Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd. / This thesis is about how the refugee children experience their own situation and about how they handle different situation such as school and create friendship. It is also about handling limits and the capability to think about the future under unsure circumstances as a paperless refugee or asylum seeker. The thesis is also about the transition process, family bonds and the importance of understanding the language.

No description available.

I denna studie undersöks hur förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns andraspråksutveckling. Som både statistik över barnen i förskolan samt tidigare forskning lyfter fram så har antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ökat och det blir då också allt viktigare att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Resultatet i denna studie visar på att förskollärarna ser flerspråkighet i förskolan som något positivt och, i enlighet med läorplanen för förskolan som säger att stor vikt ska läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling, ser de det språkutvecklande arbetet som något centralt och viktigt. Något som samtliga förskollärare varit överens om som viktiga punkter i arbetet med barnens andraspråksutveckling är att samtala mycket med dem och se till att prata tydligt.

Det här är en studie om hur pedagoger i förskolan stödjer barns kamratrelationer. Syftet med studien var att undersöka vilka strategier pedagoger använder sig av för att stödja barns kamratrelationer och hur dessa påverkar barnen. Empirin samlades in genom åtta observationstillfällen på fyra olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna arbetade med tre övergripande strategier: användandet av material, skapande av samspelssituationer samt att agera förebildande. Därtill förekommer också vissa ageranden från de observerade pedagogerna som innebär att barn går miste om att skapa och upprätthålla kamratrelationer. Utifrån vad resultatet sammantaget visar, är det tydligt att pedagogerna hade en viktig roll i stödjandet av barns kamratrelationer. I analysen problematiseras hur pedagogernas agerande möjliggör eller försvårar för barnen att få ett erkännande som stärker deras självbild. Studiens slutsats är att när pedagoger tillämpar en strategi skapar det fler samspelssituationer som utvecklar barnens sociala kompetenser och som på sikt förväntas leda till fler kamratrelationer.

Syfte: Belysa barns upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande om sin omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barn visade tillit till föräldrar och sjukvårdspersonal och uppskattade deras närvaro och lyhördhet. Möjlighet till medbestämmande upplevdes som positivt då det minskade oro och gav tillförsikt. Vissa barn kände ett ansvar att vara delaktiga, trots att de egentligen inte ville. Barn distanserade sig från beslutsfattande genom att frivilligt lämna ifrån sig beslut och uttrycka en önskan om att ha mindre att säga till om. Ledsenhet, ilska, besvikelse, chock och ensamhet upplevdes av barnen när föräldrar och sjukvårdspersonal influerat dem att fatta ett visst beslut, involverat dem endast på ett symboliskt vis eller förhindrat deras försök till delaktighet. Slutsats: Föräldrar och sjukvårdspersonal har stort inflytande över barnets upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande. I studien påvisades barns olika upplevelser av delaktighet och det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på barnets egen upplevelse för att sedan göra barnet delaktigt i enlighet med barnets egna preferenser. Genom att förmedla kunskap på en nivå som är rätt för barnet kan delaktighet vid beslutsfattande uppnås.

Uppsatsen handlar om förekomsten av mobbning i förskolan samt vilken syn förskollärarna har på mobbning och hur de arbetar för att förebygga och åtgärda det. Uppsatsen har en form av en fallstudie i en förskola. De kvalitativa intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att två av förskollärarna samt förskolechefen anser att mobbning förekommer i förskolan. Medan de andra anser att det inte förekommer. Alla som intervjuades har liknade syn men beskriver begreppet mobbning på olika sätt. Vidare säger de att begreppet inte används i förskolan. På förskolan arbetar de aktivt med att förebygga mobbning och kränkningar. Detta sker genom exempelvis diskussioner, teman, lekar och sociala relationer. Förskolan använder sig av ett utredningsmaterial som innehåller frågor och olika steg för att hitta en lösning på ett problem. Materialet kan hjälpa personalen att hitta åtgärder i fall någon blivit utsatt för något.

