BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför. Gemensamt för de barn som är utanför är att de har svårigheter i att delta i leken med andra barn. Pedagoger har en stor roll i barns utanförskap, där de kan starta eller förvärra ett utanförskap genom sitt agerande. Pedagogers förhållningssätt, bemötande och värderingar är tre grundläggande delar i arbetet mot utanförskap i förskolan. Pedagogerna i studien anser allihop att utanförskap påverkar utsatta barn negativt.

Relevansen att genomföra denna studie är för att inskolningen bygger grunden för barnets kommande förskolevistelse. Det behövs en trygg och stadig grund för att barns utveckling ska gynnas. Vi vill synliggöra hur arbetet med inskolning ser ut på tre olika förskolor. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger aktivt arbetar med anknytning under inskolning. Hur barngruppen agerar/ reagerar när ett nytt barn skolas in kommer även att undersökas. Anknytningspedagogen är en väsentlig del inom inskolningen, hur denna pedagog utses kommer även synliggöras.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med pedagoger som dagligen arbetar inom förskoleverksamheten. Med hjälp av tidigare forskning kopplat till vårt syfte och frågeställningar har vi kunnat dra slutsatser och formulera vårt resultat. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv i arbetet, anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv, har vi kunnat analysera samt dra slutsatser utifrån vårt resultat.  Resultatet av studien visar att pedagogerna arbetar aktivt med anknytning under inskolningen. Hur arbetet ser ut varierar från pedagog till pedagog. En gemensam faktor som alla respondenter tog upp under våra intervjuer var att inskolningen riktar sig inte bara mot barnet utan även mot vårdnadshavaren. Pedagogerna strävar till att barnen, liksom vårdnadshavarna, ska känna sig trygga på och med förskolan. Det varierar från barngrupp till barngrupp hur barngruppen agerar/ reagerar när ett nytt barn skolas in. Pedagoger, som jobbar med äldre barn, berättar att barnen ofta bjuder in det nya barnet, som är under inskolning, till lek och introducerar förskolan för barnet.

Studiens syfte var att undersöka och beskriva vilka förutsättningar fritidspedagogerna på 10 skolor upplevde sig ha i deras arbete med uppdraget i fritidshemmet. I tidigare forskning har vi funnit faktorer som ger de verksamma inom fritidshemmet förutsättningar att uppfylla uppdraget och dessa är; barngruppens storlek, fritidshemmets lokaler, personaltäthet och personalens kompetens, tid för planering och förberedelse. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av en större öppen fråga till 23 utbildade fritidspedagoger på 10 skolor i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar fyra teman som återkommer i fritidspedagogernas upplevelser av förutsättningar för att genomföra fritidshemmets uppdrag och dessa är; Barngruppen som en förutsättning för arbetet meduppdraget, Fritidshemmets lokaler som en förutsättning för arbetet med uppdraget, Fritidshemmets personal som en förutsättning för arbetet med uppdraget och Tid som en förutsättning för arbetet med uppdraget. I rapportens avslutande del diskuteras vilka upplevda förutsättningar fritidspedagogerna har för arbetet med uppdraget i fritidshemmet tillsammans med tidigare forskning. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Vi har med hjälp av observationer i en förskola och intervjuer med pedagoger undersöktvad som villkorar pedagogers utformande av den fysiska miljön på förskolor och vidarehur barns lärande och utveckling påverkas av den fysiska miljöns utformning. När dettahar undersökts har vi utgått från tre frågeställningar : Vilka hinder och svårigheterupplever pedagogerna när de gäller att utforma den fysiska miljön i förskolan? Vilkaeffekter ger dessa hinder och svårigheter för pedagogerna? Vilka effekter ger dessahinder och svårigheter för barns lärande och utveckling?När det empiriska materialet har analyserats har vi utgått från teorier så som förskolansom institution, Sterns teori om självutvecklingen och den utvecklingsekologiskamodellen. I resultatet av vår studie framgår det att förskolan som institution vilar påvillkor som styr hur pedagoger utformar den fysiska miljön. Dessa villkor är tidsbrist,små personalgrupper, stora barngrupper och trångt utrymme. Effekter som detta ger påbarn och pedagoger är att de blir stressade och oroliga. Vidare visar resultatet av studienatt om inte verksamheten är organiserad och strukturerad hämmar det barns utvecklingoch lärande.