Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas. Resultatet indikerar också att arbetsalliansens centrala betydelse för bedömningsarbetet är tydligt relaterad till organisationens påverkan på det arbetet, liksom till betydelsen av psykologisk kompetens vid arbete med psykologiska bedömningar av föräldrar.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar. Kombinerad läkemedelsbehandling, så som kost och motions förändringar kombinerat med något av läkemedlen sibutramin eller orlistat, har även visat på gott resultat. Det finns även olika verktyg i behandlingen mot övervikt och fetma exempel på detta är en mandometer som har visats sig vara ett bra hjälpmedel. Behandlingsmetoder som inriktar sig mot skolväsendet har ej visat på några större skillnader i vikt eller BMI. Att involvera hela familjen i behandlingsmetoder som inriktar sig på kost och motion har visat positiva resultat på viktminskning samt BMI reduktion. Författarna till föreliggande studie ansåg att familjebaserade viktminskningsprogram var mest effektiva då de visade på bäst resultat i viktminskning samt BMI reduktion. Andra behandlings metoder så som kirurgi och läkemedel i kombination med kost och motions förändringar visade också på goda resultat dock påvisade behandlingarna vissa biverkningar. / Abstract The purpose of this literature study was to describe the treatment and its effects on children and adolescents with overweight and obesity. Data were collected through the database Medline / Pubmed and 14 articles were included in the result. The result was then entered into various categories. The result show that there are different types of treatments for children and adolescents with overweight and obesity, they have however given different results. Surgical treatment has been shown to be effective despite its adverse effects. Combined drug therapy, such as changes in diet and exercise combined with one of the drugs sibutramine and orlistat, has also shown good effect. There are also various tools in the treatment of overweight and obesity and one example of this is a mandometer which has shown to be a useful tool in the treatment of overweight and obesity. Programs targeting school based system have not revealed any major differences in weight or BMI. Involving the entire family in programs that focus on changes in diet and exercise has shown positive results in weight loss and BMI reduction. The authors of the present study found that family-based weight loss program was most effective due to that they showed the best results in weight loss and BMI reduction. Other treatment methods such as surgery and medication combined with changes in diet and exercise also showed good results, they have however shown some side effects.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte påvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara ärftliga, men även miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett oväntat besked under graviditeten och att få ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel. Publicerade mellan 2001-2011. Resultat: Föräldrarna var oförberedda på ett oväntat fynd vid ultraljudsundersökningen och diagnosen var viktig. Ställningstagandet om fortsatt graviditet eller avbrytande var svårt. Att få ett missbildat barn framkallade känslor som sorg och besvikelse. Diskussion: Sjuksköterskan skall ha förståelse för kvinnans upplevelser när hon bär på ett foster med omfattande missbildning. Att föda fram ett missbildat barn kan innebära känslomässig påfrestning som även kan påverka familjerelationen. Familjen behöver stöd, kontinuitet och omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan möter i sitt arbete familjer med avvikande barn och bör ha kunskap om hur familjesituationen påverkas. Ytterligare undersökningar av detta ämne behövs för att stärka perspektivet på missbildning och dess konsekvenser samt för att öka vårdkvalitén för patienterna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp. Där gavs pedagogen möjlighet att mer ingående förklara sin syn på konflikthantering. Resultaten av studien visar att pedagogerna anser att det är viktigt att lämna utrymme för barnen att lösa sina egna konflikter samt att se till varje individ. Pedagogerna beskrev sin roll i barnens konflikter som medlande. En slutsats är att pedagoger har varierande insikt i konflikthantering och arbetar olika mycket med detta i sina barngrupper

Studiens syfte var att studera förskollärares erfarenheter kring barn och skilsmässor samt undersöka om det finns något medvetet arbetssätt gällande bemötandet av barn vars föräldrar genomgår skilsmässa. Vi var även intresserade av att studera vilken betydelse föräldrasamverkan har i dessa sammanhang. För att uppnå studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken förskollärare, detta för att belysa deras sätt att se på barn i skilsmässosituationer. Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns något rekommenderat arbetssätt gentemot barn i skilsmässosituationer. Det vi kunnat urskilja är däremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmässan. Resultatet visade också på några betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmässosituationer, nämligen arbetet med samtal och föräldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ’Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?’ och ’Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning?’. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2. Vilka strategier använder barn-och ungdomssocialsekreterarna för att hantera psykisk påfrestning? Det första frågeområdet analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys medan uppsatsen andra frågeområde analyserades utifrån en ”directed content analysis”. Den teori som låg till grund för uppsatsen var Richard Lazarus och Susan Folkmans copingteori (1984). Resultaten av studien visade att barn- och ungdomssocialsekreterare upplever psykiska påfrestningar i sitt arbete. Påfrestningarna bestod till stor del av en stor arbetsbörda. Andra faktorer som var påfrestande för dem var tunga ärenden, hög personalomsättning, att vara ny på arbetsplatsen, andra personers felaktiga syn på socialtjänsten, inte veta om ens arbete gör någon skillnad samt att arbetet följde med en hem. De personliga strategier som barn- och ungdomssocialsekreterarna i Uppsala kommun använde sig av var både problemfokuserade och känslofokuserade. Vanliga problemfokuserade copingstrategier var bland annat att strukturera sin arbetsdag, prioritera i ärenden, ligga i fas med dokumentationen och att ha en fritidssysselsättning. De känslofokuserade copingstrategierna som användes var framförallt att söka socialt stöd från kollegor men även att koppla bort tankar.

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken. I enlighet med vår hypotes kunde vi se och få belägg för att musiken har en känslomässig och fysisk inverkan beroende på musikens karaktär. I resultatet kan vi se att barnens reaktioner av musiken är varierad, vissa barn kände olust inför den medan andra kände glädje och visade en hög energi. Resultatet visar även att musiken lockar fram en skapandelust hos barnen där samtalen mellan barnen var höga gällande färgval och motiv.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund. Några av pedagogerna beskriver hur gällande normer kan påverka barnets identitetsskapande. Att bekräfta barnens hemkulturer på förskolan gör att barnen lär känna varandras kulturer vilket kan öka respekten för varandra.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att barn och ungdomar med astma hade relativt högt skattad livskvalitet och hade lärt sig att hitta strategier för att hantera sin sjukdom och därmed kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Många av barnen och ungdomar testade gränser för hur mycket kroppen tålde genom påfrestande fysiska aktiviteter. För de ungdomarna som hade lågt skattad livskvalitet kunde orsakerna härledas till dålig kontrollerade astmasymtom eller då omgivningen påverkade barnet negativt. Flickor hade lägre livskvalitet än pojkar i studierna. Föräldrarna till barn och ungdomar med astma var generellt mer påverkade av barnets sjukdom än barnen själva. De fanns vissa skillnader mellan föräldrarna, mödrarna var mer bekymrade och oroade medan fäderna hade ett mer avslappnat förhållande till barnet och sjukdomen.