Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor. Ohälsosamma vanor kan göra att barn utvecklar övervikt senare i livet. Mamman ansvarar över tillgången av ohälsosam kost i hemmet och är den främsta förebilden kring matvanor. Sämre sovrutiner har en negativ inverkan på vikten hos barn. Inaktivitet och ett frekvent tv- och datoranvändande hos föräldrar är kopplat till barns övervikt. Barn som uppmuntras att äta en varierad kost har ett positivt samband med barnens aktivitetsnivå. Sker middagen framför tv:n fanns ett högt BMI-värde hos barnen. Den slutsats som framkom var att hur föräldrar lever, vad gäller mat och livsstilvanor, är starkt kopplat till barns beteende och uppfattning kring detta. Ohälsosamma vanor hos föräldrarna kan bidra till barns överviktutveckling. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp problemet och ge stöd till föräldrar för att förebygga övervikt hos barn.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna. För att analysera resultatet har fyra olika två-vägs ANOVOA och en ANCOVA genomförts. Resultatet visar att de enspråkiga barnen presterar bättre än de tvåspråkiga barnen på lästest med artikulering, med en marginell skillnad. De tvåspråkiga barnen presterade istället bättre på lästest utan artikulering. Föräldrarnas rapportering bekräftades och en genomgående signifikans har funnits mellan barnen i läs och/eller skrivsvårigheters grupperna jämfört med de utan.

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

Barn som ska opereras upplever den okända situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rädsla för barn och föräldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, åtgärder i förberedelsefasen, åtgärder vid anestesitillfället och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och även beröra den postoperativa smärtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information. Goda resultat ses med åtgärder i förberedelsefasen. De kan vara utformade på olika sätt, vilka alla syftar till att öka delaktighet och reflektionsmöjligheter hos föräldrar och barn. Olika metoder kan användas i den direkta omvårdnaden som att förbättra vårdpersonalens bemötande av barnen. Ett annat är att använda avledande moment i form av clowner. För bedömning av oro kan barnens och föräldrarnas beteende bedömas i realtid. På så sätt identifieras oroliga barn och föräldrar. Resultatet i studierna visar på att oroliga barn vill ha mer omfattande information inför anestesi och operation än vad som ges idag. Att åldersanpassa och individanpassa information och att arbeta med perioperativ dialog är sätt att kvalitetshöja omvårdnaden.

The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ”sense of coherence” we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being. With the help of Erving Goffman´s roll theory we have concluded that although traditional family roles seems to remain intact there is an element within the interpreting process in these families were a shift in family roles can occur and children will identify themselves as the family leader. In conclusion we have found that our respondents have experienced that interpreting for parents has been stressful but through strong family bonds and a high sense of meaningfulness in helping their parents our respondents have maintained a high sense of well-being. Usually the respondents would not take a leading role in the family due to a high sense of respect of their parents and due to the fact that their parents would not let them make any actual decisions regarding family matters.

SAMMANFATTNING Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om det fanns några samband mellan ålder, iso-BMI, upplevt problem av övervikten och motivation till förändring hos barnen som behandlas på överviktsenheten för barn och ungdom. Metod: Designen var en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats och materialet är delar av de anamnesformulär som barnen fyllt i inför nybesöket på överviktsenheten samt iso-BMI från sjukhusjournaler. Statistiska analyser gjordes i SPSS. I studien ingick 118 barn; 54 flickor och 64 pojkar.                                                                   Resultat: Studien visade att 94,4 % av flickorna och 76,6% av pojkarna upplevde att deras övervikt var ett problem. Det fanns inget samband mellan iso-BMI och hur stort problem övervikten upplevdes som, men ett negativt samband mellan ålder och problemets upplevda storlek sågs i båda grupperna. Pojkar som upplevde övervikten som ett mindre problem hade högre tankar om sin förmåga att agera mot övervikten jämfört med de som upplevde övervikten som ett större problem. Resultaten visade även att de barn som trodde mycket på sin förmåga att agera mot övervikten också var mer redo att agera. Slutsats: Merparten av barnen som har kontakt med överviktsenheten upplever att deras övervikt är ett problem och det finns en koppling mellan barnets ålder och hur stort problemet upplevs. Övervikt och fetma hos barn och ungdom är ett stort samhällsproblem och fortsatta studier och utveckling av behandlingsmetoder är av stor vikt. / SUMMARY Aim: The aim of the study was to investigate whether there was any correlation between age, iso-BMI, experienced problem of overweight and motivation for change in the children being treated at the pediatric obesity clinical unit. Method: The design was a cross sectional study with quantitative data. The material is a part of the questionnaire that the children and their parents filled out before their first visit at the obesity unit and iso-BMI was collected from hospital records. SPSS was used for the statistical analysis. The study included 118 children; 54 girls and 64 boys. Results: The study showed that 94.4% of girls and 76.6% of boys felt that their obesity was a problem. There was no correlation between iso-BMI and experienced problem of the overweight. In both groups a negative correlation was found between age and how big the problem was seen. Boys who experienced their overweight as a minor problem had a higher confidence in their ability to act against their overweight compared to boys who experienced their overweight as a bigger problem. The results also showed that the children who thought highly of their ability to act against their overweight also were more ready to act. Conclusion: A majority of the children who have contact with the pediatric obesity clinical unit feel that their obesity is a problem and there is a correlation between the child's age and how big the problem is perceived. Overweight and obesity in children and adolescents is a major problem in our society and further studies and development of treatment is of great importance.

No description available.

Abstract The purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning. Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn. The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning. The children have influence over time they want to spend on their individual work. The children have no influence over the fundamental planning of the work sessions. However, they have some influence over how a lesson develops when teachers allow their response to influence the continuation of the lesson through discussion, song and reflection. Keywords: Influence, involvement, competent children, interaction

Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det. Slutsatsen blev att de i stressade eller oplanerade situationer ibland glömmer lägga fokus på en del viktiga saker i matematikundervisningen. Vi kom också fram till att genusordningen delvis upprätthålls i interaktionen mellan förskollärare och barn genom det sätt som förskollärarna talar till barnen på. Vi skulle därmed vilja se en större medvetenhet hos förskollärarna om vad könsrelaterade föreställningar kan få för konsekvenser för barnen ur ett vidare perspektiv.