Bakgrund: Fotbollen är Sveriges nationalsport som attraherar många barn och ungdomar. Problemet är det att barn och ungdomar ofta blir offer för selekteringar trots de negativa konsekvenser forskningen tyder på. Föreningarna och kommunernas anläggningar är många med bra kvalitet, trots det finns det ett större behov utav fler anläggningar och utbudet möter i många fall inte efterfrågan. Kan man finna förklaringar till varför föreningarna selekterar genom att undersöka resursernas influenser på barn- och ungdomsverksamheten med ett fokus på ledare- och anläggningstillgängligheten?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om resurser, med ett särskilt fokus på ledare – och anläggningar, har en påverkan på hur svenska fotbollsföreningar bedriver selekteringsverksamhet i sina pojklag. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär, där tio stycken semi-strukturerade intervjuer genomförs för att samla in empirisk data. Annat material samlas in via relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: En tydlig koppling mellan resursbrist, främst i form av ledare – och anläggningstillgångar, och tidig selektering gick att identifiera i breddverksamheterna.

BakgrundVår erfarenhet är att barns sexualitet är ett ämne som sällan diskuteras i förskolans verksamhet. Det är ett ämne som påverkas av det kulturella och sociala sammanhanget. Studier visar att barn undersöker och är nyfikna på sin egen och andra barns kroppar. Nyfikenheten visar barn genom olika beteenden i leken. Vuxna kan möta dessa beteenden utifrån sina egna föreställningar och erfarenheter om vad barns sexualitet är. Hur vi bemöter och förhåller oss till barns sexuella beteenden ligger till grund för detta arbete.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra hur åtta pedagoger och två specialpedagoger beskriver sitt förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan. Därigenom kan vi få en uppfattning av hur förhållningssättet till barns sexualitet ser ut i förskolans verksamhet.MetodVi har valt att använda oss av två metoder i vår studie. Vi har intervjuat två specialpedagoger. Vi har också använt oss av metoden selfreport, en slags skriftlig intervju i berättarform, där pedagoger i förskolan berättar om sitt förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan.ResultatI vår studie framkom att pedagogerna är medvetna om att barns sexualitet finns synligt i förskolans verksamhet och att barns undersökande av kroppen ses som en naturlig del i barnets utveckling. Det framkom även att det inte är enkelt att tala om barns sexualitet och att det kan uppstå olika dilemman kring barns sexuella lekar. Olika erfarenheter och okunskapen i ämnet gör pedagoger osäkra i hur de ska förhålla sig till barns sexualitet. En problematik är att pedagoger av olika anledningar inte prata om barns sexualitet med varandra och därför inte når fram till ett gemensamt förhållningsätt. Det har framkommit att samhället påverkar pedagogers förhållningsätt, bland annat finns en försiktighet till barn och deras användning av internet på förskolor.

Syftet med studien var att belysa hur förskollärare beskriver hur barn ges möjlighet att möta musik i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts på sex olika förskolor, för att fördjupa kunskapen om musikens funktion för förskolebarns utveckling samt förskollärares förhållningssätt kring barns spontana musikintressen. Resultatet visar att samtliga förskollärare i grunden hade en positiv relation till musik och var medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Å andra sidan visade det sig att flera av förskollärarna saknade medvetenhet om barns spontana musicerande och i stället lade fokus på den inplanerade verksamheten.

No description available.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) are the most common neuropsychiatric diagnose among children with a prevalens of Approx. 5 %. ADHD can cause a myriad of problems who sometimes are hard to interlock with the core-symtoms. Context and treatment are important factors. Aim: The aim for this literature study was to describe how the psychiatric nurse can adopt the personal-centered care for families and children’s in families when the child lives with ADHD. Metod: Litteratur rewiew included Twelve qualitative articles. Result: Three main themes and three sub themes were identified, 1) Problems, difficulties and lack of, sub themes; medication, psychosocial and information. 2) Stake, support and needs. 3) Nursing Difficulties regarding medication, insults, and to find demanded information emerged. The need of structure, understanding stakeholders and information from a family-centered perspective are major. Nursing are multifaceted. It includes to pick up and understand the problems and difficulties the patient experience, educate, explain and give substantial information from a sociocultural context to patient and family. Conclusions: The psychiatric nurse needs to know and respect each patients experience of issues. Structure, prediction, knowledge and understanding from stakeholders are key factors when establishing god person-centered care for families including child having ADHD.

Abstrakt Bakgrund: Barnintensivvårdplatserna i landet är få och finns endast på fyra av landets sjukhus. Det innebär att ungefär hälften av de kritiskt sjuka barnen i behov av intensivvård vårdas på allmän intensivvårdsavdelning, där sjuksköterskornas främsta kompetensområde är vård av vuxna med begränsad erfarenhet av barns specifika fysiologiska, psykologiska och omvårdnadsmässiga behov. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av detta har studerats, men inte ur ett svenskt vårdsammanhang. Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. För att kunna ta del av sjuksköterskornas upplevelser genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i sju kategorier som bildade två teman; Försöka skapa trygghet i en otrygg situation samt Det komplexa vårdandet av barnet och dennes specifika behov. Att vårda ett kritiskt sjukt barn är något som skiljer sig från vården av en kritiskt sjuk vuxen och tillsammans med barnet som intensivvårdspatient kommer föräldrarna som även dem ska tas om hand. Intensivvårdssjuksköterskorna vårdar sällan barn, men när det sker upplever de en otrygghet på grund av otillräcklig erfarenhet kring allt vad vårdandet innebär. Graden av otrygghet påverkas av en rad faktorer, bland annat tidigare erfarenheter samt organisatorisk och kollegial stöttning. Slutsats: Att vårda ett kritiskt sjukt barn är en utmaning och svenska intensivvårdssjuksköterskor saknar ofta kunskap och erfarenhet för att kunna ta sig an denna utmaning med trygghet och självförtroende. De behöver få möjlighet till kompetensutveckling och stöd för deras egna och barnens välbefinnande.

