Bakgrund: Varje år diagnostiseras 300 000 barn i världen med cancer. Att drabbas av cancer kan vara påfrestande för barnet. Lek uppmuntrar barn att uttrycka känslor och tankar. Studier visar att barn som ges utrymme att leka har större chans att etablera hälsa. Lek som omvårdnadsåtgärd inom pediatrik har visat sig vara meningsfull. Trots lekens positiva effekt är den inte alltid tillämpad i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, funna genom systematiska artikelsökningar. Databearbetningen identifierade tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet belyser att lekfrämjar delaktighet i omvårdnaden och att lek främjar välbefinnande. Lek som omvårdnadsåtgärd främjar psykiskt välbefinnande, vilket hjälper barnet att hantera fysisk smärta. Slutligen belyser resultatet hinder för lek, vilka kan vara tidsbrist och sjuksköterskors ointresse för lek. Det är viktigt att leken anpassas efter barnets behov och utvecklingsnivå, då inte all form av lek är lämplig. Slutsats: Fynden kan stärka sjuksköterskors kunskap och tillämpning av lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Då lek visat sig vara tidseffektiv skulle vidare forskning kunna ytterligare studera om lek som omvårdnadsåtgärd kan bidra till att minska den tidsbrist som många sjuksköterskor upplever. / Background: Every year 300 000 children are diagnosed with cancer in the world. Being diagnosed with cancer can be strenuous to the child. Play encourage children to express feelings and thoughts. Research show that children who play have a greater chance of establishing health. Play as a nursing care intervention in pediatric nursing has shown meaningfulness. Despite the positive effects of play, it’s not always implemented in the nursing care. Aim: To enlighten play as a nursing care intervention for children with cancer. Method: The study was conducted as a general literature review based on nine scientific articles found through systematic researches. Data processing identified three main categories. Results: Play promotes participation in the nursing care and play promotes well-being. Play promotes psychological well-being, which help children's coping with physiological suffering. Finally, the result enlightens barriers for play, which can be time constraints. It’s of importance that play is adapted after the child’s needs and development level. Conclusion: The findings can strengthen nurse’s knowledge and use of play as a nursing intervention. Play has shown to be time effective. Further research can therefore study how it can be implemented in the current lack of time, which is experienced by nurses today.

Background: In health care children often undergo diagnostic and therapeutic painful procedures. Venous sampling, lumbar puncture (back fluid test), needle insertion into venous port, and redressing of wounds are some examples that children may be exposed to. There are several methods to alleviate procedure-related pain, such as general anesthesia and local anesthesia. Objective: The purpose of this study was to map if nitrous oxide administration in painful procedures such as lumbar puncture, needle insertion into venous port, intramuscular injections and gastrostomy button exchange, provides adequate pain relief and sedation and reduces anxiety and fear during these procedures. Method: A total of 92 protocols were reviewed in terms of evaluating the children´s experience of pain, anxiety and fear before and after the painful procedure. The children were divided into groups according to procedure. The study has descriptive, quantitative and retrospective design. Results: The study shows that nitrous oxide can be a good method to reduce experience of pain, anxiety and fear during painful procedures in children with cancer. In painful procedures where the pain remains after the procedure is completed, it has become clear that further pain alleviation may be needed. Most of the children were prepared to use nitrogen oxide in forthcoming painful procedures. Conclusion: Nitrous oxide is an alternative in all types of procedure-related pain. The results show, that nitrous oxide is not suitable for all children and that some procedures may need supplementary pain relief afterwards.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 370 barn och ungdomar under 18 år i Sverige i cancer. De kommer att genomgå många, svåra och okända omvårdnadsprocedurer. Barnsjuksköterskan kan genom samskapande omvårdnad skapa förutsättningar så omvårdnadsproceduren upplevs positiv av barnet. Föräldrarna har en avgörande betydelse för barnets trygghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskor samskapar omvårdnaden tillsammans med barn och föräldrar vid barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Metod: En induktiv kvalitativ design användes, där data samlades in genom tio individuella intervjuer med barnsjuksköterskor på fyra barnonkologiska centra. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Innan omvårdnadsproceduren planerar barnsjuksköterskan tillsammans med barnet och föräldrarna. Samarbetet främjas av tydlig information och förberedelse, samt tydliggörande av rollerna inför omvårdnadsproceduren. För att erhålla samskapande omvårdnad behövs begriplig kommunikation före, under och efter omvårdnadsproceduren, där både kroppsspråk och verbal kommunikation är betydande. Barnsjuksköterskans yrkeserfarenhet gör det lättare att involvera föräldrarna. Slutsats: Väl förberedda barn och föräldrar upplevs tryggare under barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Genom att barnsjuksköterskan samarbetar och samspelar med barnet och föräldrarna genomförs omvårdnadsprocedurerna med en positiv känsla. Samskapande omvårdnad främjas genom att föräldrarna involveras och engageras samt genom deras fysiska och mentala närvaro hos barnet.

