Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige. Det insamlade materialet har komprimerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultaten pekar på att utagerande kan grunda sig i olika orsaker alla intervjuer har gett olika alternativa orsaker. Resultaten visar även att en kunskapsbrist på området existerar och att en önskan om utökade kunskaper framhålls. Det framkommer även i resultaten att barnen önskar bemötas på många olika sätt i konflikter. I diskussionen visar analysen att relationen inte ses som en viktig aspekt av konflikthantering vilket tidigare forskning pekar på. Vi anser att arbetet besvarar vårt syfte och frågeställningar angående hur pedagoger bemöter barn och hur barn vill bli bemötta i konflikter.

Det huvudsakliga syftet med studien har varit att undersöka om föräldrars funktionsnedsättning kan vara en förutsättning för tvångsomhändertagande av barn. Studien har visat att tvångsomhändertagande kan bli aktuellt om funktionsnedsättningen påverkar föräldrarnas förmåga att ge sitt barn den omsorg som barnet behöver. Det sätts emellertid hellre in en mängd större frivilliga insatser än insatser via tvångsvårdslagstiftning. Undersökningen bekräftar vikten av att alltid se till barnperspektivet och barnets bästa i samtliga beslut som rör barn. Studien har genomförts genom att studera lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin enligt den rättsdogmatiska metoden.

Denna uppsats beskriver den process vi genomgått i skapandet av ett material om demokrati. Syftet med materialet är att främja ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger genom att dels ge en överblick över demokrati i förskolan och dels ge förslag och råd för hur arbetet med demokrati kan utformas. Materialet är skapat i Publisher och är ett tolv sidor långt häfte i A5-format. I materialet diskuteras innebörden av demokrati och andra relevanta begrepp, vad demokrati innebär i förskolan, varför arbetet med demokrati är viktigt samt vad man kan göra inom arbetslaget och i barngruppen. Fokus ligger på pedagogens roll som förebild och samtalet som ett demokratiskt verktyg. Materialet utvärderades av 20 pedagoger som läste igenom det och därefter besvarade en enkät. I enkäten fick de deltagande pedagogerna bedöma materialets utformning och innehåll samt besvara huruvida de fann ett behov av materialet. Alla deltagare svarade att de fann ett behov av materialet och en tydlig majoritet var positiva till både utformning och innehåll. Majoriteten ansåg även att de tips som ges i materialet var konkreta och applicerbara i förskolan. Baserat på denna utvärdering drar vi slutsatsen att det önskas mer kunskap och material om demokrati i förskolan. Då responsen på vårt material var positivt drar vi även slutsatsen att det uppfyller sitt syfte och främjar ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få kunskap om hur särbegåvade barn kan synliggöras i förskolan samt vilken hjälp de kan erbjudas. För att besvara frågeställningarna användes halvstrukturerade intervjuer tillsammans med fyra specialpedagoger verksamma på Gotland. Specialpedagogerna ansvarar för totalt 13 förskolor. Intervjuerna gav ett resultat av respondenternas erfarenheter och kunskap inom området särbegåvade barn. Deras erfarenheter var av stor grad likartade men det fanns även en del skillnader. Samtliga respondenter var överens om att det är för lite fokus på särbegåvning i förskoleverksamheterna. I diskussionen framförs respondenternas tankegångar och erfarenheter om särbegåvning samt att respondenternas svar likställs gentemot vad litteratur anger. En beskrivning av vad särbegåvning innebär för specialpedagoger, hur förskolans pedagoger kan upptäcka ett särbegåvat barn, vilka hjälpmedel det finns att tillgå samt om särbegåvade barn har särskilda behov har undersökts i detta arbete.

<h2>Sammanfattning</h2><p>Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS – resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning?</p><p>Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ. Jag har använt mig av enkäter i dessa klasser som underlag för studien. Eleverna har fått besvara 15 frågor som främst handlar om deras fritidsläsning. Jag har sedan jämfört elevernas svar med deras LUS- resultat.</p><p>Den slutsats jag har dragit av min undersökning är att det finns ett visst samband mellan att läsa mycket på fritiden och få ett högt LUS- resultat. Det går dock inte med bestämdhet säga om elevernas höga LUS- resultat beror på att de läser mycket på fritiden.</p>

<p>Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas. Resultatet indikerar också att arbetsalliansens centrala betydelse för bedömningsarbetet är tydligt relaterad till organisationens påverkan på det arbetet, liksom till betydelsen av psykologisk kompetens vid arbete med psykologiska bedömningar av föräldrar.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.</p>

<p>Studier på barn med en dissociativ problematik utifrån ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv är ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera på rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhållningssätt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes på en barnpsykiatrisk mottagning och pågick under sex månader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades på mottagningens population och egna kriterier. Arton barn, tio pojkar och åtta flickor, i åldern 10 – 14 delades upp i tre grupper. Utfallet av behandlingsmetoderna baserades på antalet återbesök gjorda under en tre månaders period efter avslutad behandling. En MANOVA visade inte på någon skillnad mellan familjeterapi, barngruppsterapi eller ingen terapi alls.</p>

<p><p>Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet. Slutsatsen man kan dra efter denna studie är att hela barnets miljö påverkar barnet och skolan kan vara en bidragande faktor, då eleverna måste skapa och vårda många relationer men även hantera de stora barngrupper samt de olika krav som finns i skolan.</p></p>

<p><p>Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.</p></p>