No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet. Slutsatsen man kan dra efter denna studie är att hela barnets miljö påverkar barnet och skolan kan vara en bidragande faktor, då eleverna måste skapa och vårda många relationer men även hantera de stora barngrupper samt de olika krav som finns i skolan.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter. Den har också visat att lärare är mycket mer ambivalenta i sitt sätt att förhålla sig till barns sexualitet. Metoden för den empiriska undersökningen är en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät med öppna frågor. Resultatet visar att det finns en stor okunskap bland lärare i förskolan om vad barns sexualitet är för något och att lärare är mer tillåtande till barns sexuella utforskande i enskildhet än tillsammans med någon annan. Lärarna tar sig rätten över barnen att bestämma vad som är tillåtet när det kommer till att undersöka den sexuella identiteten. Att föra ett samtal om barnens sexuella utforskande tillsammans med barnen tar sällan lärarna initiativ till. Samtal mellan kollegor eller med föräldrar tas endast upp vid uppkommen händelse och då i form av förmedlande av information att detta har hänt.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. Både diagnosen och medicinen påverkar barnen på flera olika sätt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domäner (WHOQOL) hos barn som är medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg. Barn som har ADHD skattar livskvalitet lägre än barn utan ADHD. Medicin hjälpte barnen till bättre koncentration, fokus och minnet förbättrades, vilket påverkade barnens livskvalitet. Barnens humör blev stabilare med medicin och då underlättades sociala relationer. En kombination av medicinsk behandling och andra stödåtgärder minskade ADHD symtomen, vilket förbättrade livskvaliteten hos barnen. Fortsatt forskning behövs om hur sjuksköterskan och vårdverksamheten kan stötta och handleda barn med ADHD för att underlätta deras vardag. Utbildning bör ges till sjuksköterskan för att öka kunskapen om vilka behov ett barn med ADHD har.

The purpose of the study was to describe the nurse´s role and experiences around preparation of children in front of peripheral venous catheter (PVC) placement and blood draw. The study used a descriptive design with qualitative approach and was performed on a pediatric clinic in Sweden. Semi-structured interviews were performed with seven nurses of whom the first was a pilot interview, which was included in the result. The recruitment of nurses was made by a purposeful sampling, maximum variation sampling, with help of the quality coordinator of the pediatric clinic. The collected data was analyzed with the manifest qualitative content method. The analyzes resulted in the categories “To adept the preparation according to the child and the situation to breed a confident relation” and “To give safety and be flexible at difficulties”. In the result it emerged that all nurses prepared the children with authentic material and information but adapted the preparation by the children's age and cognitive development. But in spite the difficulties that can emerge the adaption will be expired as something positive. It is important that the nurse is flexible since every children and preparation situation is unique. If the nurse manages to earn the child’s faith the preparation will be fine and be a positive experience for both the children and the nurse.

SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal. Barnen som blivit mindre oroliga efter att de genomgått ett preoperativt program krävde även mindre smärtlindring postoperativt samt hade kortare tid till utskrivning. De barn som hade fått ta del av ett interaktivt dataprogram innan operationen var även mer samarbetsvilliga och uppvisade mindre negativa beteenden postoperativt. Föräldrars närvaro har ingen effekt på barnens oro varken preoperativt, vid induktion eller postoperativt. Däremot har man sett att barnen som har sina föräldrar med blir mer samarbetsvilliga.SlutsatsDet är viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att minska barns oro. Det finns ett flertal sådana att omsätta i praktiken i den sjukvård som bedrivs idag och dessa skulle kunna utföras av en anestesisjuksköterska. Mer forskning på området behövs för att finna en åtgärd som har effekt på oro under hela det perioperativa förloppet. / ABSTRACTChildren’s preoperative anxiety can lead to things such as negative behaviours, decreased cooperation at the induction and longer postoperative recovery. AimTo study the effects of nursing interventions used to reduce preoperative anxiety in children. MethodLitterature review of articles searched in the databases Pubmed/Medline and Cinahl. The 20 studies selected to the review were published between 1998-2012 and are RCT. The studies are quality controlled using a template from the SBU. Results There are several nursing interventions that may help to reduce children’s preoperative anxiety and negative behaviours and improve their ability to cooperate at the operation. These include preoperative interventions, therapeutic play, different types of distractions and a change of the environment in the OR. The environment was changed to have more child-friendly spaces and reduced stimuli in the OR.  Children who have undergone a preoperative program also required less analgesia postoperatively and had a shorter time to discharge. The children who had access to an interactive computer program were more cooperative and showed less negative behaviour. Parental presence had no effect on children’s anxiety either preoperatively, at the induction or postoperatively. It has been seen that children who has their parents with them are more cooperative. ConclusionIt´s important to know which nursing interventions that can be applied to reduce children's anxiety. There are several such to put into practice in the health care carried out today, and these could be performed by a nurse anaesthetist. More research is needed in this area to find a measure that is effective on anxiety throughout the perioperative process.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete. Trots det kan arbetet ibland vara påfrestande, till exempel om barnen känner smärta som inte går att lindra. Då fann deltagarna stort stöd i att få ventilera med kollegor. Två betydelsefulla aspekter i mötet med barn och ungdomar med cancer var enligt deltagarna att bemötandet sker på deras individuella utvecklingsnivå och att alltid vara ärlig trots att det kan innebära att ställas inför svåra situationer och frågor. Det var också enligt deltagarna viktigt att se det friska i barnet trots svår sjukdom och behandla dem som alla andra barn.Sjuksköterskor bör anpassa sitt bemötande och den information som ges till barn och ungdomar utifrån individens utvecklingsnivå. Arbetet med barn och ungdomar med cancer var utvecklande och givande men kunde samtidigt vara påfrestande, då var det viktigt att ventilera och få stöd från kollegor.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten. Pedagogernas synsätt påverkar även dess val av material och arbetsmetod. Slutligen framkommer det dessutom i studiens resultat att kartläggning sker av barn, medan bedömning sker av både barn och verksamhet. Detta trots att styrdokumenten för förskolan tydligt framhåller att det enbart är verksamheten som ska stå i fokus för bedömning.