Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa och hur lärarens planering påverkas av betyg och bedömning. Min frågeställning var: – Hur tänker lärare i idrott och hälsa kring betyg och bedömning? – På vilka sätt menar lärare att betygssättningen påverkar planeringen av ämnet idrott och hälsas innehåll? – Vilken kunskap har eleverna om betyg?   Metod Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsområde in på djupet. Intervjuerna skedde med tre lärare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, från två elever till fyra elever i varje.   Resultat Lärarna menar att betygssättningen och bedömningen påverkar planeringen i ämnet. De anser att kunskapskraven inte är tillräckligt konkreta för en enkel bedömning och att tiden är en påverkande faktor. Tiden påverkar dels planeringen men även i vilken utsträckning som eleverna får kunskap om betygen. Studien visar också att eleverna har en bristande kunskap om sina betyg. De vet inte riktigt vad ämnet står för och vad de blir bedömda på.   Slutsats Min slutsats, utifrån min studie, är att lärarna har för lite tid för att eleverna ska bli tillräckligt insatta i sina betyg. Tiden finns inte för att eleverna ska få veta målet, var de befinner sig i förhållande till målet och hur de ska nå målet. Eleverna själva uppger att de inte vet detta och lärarna anser att de inte har tiden, de vill att deras elever ska vara mer medvetna men tiden finns inte. Lärarnas planeringar påverkas starkt av betyg och bedömning, de säger att det finns både svårigheter och enkelheter med att bedöma och betygssätta elever. Kunskapskraven skulle kunna vara konkretare, då skulle det kanske bli lättare för lärarna att förmedla dessa till eleverna. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

No description available.

No description available.

This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading , it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes.

Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete. Vi har funnit att lärares arbetssätt kring bedömning går att kategorisera, samt att man utifrån denna indelning kan resonera kring deras förutsättningar för likvärdig bedömning och betygsättning. / The purpose with this paper is to study some strategies for assessing students, used by teachers working in Swedish secondary schools. The strategies are studied with the intention to find out if they can produce comparative results, when putting the emphasis on the result being equal between schools, teachers and years. We have looked at how the teachers assemble their view on a student, and how they later on link this to the grade that they will present to the student. We have interviewed six different teachers, three men and three women, working at both lower and upper secondary schools. We also interviewed two headmasters from the schools the teachers worked at. We have made use of the statements from the teachers and literature relevant to fair and equal assessing in this document. We have shown that the strategies the teachers were using are possible to place in categories, and that from these categories we are able to debate their strengths and weaknesses in regard of producing equal assessments and consequently equal grades.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den formativa bedömningen i matematik, både hur elever påverkas och lärarens roll. Vi använde databaserna ERIC och Libris för att samla in data som sedan analyserades och framställdes i arbetet. Resultatet visar på att lärarens kunskaper har stor betydelse för hur framgångsrik bedömningen blir samt att det är en tidskrävande uppgift där lärare behöver få vägledning och utbildning för att lyckas. I studien framgår det  även att eleverna framförallt påverkades positivt av den formativa bedömningen genom att bli mer aktiva och delaktiga i undervisningen. Litteraturstudien visar att formativ bedömning gynnar elevernas lärande men att det finns flera utmaningar som lärare måste vara medvetna om.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om några lärare anser att bedömning av läsförståelse har betydelse för elevers läsförståelseutveckling, samt belysa hur lärarna ser på sina förutsättningar att bedöma läsförståelse. Lärarnas tankar om ämnet exponeras genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat synliggör exempelvis betydelsen av att använda bedömning i skolan för att främja elevernas lärande. Dessvärre har den målstyrda skolan och kravet att mäta och jämföra elevers kunskaper gjort att den enskilda och formativa bedömningen inte kan prioriteras i så stor omfattning som lärarna önskar. Att använda bedömning mer kontinuerligt i skolvardagen var en åsikt majoriteten av lärarna uttryckte ett flertal gånger. Några förutsättningar lärarna saknar enligt vår studie är bland annat tidsbristen, kraven på det administrativa som ökat och skolans möjlighet att erbjuda extra personal och kollegialt samarbete.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning: A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasiet B) Bedömning för att förbättra betyget C) Bedömning för att utvecklas matematiskt D) Bedömning som en känsla hos lärare och elever Kategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt. Den ena uppfattar bedömning och undervisning som två skilda saker, medan den andra anser att dessa två inte går att separera från varandra. Denna spänning kopplas till lärarens olika uppdrag, att sätta ett summativt betyg för urval och att främja elevens kunskapsutveckling genom formativ bedömning.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ. Slutsatser som kunde dras var att det verkar råda både förvirring och okunskap kring begreppet formativ bedömning. Ett bättre namn borde vara formativ undervisning eftersom det handlar om ett förhållningssätt till undervisning där lärare använder sig av olika strategier för att anpassa undervisningen i syfte att öka elevers lärande. Det krävs att lärare får hjälp att få syn på sin praktik för att kunna utveckla densamma. I detta arbete kan även eleverna användas som läranderesurser för sina lärare.