Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod. Fyra pedagoger inom skolverksamheten har intervjuats, tre intervjuer och en telefonintervju har genomförts. Resultatet visar att intresset för att utveckla en barnslinga i Varbergaskogen var relevant. Informanternas främsta behov och önskemål var att barnslingan skulle innehålla vindskydd, fler eldstäder, en frågeslinga och en äventyrsbana med pedagogiska, motoriska fysiska utvecklingsmöjligheter. Informanterna ville se att vuxna hade en mer positiv inställning till naturen. Slutsatsen är bland annat att barnslingan kan ge Varbergaskogen ett extra lyft. Viktigt att tänka på vid utformningen är vilket språk som övningarna ska vara på. Att arbeta med föräldrars inställning till naturen och låta besökarna i Varbergaskogen vara med att utveckla uppdateringen. Samt att skolan kan vara nyckeln för många barn att vistas mer utomhus.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser. Bland annat handlar konflikterna om oenigheter om roller, värderingar och materiella ting och grundar sig i barnens skilda åsikter. För att få bukt med barns konflikter gav pedagogerna uttryck för att de använde vissa utarbetade tillvägagångssätt. Den mest effektiva metoden visade sig vara att låta barnen tala och ge uttryck för tankar och känslor medan pedagogen agerar medlare.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier. Copingstrategierna var socialt stöd, andligt stöd, att få visa känslor som förälder, jämförande tillvägagångssätt, positivt tänkande, undvikande coping och att söka information. Författarnas slutsats av denna litteraturstudie är att det finns många olika copingstrategier som föräldrar kan använda sig av och att anhöriga, i det här fallet föräldrar, måste få en större plats inom sjukvården. Sjuksköterskor behöver också ha kunskap om copingstrategier hos föräldrar till barn med cancer för att i sin tur kunna undervisa föräldrarna i det, så att de skall kunna handskas med situationen.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet. Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet.

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. Då läroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tänkande och lärande så är syftet med undersökningen att få mer kunskap om hur och vad det är för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville också ta reda på hur pedagogerna ser på sin roll och kompetens i arbetet med små barn och matematik. Genom vår litteraturstudie har vi fått många idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi använde oss av enkäter med öppna frågor. Dessa enkäter riktade sig till hela arbetslaget, detta för att vi ville få igång en diskussion i arbetslaget om hur de arbetar kring matematiken. Sammanfattningsvis visar resultatet att pedagogerna har en medvetenhet om vad matematik är och hur den ska synliggöras för förskolebarnen. Genom vårt arbete har vi insett, vilken stor betydelse vi pedagoger har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att detta arbete kan inspirera andra pedagoger att få in mer matematik i den dagliga verksamheten i förskolan.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan. För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen. Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen. Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar.

No description available.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ”normal”. Det var viktigt för barnen att se normala ut, gå i skolan och träffa kompisar som vanliga barn. Utseendeförändringar var något som fick dem att känna sig fula och oattraktiva och de gjorde allt för att täcka dessa förändringar. Smärta var den främsta fysiska upplevelsen som uppkom i samband med undersökningar, behandlingar och av själva cancersjukdomen. Slutsats: Barns upplevelser av att leva med cancer påverkar deras liv inom många olika områden. Det är därför viktigt att ha kunskap om dessa, men även om barns mognad och utvecklingsnivåer, för att på ett bra sätt kunna ge stöd och information på ett sätt så barnen förstår.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.