“Kan man säga upp sig från att vara cancermamma?” -         En empirisk studie Bakgrund: Föräldrar till cancersjuka barn upplever ångest, oro, att det möter det okända och tappar kontrollen över sin situation. Det finns hopp hos föräldrar och en strävan att vara optimistisk. Föräldrar försöker återta kontrollen över vardagen och anpassa sig till den nya tillvaron. De får en fysisk och emotionellt krävande roll i omhändertagandet av sitt barn. Skrivandet har fått en central roll i samhället, där bland används bloggar till att berätta sina upplevelser av sjukdom.   Syfte: Att beskriva upplevelsen av att ha ett cancersjukt barn som den framställs i bloggar skrivna av föräldrar.   Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats där fyra bloggar som svarade på syftet valdes ut. En kvalitativ innehållsanalys gjordes och materialet sammanställdes till underkategorier och kategorier.   Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt elva underkategorier. Föräldrarna beskrev upplevelsen som ljusglimtar trots en krävande vardag, omställning i vardagen, vaksam förälder och att se sitt barn sjukt i cancer.   Konklusion: För att minska bristerna och missförstånden i omvårdnaden krävs god information som ges på ett ändamålsenligt sätt. Mer kunskap och förståelse för föräldrars upplevelse behövs. Bloggar kan användas som ett verktyg i omvårdnaden för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor.   Nyckelord: Cancersjukt barn, föräldrar, upplevelse, föräldrabloggar.

Bakgrund: MR-undersökningar är mer eller mindre krävande för patienter i alla åldrar. Utöver de speciella rutinerna inför en MR-undersökning så krävs det att patienten ligger helt stilla under hela undersökningen för att undvika rörelseartefakter. För att barn ska klara av detta används oftast sedering eller narkos som hjälpmedel, men vid intag av farmaka medföljer alltid en risk för oönskade effekter och allergiska reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som kan användas för att minska behovet av sedering eller narkos av barn som genomgår en MR-undersökning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes för att besvara syftet. Resultatet från elva kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier med fem underkategorier vilkas metoder på olika sätt gör det lättare för patienten att genomgå en MR-undersökning. Huvudkategorierna är att bli förberedd, att underlätta tiden i MR-kameran och en kombination av att bli förberedd och underlätta tiden i MR-kameran. Konklusion: Genom att använda metoder anpassade för barn kan behovet av sederingar och narkoser minskas. Icke-farmakologiska metoder som förbereder barnen, underlättar tiden för dem i MR-kameran samt en kombination av dessa har resulterat i att fler barn kan genomgå en MR-undersökning utan behov av sedering eller narkos.

Syftet med detta arbete är att studera betydelsen som föräldrarna har haft för sina barns idrottande. Studien riktar in sig på fotbollsspelare och via åtta semistrukturerade intervjuer med spelare på seniornivå har frågor om föräldrarnas inverkan på deras idrottsliga uppväxt besvarats. Intervjuerna gjordes med spelare från två lag, ett dam- och ett herrlag, från samma svenska fotbollsförening. Det insamlade materialet har bearbetats med induktiv kodning för att få fram kategorier till den analys som avslutar arbetet. I presentationen av analysen användes Tony Byrnes teorier om The parental involvement continuum för att dela in föräldrarna i olika fack baserat på deras nivå av delaktighet. Som ytterligare hjälp i teorin men också som ett ramverk för hela studien användes Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och begreppen regionsbeteende, roll, och fasad. Resultaten av arbetet visade på främst två typer av inverkan: press och stöd. Med undantag för en intervjuperson som märkbart kunde känna press från sin pappa så hade de flesta intervjuade upplevt någon form av nervositet inför sitt fotbollsutövande. En nervositet som ofta kunde spåras tillbaka till föräldrarna. Samtliga intervjuade kände dock ett stöd och hade aldrig stött på motstånd från föräldrarna när det gällde deras fotbollsutövande.

Studien handlar om barns val av platser, deras praktiker och uppfattningar om sin utemiljö på deras fritidshem. Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om den utemiljö som erbjuds på deras fritidshem och avser att vara en kunskapskälla för hur fritidsverksamheten utomhus kan utvecklas. Det anlagda perspektivet barns perspektiv innebär ett förhållningssätt där man intar en inifrån-ut”-hållning, för att barns egna ord, tankar och föreställningar ska kunna komma till uttryck. Studien genomförs på två olika fritidshem med skilda utemiljöer, där samtalspromenader och observationer utgör den valda kvalitativa metoden. Dessa valdes för att ge forskarna och informanterna möjligheten och utrymme för att ge en djupare bild av situationen. Resultatet visar att utemiljöns betydelse för barnen handlar om att få tillgång till naturrika platser i sin utemiljö, med stora ytor att röra sig på. Barnen uttrycker vikten av att få vara och göra saker tillsammans på ett kreativt och utforskande sätt. Vilket ger möjligheter för barnen att stärka sina relationer sinsemellan och kunna omsätta sina egna kunskaper och erfarenheter till en helhet.