<p>Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.</p><p>Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.</p>

Bakgrund: Äldre är en växande befolkningsgrupp globalt och sjuksköterskors möte med äldre sker mer eller mindre överallt inom hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp lider i många fall av multisjuklighet med fokus på fysiska symtom, därav kan det vara svårt för vårdpersonal att tolka symtom på depressivitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att identifiera depressiva symptom hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med tematisk analys. Resultat: Två teman utvecklades med fyra underteman. ”En känsla av att vilja men inte kunna” – med underteman ”att sakna rätt förutsättningar” och ”att ha svårigheter att upptäcka symtom”; samt ”en vilja att förstå personen bakom patienten” – med underteman ”att skapa en trygg vårdrelation” och ”att skapa sig en helhetsbild”. Slutsats: Komplexiteten det innebär i vårdmötet för att identifiera depressiva symtom ställer krav på ett öppet förhållningssätt hos både den äldre och sjuksköterskan. Med kontinuitet, tid och lyhört lyssnande kan en trygg vårdrelation byggas, vilket är en förutsättning för att identifiera depressiva symtom. Att ta vara på tiden i alla omvårdnadssammanhang är en väg framåt. / Background: Older people are a growing population globally, which nurses encounter in almost all parts of the healthcare system. This patient group often suffers from multimorbidity with predominantly physical symptoms, which can make it more difficult for healthcare professionals to interpret symptoms of depression. Aim: To describe nurses’ perceptions and experiences of identifying depressive symptoms in older people. Method: A literature review with a qualitative approach based on eight scientific articles, which have been analyzed using thematic analysis. Results: Two themes were developed with four subthemes. “A feeling of wanting to help but not being able to” – with subthemes “to lack the right conditions” and “to have difficulty detecting symptoms”; and “a desire to understand the person behind the patient” – with subthemes “to create a safe caring relationship” and “to create an overall picture”. Conclusion: The complexity involved in identifying depressive symptoms requires an open approach from both patient and nurse. With continuity, time and attentive listening, a safe caring relationship can be established, which is a prerequisite for identifying depressive symptoms. Making use of the time at hand in all nursing contexts is a way forward.

Former creative resistance to environmentally hazardous activities has during the last decades, through discussions on climate change, been increasingly reoriented by meteorology, expert knowledge and policy discourse. The ecological system’s perspective on climate change, proclaiming the human not simply as a disturbance in a natural balancing system, but as changing it, has become a causal model for the possibility to change that human. This PhD thesis interrogates how statements in IPCC reports and a Swedish newspaper (DN) constitute truth claims on climate change. What subjectivities does parlance on climate change produce and what type of citizen is called upon to optimize vitality in relation to atmospheric molecules? How is self-management of every-day activities established by help to interactivity and self-techniques framed by technical artefacts? These questions are addressed by a governmentality perspective on how discourse, conceived as partaking in a process of productive power, strives to make climate change an ethico-politic question that fosters ‘Homo Clima’, climate man. What strategies and techniques this form of ‘government’ deploys are described by six interconnecting themes; “Atmospheric biopolitics fosters contingency”, “Mortality/Vitality”, “The moral population in the atmosphere moral economy”, “Homo Clima” and “Bioaesthetics through technical artefacts”, ending in a discussion upon these themes as an act which “Re-thematizes climate change”. The chapters illustrate how statements on the prevention and mitigation of climate risks mold scientific rationalities, mathematically modelled futures and calculations of molecular compounds with how these same futures and molecules correlate to individual culpability, responsibility and morality. From Foucauldian biopolitics to Foucauldian ethics, this can be conceived as an optimization of the vitality of the population by inserting the idea of the population as moral into history and foster moral en masse. Homo Clima is in line with this power/knowledge regime investigated, regarding his ambitions and receptiveness to adapt into a self-governing communicative ethico-politically active neoliberal subject, predicted to inhabit a not yet fully flourished relation between its climate moral self and its actions. By statements in the perimeter of technical artefacts, death, reproduction and consumption, Homo Clima is to become an ideal citizen, investing its own changeability in relation to those beings that are investigated, mapped, localized, archived, systematized and segmented; to simultaneously amend and protect a climate authorized aesthetizised life. This formation, together with the atmosphere as a new terrain for ‘government’ with market solutions for climate risks that links vitalisation with individual morality to moral at an aggregate level, offers an ostensible confrontation of the enterprising subject in the advanced liberal society. Homo Clima is thus conceptualized as a relay of bioaesthetics rather than as a protector of the environment. / <p>QC 20110608</p>

