Women in the four novels we classify as high fantasy are for the most part invisible; they only exist as wives, mothers, daughters and perhaps possible love interests for the male hero. Even in books where the main character is a girl, the women are relatively invisible. Men in these four novels are more prominent but as stereotypical as the women. In the two novels we classify as low fantasy both women and men are less stereotypical and are described more freely. The values spread by high fantasy novels are more traditional when it comes to gender issues than values spread by low fantasy novels. / Uppsatsnivå: D

The aim of this bachelor thesis is to find out how a number ofhospital librarians look at child and youth patients' reading and itspossible role in a mental and physical healing process. We alsoinvestigate the knowledge, strategies and thoughts the librarianshave on bibliotherapy.Qualitative interviews have been used and seven librarians, at twodifferent hospital libraries with children's and youth activities, wereinterviewed during November and December 2011. The analysis isbased on one theory; we use Sten Furhammar’s model whichincludes four different categories of reading.We can see, according to the librarians’ answers, that the mostcommon function of the patients’ reading can be explained throughtwo of Furhammar’s categories. Our respondents believe that thepatients mostly read to relax from heavy thoughts and situationswhich can be connected to the category impersonal experiencereading. This type of reading has according to Furhammar not anenriching effect if it’s described as entertainment and relaxation.But in our study the librarians think that this type of reading can beenriching, and even have a therapeutical function. They alsobelieve that reading can have other therapeutical functions as selfreflection,comfort and relief from worrying which can beconnected to the category personal experience reading. We foundout that the librarians do not use the word bibliotherapy or workwith it with awareness. But they think bibliotherapeutical situationscan occur without their involvement or help. / Program: Bibliotekarie

<p>Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem </p><p>som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att </p><p>beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som </p><p>analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten </p><p>bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. </p><p>Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.</p>

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.

Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren. Vårdpersonal som upplevdes som insatt och kompetent bidrog också till en positiv upplevelseSlutsats: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar att det finns brister inom hälso- och sjukvården speciellt bland vårdpersonal som saknar specialistutbildning som till exempel allmänsjuksköterskan. Dessa brister visade sig vara okunskap kring AST och hur detta påverkar närstående samt informationsförmedling till närstående.Svårigheten att få en diagnos då vårdpersonal upplevdes att inte ta närståendes farhågor på allvar var även en brist.En grundläggande utbildning kring AST för allmänsjuksköterskor och läkare skulle sannolikt öka kvaliteten på omvårdnaden för denna grupp.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra. Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.

<p>Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra.</p><p>Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.</p>

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hälsa. Enligt WHO så har övervikten fördubblats i Europa under de senaste årtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar än av svält. Även i Sverige så har övervikt ökat och fler barn väljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt ansträngning. Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hälsa hos barn i allmänhet. Syftet med studien var även att skapa en systematiserad bild av relevant forskning. 13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och närmare genomgång av innehållet. Resultatet visade att de flesta artiklar hävdar att barn inte är tillräckligt fysiskt aktiva på förskolor och skolor. Fler barn väljer att ägna sig åt lugnare aktiviteter än fysiskt krävande lekar. Man kunde också se att övervikt också var ett problem, studierna som genomfördes i USA pekade ofta på att övervikt var ett större problem hos minoritetsgrupper och låginkomsttagare. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan inaktivitet och övervikt hos barn.

Background Increased prevalence of obesity in children- and young adults and risk for diseases related to obesity will increase the burden on medical care. It is important to identify early risk factors that can be noticed by nurses in the daily work. Aim The aim was to investigate whether children- and young adults themselves perceive overweight as a problem and if there was a difference in the measured activity levels between overweight children- and young adults in families with different socio-economic family status. Method description Existing survey from the Obesity Centre at the Akademiska Sjukhuset were examined together with the results from an accelerometer, where children- and young adults activity was recorded, compared to their perception of how active they were. The results were compared using a statistical software program and compiled with descriptive and non-parametric statistics. Results The results do suggest that the majority of children- and young adults experiencing excessive weight have a problem in their everyday lives. Nearly half overestimate themselves as more active than what the actual measurements with accelerometer demonstrated. Much time is spent in front of the TV and computers. The results showed no significant difference recording the level of activity and the socio-economic family status. Conclusion Obesity is a topic that is considered to be sensitive to talk about. Many children- and young adults perceive the overweight as a problem, which makes them less self-esteem and affect their daily lives negatively. Knowing this is important for the nurse to be able to give individualized care and provide support for the lifestyle change that involves the whole family.