Sammanfattning Bakgrund Varje år nyinsjuknar ca 300 barn i cancer vilket påverkar hela familjens vardag. Barnen längtar efter den normala vardagen och det är viktigt att föräldrarna och barnet får information och kunskap om sjukdomen. Barn ska vara delaktiga i sin vård och barnsjuksköterskas uppgift är att skapa en långvarig relation där bemötandet är nyckeln till relationen. Syfte Att beskriva barns (3-8 år) och deras föräldrars erfarenheter av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad 36 månader efter diagnostillfället. Metod Studien är kvalitativ med intervju som datainsamlingsmetod. En deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs har använts där Swanssons omvårdnadsteori varit utgångspunkt. Resultatet Barnen och föräldrarna upplever trygghet när de blir vårdade av barnutbildad personal. De upplever att de har en bättre kontroll och ett bättre bemötande än de som inte är barnutbildade. De vill vara inkluderade i vården och få stöd av barnsjuksköterskan under och efter behandlingen. Föräldrar vill få information om barnets tillstånd och de vill vara engagerade i barnets omvårdnad på egna villkor. Diskussion Sjuksköterskans bemötande av barn samt föräldrar är viktigt vid barn onkologisk omvårdnad. Barnsjuksköterskans kunskap vid bemötande av barnet och familjen har stor betydelse och barnutbildad personal är önskvärt av föräldrarna. Barnsjuksköterskor behöver förstå hur barnen och deras familjer upplever vården och vilka behov de har både under och efter behandling för att främja hälsa och välbefinnande.

SAMMANFATTNING Bakgrund. I Sverige insjuknar årligen drygt 300 barn i cancer. Det saknas empiriska studier som beskriver de små barnens upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande vid insjuknandet av cancer. Föräldrar till små barn med cancer har en avgörande roll i barnets liv och det är därför viktigt att belysa även deras upplevelser för att utveckla den barnonkologiska verksamheten samt öka familjens välbefinnande vid insjuknandet. Syfte. Syftet med studien var att beskriva barn och föräldrars upplevelse av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk verksamhet. Metod. Studiens design var kvalitativ där data inhämtades 3-9 veckor efter diagnostillfället. Deltagarna som inkluderades var barn i åldern 1-5 år. Totalt deltog 13 barn samt 23 föräldrar i studien. Intervjuerna analyserades genom en deduktiv innehållsanalys utifrån Swansons caringteori. Resultat. I resultatet framkom vikten av att barnsjuksköterskan visade tilltro till barnet och föräldrarnas förmågor vid insjuknandet. Föräldrarna önskade att barnsjuksköterskan bibehöll en hoppfull attityd i bemötandet. Föräldrarna ville inge trygghet och inte hålla fast sitt sjuka barn vid svåra omvårdnadshandlingar. När familjerna upplevde barnsjuksköterskans närvaro och fokus på individen ökade välbefinnandet hos barnet och föräldrarna. Konklusion. Barnsjuksköterskans bemötande kan både främja eller hindra hälsa och välbefinnande. Barnsjuksköterskor måste visa tilltro till barnet och föräldrars förmåga genom att tillämpa barnets perspektiv samt ett barnperspektiv. Inom den barnonkologiska verksamheten krävs det vidareutbildade barnsjuksköterskor för att säkerställa god omvårdnad då ett litet barn insjuknat i cancer. / ABSTRACT Background. Each year approximately 300 children fall ill with cancer in Sweden. There is a lack of empirical studies describing the younger children's experiences of the pediatric nurse approach during cancer diagnosis. Parents of young children with cancer have a crucial role in the child's life and it is important to shed light on their experiences to develop the pediatric oncology and increase family well-being during the time of diagnosis. Aim. The aim of the study was to describe children and parents' perception of the pediatric nurse approach in pediatric oncology. Method. The study design was qualitative and the data were collected 3-9 weeks after diagnosis. Included participants were children aged 1-5. A total of 13 children and 23 parents took part in the study. The interviews were analyzed through a deductive content analysis based on Swanson’s caring theory. Results. The importance of the pediatric nurse believing the child and the parents' abilities during diagnosis. Parents of the children wished for the pediatric nurse to maintain a hopeful attitude in her approach. The parents felt a need to contribute the child with security and not hold the child during difficult caring actions. When families experienced the pediatric nurse’s presence and focus on the individual, it increased the well-being of the child and the parents. Conclusion. The pediatric nurse’s approach can either promote or prevent health and well-being. Pediatric nurses must maintain belief in the child and the parents' ability by applying the child's perspective as well as a children's perspective. Within the pediatric oncology, further trained pediatric nurses are required to ensure high quality care for a young child newly diagnosed with cancer.