Former creative resistance to environmentally hazardous activities has during the last decades, through discussions on climate change, been increasingly reoriented by meteorology, expert knowledge and policy discourse. The ecological system’s perspective on climate change, proclaiming the human not simply as a disturbance in a natural balancing system, but as changing it, has become a causal model for the possibility to change that human. This PhD thesis interrogates how statements in IPCC reports and a Swedish newspaper (DN) constitute truth claims on climate change. What subjectivities does parlance on climate change produce and what type of citizen is called upon to optimize vitality in relation to atmospheric molecules? How is self-management of every-day activities established by help to interactivity and self-techniques framed by technical artefacts? These questions are addressed by a governmentality perspective on how discourse, conceived as partaking in a process of productive power, strives to make climate change an ethico-politic question that fosters ‘Homo Clima’, climate man. What strategies and techniques this form of ‘government’ deploys are described by six interconnecting themes; “Atmospheric biopolitics fosters contingency”, “Mortality/Vitality”, “The moral population in the atmosphere moral economy”, “Homo Clima” and “Bioaesthetics through technical artefacts”, ending in a discussion upon these themes as an act which “Re-thematizes climate change”. The chapters illustrate how statements on the prevention and mitigation of climate risks mold scientific rationalities, mathematically modelled futures and calculations of molecular compounds with how these same futures and molecules correlate to individual culpability, responsibility and morality. From Foucauldian biopolitics to Foucauldian ethics, this can be conceived as an optimization of the vitality of the population by inserting the idea of the population as moral into history and foster moral en masse. Homo Clima is in line with this power/knowledge regime investigated, regarding his ambitions and receptiveness to adapt into a self-governing communicative ethico-politically active neoliberal subject, predicted to inhabit a not yet fully flourished relation between its climate moral self and its actions. By statements in the perimeter of technical artefacts, death, reproduction and consumption, Homo Clima is to become an ideal citizen, investing its own changeability in relation to those beings that are investigated, mapped, localized, archived, systematized and segmented; to simultaneously amend and protect a climate authorized aesthetizised life. This formation, together with the atmosphere as a new terrain for ‘government’ with market solutions for climate risks that links vitalisation with individual morality to moral at an aggregate level, offers an ostensible confrontation of the enterprising subject in the advanced liberal society. Homo Clima is thus conceptualized as a relay of bioaesthetics rather than as a protector of the environment. / <p>QC 20110608</p>

Vi lever längre, är friskare och både kan och vill jobba längre. Företagen och organisationer står inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja äldre medarbetare för att täcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa på goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glädje av. Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel från olika företag som beskrivits på olika sätt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete än vad vi hade föreställt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till ålder. Vi har funnit att ålder förstärks genom attityder, att "bli gammal" upptäcks inte automatiskt av en enskild person, ofta är det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 år som gör en person uppmärksam på att denne nu betraktas som "äldre". Vi ser att samhället faktiskt agerar på ett sådant sätt som gör att en person börjar identifiera sig själv som äldre. Vi har funnit att det finns flera sätt att använda den kompetens som äldre innehar och att den kompetensen behöver tas tillvara, vi har också sett goda exempel på hur olika företag och organisationer medvetet har tagit tillvara kompetens. Vår slutsats är att organisationer har identifierat de demografiska utmaningarna och att man börjat jobba med de samma. Det finns flera möjligheter till nyttjande av kompetens i alla åldrar och att det är en stor skillnad på funktionell ålder och kronologisk ålder. Vi rekommenderar företag och organisationer att utifrån sina förutsättningar och behov att utveckla Age Management strategier och att visa på flexibla arbetssätt som skulle kunna attrahera arbetskraft i alla åldrar liksom inrättandet av "Alumni" där kompetent f.d. personal kan finnas tillgänglig som extra resurs vid olika slags behov / We live longer lives, we are healthier, and we can and want to work longer. Corporations and organizations are facing an increasing need of skills and knowledge. We started this study, believing that many corporations would be able to cover their need of competencies with older workers. We wanted to identify some of the possibilities as well as problems organizations have in this regard. We also wanted to find and show good examples of organizations that have been successful in achieving this goal. We have studied statistics, theory and practical examples. By performing empirical studies on ten companies in Sweden, we have found that Age Management strategies are more widely spread than we initially suspected. Employers are rather looking for skills than age. We found that the concept of age is enhanced through attitudes from the surrounding environment. An individual, earlier not regarding her- or himself as "older" might just start doing so due to the attitudes of others. We have found several ways of preserving and pass along knowledge of older workers and also that this needs to be done. Our conclusion is that organizations have identified the demographic challenges and that they have initiated processes to meet them. There are several ways of using competencies in all ages and there is a big difference between functional age and chronological age.We recommend that organizations develop Age Management strategies and flexible ways of organize their workforce. E.g. the introduction of an "Alumni", where previous competent staff can register to function as an extra resource

