Denna litteraturstudie utgörs av en kvalitativ textanalys av utvald kurslitteratur inom en förskollärarutbildning. Analysen har tagit stöd i Biestas teori om demokratiska dimensioner inom utbildning (Biesta, 2011a). Resultatet i vår studie visar på ett gap mellan det förskollärarstudenter får med sig från kurslitteraturen gentemot hur de ska praktisera och därmed realisera denna kunskap ute i förskolans verksamhet. Tillfällen för samtal och reflektion behövs för att kunna överbrygga detta gap som uppstår, och därmed mildra den osäkerhet som finns för utövandet av det komplexa uppdraget som förskolläraryrket innebär. Samtal och utbyte av erfarenheter kan verka som en bro mellan teorin och praktiken, och därmed är detta ett nödvändigt inslag inom förskollärarutbildning men även i förskoleverksamhet. / This literature study consists of a qualitative text analysis of selected course literature within a preschool teacher education. The analysis has been supported by Biesta's theory of democratic dimensions in education (Biesta, 2011a). The results of our study show a gap between what preschool teacher students get from the course literature in relation to how they should practice and thus realize this knowledge in the preschool's activities. Opportunities for conversation and reflection are needed to be able to bridge this gap that arises, and thereby alleviate the uncertainty that exists for the performance of the complex task that the preschool teaching profession entails. Conversation and exchange of experiences can act as a bridge between theory and practice, and thus this is a necessary element in preschool teacher education but also in bu

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.