No description available.

No description available.

<p>Addiction has been a problem for centuries. However, it wasn`t until the 1930s that research in this field was conducted systematically. At that time, the main focus was the wife of the alcoholic. Thirty years later the first stress-theories evolved. The theories showed that the husband´s drinking triggered the wife´s stress. During the next decade, the effect of alcohol-/ drug abuse on family and relatives, was studied, as well as the different ways in which they coped with these stressfull situations. The current study sheds light upon the thought and experiences of the adult children of addicts, with a focus on conceptions of quality-of-life. The thesis is based on a qualitative study conducted by interviewing individuals who had grown up in families where adults had addiction problems. The results show that the respondents are progressing to a higher quality-of-life. Still, there is more quality-of-life to achieve. It is also important to highlight the situation of children, and adult child perspectives in society - not just those of individuals who have an addiction</p>

No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: Läsning handlar inte bara om att klara av att läsa en skönlitterär bok. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och är en viktig del genom hela livet för att kunna delta och fungera väl i vårt samhälle. Debatter runt barns läsning och läsvanor är ständigt återkommande. För att skapa ett läsintresse hos elever och bygga upp en läsvana hos dem krävs en noggrann undervisning inom ämnet med engagerade lärare.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv genomföra en jämförelse av Vart tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks-, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun av Andolf-Johannesson (1997) med en motsvarande studie gjord idag, för att kunna se om det skett någon förändring i deras läsvanor. Vi vill också se om fritidsintressena har förändrats och om de i så fall har en inverkan på en eventuell förändring av läsvanor och läsintresse.</p><p>Metod: För att kunna uppnå vårt syfte med undersökningen valde vi att göra en kvantitativ undersökning med elever i årskurs fyra till sex med hjälp av enkäter. Den tidigare studien (1997) var genomförd med hjälp av enkäter med barn i mellanåren och för att vi skulle få ett jämförbart material genomfördes därför vår studie på samma sätt.</p><p>Resultat: Resultatet av barns läsvanor idag jämfört med 1997 visar att läsningen inte har minskat men att det har skett en förändring i vad de läser, t.ex. har bokläsandet minskat bland flickorna men ökat hos pojkarna. En tydlig ökning kan vi se på läsandet av veckotidningar. PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en av de mest omfattande undersökningar gjord år 2001 på elever i tio års ålder och deras förmåga att läsa. Undersökningen visar att de svenska skolornas resultat har försämrats när det gäller läsförståelse och läshastighet. Det är något som vi kan finna en förklaring till genom vår studie som visar att eleverna själva upplever att de läser färre böcker ju äldre de blir. I takt med att man läser färre böcker, tappar man också både läsförståelse och läshastighet.</p><p>Elevernas fritidsintressen har förändrats så att läsa böcker har försvunnit som ett av de populäraste fritidsintressena. De förändringar som skett är också att flickor i årskurs fem och sex tappat intresset för läsning. Vi kan med vår undersökning visa att ”bokslukaråldern” inte längre finns kvar i den ålder den tidigare gjort utan att vi kan se att den avtar i elvaårsåldern. Ytterligare en förändring vad det gäller fritidsintressen är viljan att utöva sport är mest populär hos alla utom pojkar i årskurs sex.</p>

No description available.

<p>Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.</p><p>Metod</p><p>Vi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Vad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.</p><p>Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena. Genom idrott och fysisk aktivitet får barnen lära sig att umgås med andra, visa hänsyn, respekt, empati och förstå att andra människor har känslor. Den sistnämnda förmågan saknas ofta hos dessa barn.</p><p>Vad det gäller motoriken behöver dessa barn mycket träning och enligt litteraturen kan denna träning på sikt ge goda resultat. Noterbart i studien är dock att det råder delade meningar om att koncentrationsförmågan kan påverkas av fysisk aktivitet. Även intervjupersonerna menar att det inte med säkerhet går att säga att koncentrationen förbättras av fysisk aktivitet. Trots att vi har kommit i kontakt med erfarna personer inom detta område, anser vi inte riktigt att vi fått ut det vi förväntat oss. Detta kan bero på att våra och de intervjuades praktiskt pedagogiska kunskaper skiljer sig åt. I resultatet framträder det att de intervjuade har svårt att i mer preciserad form tala om motorisk träning, vilket gör att den röda tråden i deras beskrivningar är svår att läsa av. Slutsatsen är att de intervjuade anser att fysisk aktivitet och motorisk träning har en påtaglig betydelse för barn med ADHD/DAMP i relation till barnens sociala, emotionella och motoriska utveckling samt till viss del deras koncentrationsförmåga.</p>

While the functional and anatomical aspects of reconstructive surgery in children with leg length inequality (LLI), prominent ears (PE) and cleft lip and palate (CLP) have been studied in detail, the psychological aspects of surgery have been less explored. The benefit of a changed appearance and function on self-esteem and ability to social interaction are other areas where information is lacking. The aim of this thesis is to examine, during the process of reconstructive surgery, the mental health, self-esteem and social interaction of children with defects in appearance and function. Children, aged 6-16 years, with LLI (n=27) and PE (n=31) were invited to participate in interviews and psychological assessments by filling in a battery of questionnaires and tests (depression; anxiety; self-esteem; cognitive ability; and behaviour) before Ilizarov and otoplasty surgery and one year after. Parents filled in a child symptom check list and a state and trait anxiety questionnaire. Another six adolescents with CLP and their parents participated in interactive interviews with the aim of identifying relevant psychological issues for individuals with this condition. These issues were subsequently used to create new questionnaires. Being different, the development of self-esteem and social interaction were the central themes of the questionnaires designed after the interview study. The new questionnaires were explored in a retrospective study on other adolescents (n=26) with CL/P and their parents. Beck’s Youth Inventories (BYI) was used as comparative data. The LLI group had significantly lower mental health and self-esteem scores than the control group before surgery. The leisure activity level in both patient groups was low according to parents’ report before surgery. The mental health scores of both patient groups (LLI and PE) were improved after reconstructive surgery, but self-esteem was not affected. The questionnaires for CL/P patients proved to be useful in the exploration of self-esteem from a developmental perspective and in the search for strengthening factors of social interaction. Self-esteem was average or high on group level for adolescents with CL/P compared to BYI measure. Parents rated their adolescents to have higher self-esteem than the adolescents themselves. Females had a less positive development of self-esteem, there was an interaction effect between the female and male patients’ evaluation of self-esteem by higher age. Even a minor appearance defect like PE may affect mental health negatively. There were no adverse psychological effects one year after surgery in LLI and PE patients, rather, there were signs of improved mental health. Adolescents with CL/P have an anticipated risk of more mental health problems and especially those individuals who have been bullied. Cleft teams and Child and Adolescent Psychiatric Clinics should be attentive and offer psychological support to those individuals most affected by their conditions.