No description available.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen. Pedagogens syfte med musik är att underlätta barns utveckling och lärande inom flera områden. Överraskande var att hälften av pedagogerna inte utgår från läroplanen vid musikaktiviteter. Musik är ett viktigt redskap för utveckling och lärande och pedagogens förhållningssätt påverkar mer än man tror. Att vara engagerad är viktigt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben. Samtidigt ansågs sig vissa barn och ungdomar vara mer överviktiga än av deras BMI visade och en stor andel upplevde en vilja att gå ner i vikt och ville också se smalare ut. Mobbning visade sig vara betydligt mer vanligt hos överviktiga än hos normalviktiga. Ett fåtal normalviktiga ansåg dessutom att mobbning var något som överviktiga barn och ungdomar fick räkna med att utstå. En slutsats som kan dras är att alla de negativa konsekvenser och upplevelser som överviktiga barn och ungdomar får utstå påverkar deras livskvalitet negativt. Dessa barn och ungdomar behöver därför uppmärksammas, stöttas och få hjälp med att uppnå en hälsosammare livsstil.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer. Fingerramsor som är en väsentlig del av räkneramsor är ett bra sätt att stimulera förmågan, subitizing.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi så förändras livet för föräldrarna och omgivningen. En hel familj påverkas och deras vardagsliv blir förändrat. Tidigare forskning har visat att föräldrar kan känna sig osäkra på sjukhuset och inte veta hur de kan hjälpa sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys av tre stycken självbiografiska böcker. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Mitt barn är sjukt”, ”Stöd” och ”Tilliten som rubbas”. Slutsats: Föräldrarnas upplevelser när deras barn drabbats av leukemi och vårdades på sjukhus utgick ifrån händelsen av att barnet blivit sjukt. Vid specifika händelser i samband med barnets sjukdom väcktes känslor hos föräldrarna som låg latent på grund av att barnet hade fått leukemi. Föräldrarna kände stöd från anhöriga och sjukvårdpersonal men stödet kändes mindre i vissa situationer på sjukhuset.

This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping. Difficulties for the existence of music education in the townships were among others lack of funds, educated music teachers, facilities, priorities of the government and schools and lack of well-being of the townships in the form of depression, high unemployment, drug problems, apathy etc. / Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

No description available.

Barns lek i styrd lek och fri lek är intressant för alla som arbetar med barn eller bara är intresserade av barns utveckling. Leken är de små barnens sätt att upptäcka och utforska sin värld. På förskolan får barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjälp av pedagoger som fyller på deras lekar får barnen en bra start i sin utveckling. Lek är viktigt. Syftet med undersökningen är att förstå hur barnen lär sig och hur de använder sina erfarenheter. Jag har använt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap. Metoden bygger på teori och kunskap som kan utvecklas med hjälp av praktiska forskningsresultat. Med observationer har jag kunnat undersöka barnens utveckling och med kameraögat se deras utveckling som kanske annars aldrig blivit upptäckt. Urvalet var fyra barn i ett och tvåårsåldern. Resultatet visar hur viktig leken är för barnens utveckling och att pedagogernas roll på förskolan är en tillgång för barnens lek. I det insamlade materialet framgår det hur barnen utifrån en styrd lek av pedagogen kan ta leken vidare och undersöka, experimentera vidare för att få fler intryck och erfarenheter. Deras sociala samspel växer med leken om de får en bakgrund till den. I barnens värld pågår hela tiden ett lärande både i sitt eget utforskande men även i samspel med andra barn. Pedagogerna kan stötta och vara lyhörda och hjälpa dem i leken med hjälp av styrd lek och redskap som de själva sedan kan föra vidare i sitt lärande.

Inom socialtjänstens arbete med barn och familjer är manliga socionomer underrepresenterade. Det är en vanlig åsikt att det behövs fler män inom området, men föreställningarna om vad de skall bidra med varierar. Den här uppsatsen har som syfte att nå en ökad förståelse om hur män i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förväntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med män som arbetar som socionomer inom socialtjänstens barnvård. Resultatet visar att det finns olika könsbundna förväntningar på män i socialt arbete. De flesta är knutna till arbetet med manliga klienter, som i de här fallen antingen är fäder eller män som lever med barnens mödrar. Förväntningarna härrör från en komplementär syn på manligt och kvinnligt kön som olika. De skiljer sig åt genom att de antingen betonar att den manliga socialarbetaren har kvaliteter som lämpar sig för att arbeta med män, eller att de manliga klienterna antas föredra att möta män. Förväntningarna kan både knytas till en traditionellt konstruerad maskulinitet såväl som till en mjukare maskulinitet, även om den förra överväger. Samtliga män i studien upplever exempelvis en förväntan att de skall handskas med våldsamma klienter. De intervjuade männen utrycker olika grader av skepsis till förväntningarna. Den handlar i en del fall om att de inte delar den komplementära synen på kön. I andra fall är de skeptiska till den traditionella bild av maskulinitet som förväntningarna vilar på, en bild som kan bli svår att förena med den mjukare maskulinitet de själva betonar. De är även skeptiska till de förväntningar som har en negativ inverkan på deras arbetssituation. Även om de i vissa fall är tveksamma till om de kan uppfylla förväntningarna försöker de göra det. Resultaten visar även på att en del förväntningar upplevs mer positivt, oftast när de lättare kan förenas med den mjukare maskuliniteten. Den mjukare maskuliniteten betraktas som mer användbar i deras arbete. Slutligen visar resultaten att de intervjuade männen upplever att de på grund av sin könstillhörighet är eftertraktade och bemöts väl inom sitt arbetsområde. Enligt resultatet kan det finnas ett samband med huruvida de försöker uppfylla det som förväntas. I analysen av resultaten har Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om maskulinitetshierarkin använts tillsammans med tidigare forskning. I den avslutande diskussionen problematiseras vad syn på kön som konstruktion kontra kön som komplementära får för konsekvens för ambitionen att öka mångfalden inom socialtjänsten.

No description available.