Den svenska kommunala vuxenutbildningen har de senaste decennierna haft som inriktning att vara flexibel och anpassningsbar utifrån elevernas individuella behov. Den här avgränsade studien syftar till att utforska rektorers föreställningsvärldar och uppfattningar kring individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. Fallstudien baseras på en analys av fyra semistrukturerade intervjuer med rektorer i två svenska storstäder. Resultatet visar att rektorerna i fallstudien uttrycker förståelse för och bottnar i styrdokumentens övergripande intention och riktning; inte minst när det gäller lärares förhållningssätt till den enskilda eleven i klassrummet, elevers val av tider och undervisningsformer samt den individuella handledningens betydelse. Här finns en bred samsyn kring individualiseringens nödvändighet och betydelse. Men rektorerna bär samtidigt på föreställningar om individualiseringens bortre gränser där de ser risker för motsättningar i prioriteringar mellan grupper i skolan, felaktigt använda resurser, hög arbetsbelastning på lärare samt en frustration över att inte kunna ställa krav på motprestationer från elevernas sida. Standardisering av undervisningen som en del av lösningen på detta är omstridd bland rektorerna medan digitaliseringen uppfattas som en möjlighet i processen. Förhoppningen är att studien kan utgöra en utgångspunkt och referensram för fortsatta studier om hur det lokala organisations- och ledningsperspektivet uppfattar individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. / In recent decades, Swedish Basic Adult Education has focused on being flexible and adaptable based on students' individual needs. This study aims to explore principals' performances and perceptions of individualization in Swedish Basic Adult Education. The case study is based on an analysis of four semi structured interviews with principals in Basic Adult Education in two major Swedish cities. The results show that the principals express an understanding of, and are rooted in, the overall intention and direction of the governing documents; not least when it comes to teachers' attitudes towards individualized classroom practices, students' choice of times and forms of education and the importance of individual supervision. There is a broad consensus on the necessity and significance of individualization. But at the same time, the principals carry notions about the distant boundaries of individualization where they see risks of contradictions in priorities between groups in the school, ineffectively used resources, high workload on teachers and a frustration at not being able to demand any consideration in return from the students. Standardization of teaching as part of the solution is controversial among the principals, while digitalization is perceived as an opportunity in the process. Hopefully the study can constitute a starting point and frame of reference for further studies of how the local organizational and management perceives individualization in Basic Adult Education.

This is a comparative study of how the concept of democracy is presented in textbooks for Civics education used in basic adult education and secondary school. The method used in the study is a qualitative text analysis and the theoretical framework is based on the democratic ideal models electoral, participatory, and deliberative democracy. The analysed material consists of four textbooks: two books used in adult education and two used in secondary school. The study shows that electoral aspects of democracy are clearly dominant in the textbooks used in adult education, while both electoral and participatory aspects are more salient in textbooks used in secondary school. Deliberative aspects are the least common in all textbooks.