SAMMANFATTNING Introduktion: I Sverige drabbas årligen cirka 300 barn under 18 år av cancer, som även är den vanligaste dödsorsaken hos barn. Det innebär många tuffa behandlingar på sjukhus. Familjen är barnets viktigaste mikrosystem, vilket spelar stor roll dess samspel med uppväxtens omgivande miljö. Därmed är det viktigt att ta reda på familjens erfarenheter av ett cancersjukt barn. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva familjemedlemmars erfarenheter av ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Beskrivande design med allmän kvalitativ litteraturöversikt. Huvudresultat: Sju teman identifierades: föräldraskapets utmaningar, påverkan på parrelationen, påverkan på arbetet, påverkan på vardagen, syskonens påverkan, psykisk påverkan och vårdpersonalens betydelse för familjen. Föräldrarna delade upp sig, en var alltid på sjukhuset och den andra tog hand om hemmet och syskon. Det hade ingen tid för att ta hand om relationen till varandra. Vardagen förändrades, barnet kunde inte längre gå till skolan samt inte umgås med kompisar som tidigare. Syskonen till cancersjuka barnet upplevde att det inte fick lika mycket uppmärksamhet. Alla familjer blev påverkade psykisk, bland annat av rädsla och oro. Vårdpersonalens betydelse för familjen, visade sig familjerna ha delade meningar om. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att det är en stor påfrestning på familjen på många olika sätt då ett barn i familjen får cancer. För att hantera situationen använde familjer flera olika sorters copingstrategier. Alla tre olika typerna av copingstrategier: problemfokuserad-, emotionell- och meningsfokuserad coping sågs användas. Att sjukvårdspersonalen stöttar hela familjen under den tuffa tiden är viktigt för att familjen ska få så bra erfarenheter som möjligt. / ABSTRACT Introduction: In Sweden, 300 children under age 18, are yearly affected by cancer. This implies tough treatments in hospital. Cancer is the most common death in children. The family is the child's most important microsystem. Therefore, it's important to find out the family experiences of a child with cancer.  Aim: The aim of this study is to describe family members´ experience of a child with cancer in the family. Method: Descriptive design with general qualitative literature review. Result: Seven themes identified: the challenges of parenthood, the impact on the relationship, the impact on work, the impact on everyday life, the siblings' impact, psychological impact and the importance of care staff for the family. The parents split up, one was in the hospital and one took care of the home. There was no time to take care of the relationship. Everyday life changed, the child could no longer go to school and could not spend time with friends as before. The siblings felt that it did not receive as much attention like before. All families were mentally affected. The importance of care staff for the family turned out to be shared by the families.  Conclusion: This literature review shows that it's a great strain on the family in many different ways when a child gets cancer. Problem-focused, emotional and meaning-focused coping were used by the family. That the care staff supports the whole family during the tough times is important for the family to have good experiences.

Bakgrund: Då ett barn drabbas av onkologisk sjukdom och är i behov av sjukhusvård påverkas hela familjen och deras vardag i hemmet. Hemsjukvård kan främja familjernas vardagsliv, normalitet samt barnets delaktighet i vården.  Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med onkologisk sjukdom i hemmet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Tio barnsjuksköterskor från verksamheter belägna i södra- och mellersta Sverige deltog. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera insamlade data. Resultat: Analysen genererade i tre huvudkategorier: Barnet och familjen i centrum, En utmanande miljö samt Teamsamverkans betydelse. Barnsjuksköterskor beskrev erfarenheter av att se och inkludera familjen, stödja normalitet och trygghet samt att värna barnets rättigheter. Det ansågs vara utmanande att möta förväntningar, vara känslomässigt engagerad och att möta praktiska hinder. Teamsamverkan utgjorde en viktig del där behovet av reflektion var elementärt. Slutsats: Då barn med onkologisk sjukdom vårdas i hemmet genererar det flertalet fördelar för barnet och hela familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden utgör grunden för vårdandet men omvårdnaden i hemmet är komplex och det föreligger flera utmaningar. Teamsamverkan och reflektion är centrala element relaterat till utmaningarna barnsjuksköterskor möter i hemmet. / Background: When a child suffers from an oncological disease and needs hospital care, the whole family and their everyday life is affected. Home care can promote families' everyday life and the child's participation in care. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of pediatric nurses when caring for children with oncological diseases at home. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Individual interviews were conducted based on a semi-structured interview guide. Ten pediatric nurses from businesses located in southern- and central Sweden participated. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze the collected data. Results: The analysis was generated in three main categories: The child and family in center, A challenging environment and The importance of teamwork. Pediatric nurses described experiences of seeing and including the family, supporting normality and safety, and protecting the child's rights.  Meeting expectations, being emotionally engaged and facing practical obstacles was seen as challenging. Team collaboration was important and the need for reflection was elementary. Conclusion: Caring for children with oncological diseases at home generates several advantages for the child and the entire family, family-centered care is the starting point for the pediatric nurses. Nursing in home is complex with several challenges. Team collaboration and reflection are fundamental elements to challenges those pediatric nurses face in the child’s home.