Med en ökande befolkning och viljan att bo i centrala lägen, kan en vertikal förtätning genom påbyggnationer i centrala stadsområden vara ett alternativ som möter efterfrågan. I dag placeras ofta nybyggnation i utkanter av städer vilket bidrar till en glesare stadsbild. Vertikal förtätning är en komplicerad strategi och påverkar ett antal faktorer i staden. Den största faktorn är att ingen ny mark tas i anspråk men samtidigt kan det leda till problem med skuggning och förändring av offentliga platser. Syftet med examensarbetet är att undersöka för- och nackdelar med en vertikal förtätning och att genomföra en sol- och skugganalys. Studien genomfördes på Drottninggatan 18 i de centrala delarna av Gävle. Analysen ämnar att undersöka hur en höjning av byggnader påverkar de omkringliggande öppna platserna genom att utgå ifrån solstudier.Resultatet visar fyra stycken exempel på hur en vertikal förtätning kan se ut vid en förhöjning av våningsplan och hur det påverkar omgivningen. Slutsatsen av examensarbetet visar att en vertikal förtätning är ett alternativ för Gävle, men att kompromisser är nödvändiga om staden ska kunna förtätas. Angående var gränsen ska dras för en vertikal förtätning är svår att sätta, men att bostäder behöver byggas i Gävle är ett faktum och då är det självfallet bättre att bygga på redan exploaterad mark om det görs på ett sådant sätt att omgivning inte påverkas. / With an increasing population and the desire to live in central locations, a vertical densification through building in central urban areas could be an option that meets demand. In today’s cities new construction is often placed in the outskirts of cities, which contributes to a less dense cityscape. Vertical densification is a complicated strategy and affects a number of factors in the city. The biggest factor is that no new land is required but at the same time it can lead to problems with shading and changes in public places. The purpose of the study is to examine the advantages and disadvantages of vertical densification and implementing a sun- and shadow analysis. The study was conducted on Drottninggatan 18 in the central parts of Gävle. The analysis aims to examine how an increase in buildings affects the surrounding open spaces by using sun studies.The results show four examples of how a vertical densification can look at an elevation of floor and how it affects the environment. The conclusion of the thesis shows that a vertical densification is an option for Gävle, but that compromises are necessary for the city to be able to densify. Regarding where to draw the lines for a vertical densification is difficult to do, but that homes need to be built in Gävle is a fact, and then it is obviously better to build on already developed land if it is done in such a way that the environment is not affected greatly.

<p>Distansseminarium pga. COVID-19.</p>

Sveriges skogar har historiskt präglats av människan genom tiderna. Olika intressenter av dagens skogar har olika tankar kring hur skogarna ska brukas, vilket kan leda till konflikter. För att undvika konflikter är information om skogen viktig och den kommer idag från skolan, olika skogsbolag och intresseorganisationer. Dock är befolkningens natursyner, de värderingar om hur naturen och människan samspelar, svåra att informera bort. Studiens syfte var att redogöra för synen på framtida skogar, kunskapsnivå och om mer information önskas. Studien genomfördes genom en enkätundersökning i två utvalda delar av Sverige. De resultat som framkom var att kunskaperna var goda och mer information om Sveriges skogar önskades. För framtida skogars användande föredrogs mjuka värden som biologisk mångfald och rekreation. Natursynen hade ingen större påverkan för hur den önskade framtida skogen skulle se ut.

The aging population is a global challenge, meanwhile there's a strain on Swedish healthcare. In order to make healthcare efficient, designers are responsible for developing digital services that can be used by everyone, despite disabilities. To ensure accessibility, services must comply with the European Accessibility Act by 2025, a UN directive the Swedish healthcare website 1177 does not meet. In this study, the user interface will be investigated, based on seniors 65+. Through research in graphic design and user-centered design, the group's challenges, needs and aspirations will be identified through semi-structured interviews. In order to create accessible interfaces, designers need to examine the experience based on both function and visuality. Graphic design thereby constitutes a large part of the experience as a whole and must be reflected upon. The result will contribute with insights to increase the website's accessibility and contribute to improved welfare and equality.

The development of a mega project in relation with its local proximity is a major challenge in urban planning. This study explores young residents’ perceptions of Paris-Saclay, France, an academic mega cluster in the south of Paris. The intent is to understand the role an academic mega project can play in the reduction of social inequalities at a local scale, among young residents. Research about mega projects and academic clusters in relation to the local environment is a growing research field in planning research. To explore young residents’ perceptions is however an underexplored issue, but of high relevance considering that young French people face growing inequalities reflected in the urban fabric. An empirical study has been carried out to explore young people’s perceptions and attitudes towards the project by conducting focus group discussions in high schools inside and nearby the area of the academic cluster. The results show that the geographical proximity does not influence the respondents’ perceived connection to the academic cluster to a greater extent, rather, it is the respondents’ personal social relations that are the key point to create a sense of connection to the academic cluster. Future planning actions may be oriented towards improving the communication of the project and to offer various networks between the academic cluster and the young population. Such initiatives will not "solve" social segregation but are seen as measures to improve the situation for young residents within the planner's responsibilities.