”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Skolverket, 2016:12). Så står det skrivet i förskolans läroplan, vilket alla svenska förskolor är ålagda att följa. Men hur det praktiskt ska ske är upp till varje förskola och förskollärares tolkning. Vi valde därför att undersöka hur förskollärare arbetar för att möjliggöra att alla barn får inflytande i verksamheten. Som metod för att samla in data användes kvalitativa intervjuer, för att kunna utröna mönster, skillnader och likheter mellan de intervjuades problematisering av ämnesområdet. Totalt intervjuades fyra aktiva förskollärare. Förskollärarna i studien lyfter en ganska samlad bild över vilka förutsättningar som behövs för att möjliggöra att alla barn får inflytande i förskolan. Svårigheterna som förskollärarna påtalar skiljer sig desto mer. Alla förskollärare konstaterar att graden av inflytande kan skilja sig mellan barn, men att förskollärarna är medvetna om denna problematik och arbetar för att alla barn ska ges möjlighet att få inflytande i verksamheten.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil. / Physical inactivity and sedentary are today big health risks when today's society is becoming increasingly dependent on technology both in leisure, in the workplace and at school. Our purpose with this study is to investigate whether the technology in any way affect the children's physical activity negatively. This is a qualitative case study with interviews and observations conducted on two primary school classes in two different schools with different rules and use of technology. One school uses tablets from preschool while the other school does not start with technology, in the form of computers, until the seventh grade. The results of this survey show that children’s physical activity in the school environment not is significantly affected by the schools regulations on the use of technical resources. Based on our observations, we can also see the need of more focus and guidance on how to reduce repetitive strain injuries from children's bad posture in their use of tablets. The interviews also show that teachers think that more responsibility should be placed on the parents than on schools to get kids more active and interested in an active lifestyle.

Detta är en empirisk studie grundad på erfarenhet från fyra förskollärare som arbetar på skildaförskolor varav alla med flertalet nyanlända barn. Via kvalitativa intervjuer berättade förskollärarnaom sina uppfattningar angående uppdraget att stärka nyanlända barns språkförmåga i förskolan.Resultatet visar hur förskollärarna ställer sig till våra frågeställningar. Vissa hade utförliga svarsom visar på kunskap och engagemang, men vi mötte även förskollärare som inte hade lika mycketatt tilläga i frågan. Gemensamt visade de att uppdraget inom barns språkutveckling låg dem varmtom hjärtat.

Bakgrund Nästan varje dag diagnosticeras ett barn av cancer och är därmed den enskilt främsta orsaken till dödsfall hos barn under 15 år. När ett barn diagnosticerats med cancer är det inte enbart barnet som drabbas, utan hela familjen vars värld sätts i obalans. Världen de tidigare känt faller samman och en känsla av kamp om överlevnad tar över. Allt det som tidigare känts tryggt och bekant försvinner och ersätts med känslor av rädsla, osäkerhet, kaos och ensamhet. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjukhusvistelsen när deras barn drabbats av cancer. Metod En systematisk litteraturstudie gjordes där tio för syftet relevanta artiklar hittades i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats för att därefter diskuteras mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet utgörs av fyra kategorier: Upplevda känslor hos föräldrar, betydelsen av relationer mellan föräldrar och vårdpersonal, att få information och kunskap samt yttre faktorers påverkan. Slutsats Studien visar att föräldrar till barn som vårdas för cancer på sjukhus är i behov av att känna delaktighet och stöd genomgående under vårdprocessen. Genom god information som är lättförståelig, kontinuerlig och anpassad efter varje individ kan en känsla av större trygghet infinna sig hos föräldrar. Med kunskap av familjens erfarenheter kan också vårdpersonal få större förståelse för hur varje individ påverkas i familjen och med detta underlätta hela familjens hälsoprocess.