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär ett barn om dagen av cancer. Barncancervård är komplext och ansvaret hos sjuksköterskan är stort och kräver kunskap. Sjuksköterskor som arbetar med barncancer upplever arbetet emotionellt intensivt och är utsatta för emotionell stress. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors känslomässiga upplevelse av att vårda barn med cancersjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes till studien. Genom en semistrukturerad intervjuguide intervjuades 11 sjuksköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån studiens fyra kategorier: Känsla av meningsfullhet, Känsla av otillräcklighet, Behov av begriplighet och Hanterbarhet eftersträvas. Konklusion: Sjuksköterskor påverkas emotionellt både positivt och negativt av att vårda barn med cancersjukdom. Det är emotionellt krävande men också givande och glädjefyllt. Arbetet kräver erfarenhet och kompetens. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskors känslomässiga upplevelse inom barnonkologi för att de ska trivas och stanna kvar i yrket. / Background: In Sweden, approximately one child per day is diagnosed with cancer. Pediatric oncology care is complex, and the responsibility of the nurse is significant and requires expertise. Nurses working with pediatric cancer experience intense emotion and are exposed to emotional stress. Aim: The aim of the study was to describe nurses' emotional experiences of caring for children with cancer. Method: A qualitative study based on interviews with inductive design was used for the study. Eleven nurses were interviewed using a semi-structured interview guide. The material was analyzed through qualitative content analysis which resulted in four categories and seven subcategories. Result: The results are presented based on the study’s four categories: Sense of meaningfulness, Sense of inadequacy, Need for comprehensibility and Strive for manageability. Conclusion: Nurses are emotionally affected both positively and negatively by caring for children with cancer. It is emotionally demanding, but also rewarding and joyful. The work requires experience and competence. It is important to recognize nurses' emotional experiences to ensure them to thrive and stay in the profession.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Saljii, M & Nylander, R. Sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin - en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.   Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Behandlingen är lång och familjen tillbringar stor del av sin tid på sjukhus. Varje familj är unik vilket gör varje möte unikt. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån både ett barncentrerat och ett familjecentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor möter dessa familjer under en lång tid under barnets sjukdomstid vilket gör att det finns ett behov av ökad medvetenhet och kunskap för att kunna möta familjer inom barnonkologin.   Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor (n=10) med erfarenhet inom barnonkologi. Intervjuerna genomfördes digitalt (n=8) och fysiskt (n=2). Respondenterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval som därefter analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförd analys resulterade i fyra huvudkategorier som belyser sjuksköterskans upplevelse i mötet med familjen inom barnonkologin; Att känna motstridiga känslor, Att känna sig som en del av familjen, Att möta en familj i kris, Att inte förstå varandra. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever svårigheter i sitt möte med familjer där det förekommer språkförbristningar samt vid motstridiga känslor i jämförelse med familjen. Det önskas en ökad tillgänglighet av medicinskt utbildade tolkar, att tolkar finns på plats, samt en ökad kunskap och fler redskap för att kunna möta familjerna i olika skeden inom barnonkologin. / Saljii, M & Nylander, R. Nurses experience of meeting families in pediatrics oncology. A qualitative interview study. Essay in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2023.   Background: When a child is affected by cancer the whole family is influenced as well. The treatment is immense and the family attends most of their illness duration inside of a hospital. Every family is exclusive and unique which makes every meeting extraordinary. The nurse should work from a child-concetrated and a family-centered approach.  Nurses meet these families during a particularly long time which gives an increased apprehension and knowledge of having the means for family meetings within pediatric care. Purpose: The purpose of this study was to enlighten the nurses experience of meeting families within pediatrics oncology.  Method: The data collection was implemented with semi structured interviews with profession diligent nurses (n=10) in pediatric oncology. The interviews to place digitally (n=8) and in their workplace (n=2). The respondents were recruited through convenience selection thereafter was analysed through a qualitative content analysis.  Results: Completed analysis resulted into four main categories that highlight the nurses experience in the meeting with the family in Pediatric oncology: To feel conflicting emotions, feeling a part of the family, meeting families in crisis and, to not understanding each other. Conclusion: The nurses experience difficulties in the meeting with the family when it befalls language flaws as well as different emotions in comparison with the family. There is a desire for increased availability out of medically educated interpreters, interpreters to be on site as well as increased knowledge and tools in managing to meet the families in different stages within pediatric care.