Malmö högskola genomför under åren 2016-2019 en oberoendekvasiexperimentell utvärdering av den drogförebyggande metodenÖckerömetoden. En del av den utvärderingen syftar till att se till hur metoden harimplementerats i de fyra interventionskommuner som använt metoden underprojekttiden. Det är det här vårt examensarbete ämnar beskriva. Vi kommerförsöka redogöra för det första året av interventionskommunernas arbete medÖckerömetoden genom att genomföra en kvalitativ undersökning. Vi användeross främst av semi-strukturerade intervjuer för att samla data och det viundersöker är projektsamordnarnas uppfattning om metoden och dess syfte samthur de genomfört arbetet med de olika kärnkomponenterna. För att kunnagenomföra en jämförande analys om syftet intervjuas även grundaren av metoden,Håkan Fransson. Datan bearbetas utifrån implementeringsteori förklarad av bådeLennart Lundquist (1987) och Everett Rogers (2002). I resultaten jämförs blandannat genomförandet av metodens olika komponenter såsom beskrivet avprojektsamordnarna i de olika interventionskommunerna och tolkat av oss.Resultatet visar att syftet ofta beskrivs enhetligt men att utförandet avkärnkomponenterna skiljer sig mellan interventionskommunerna. Samtidigtbeskrivs metoden av grundaren Håkan Fransson som flexibel och anpassningsbarefter var kommuns bästa förmåga och behov, vilket kan förklara den stora gradenav skillnader mellan interventionskommunerna. Att genomförandet av de olikakomponenterna har skiljt sig åt mellan kommunerna föranleder en analys om hurvaga instruktioner kan skapa handlingsutrymme men också en svårighet igenomförandet. Det innebär vidare att en diskussion gällande behandlingstrohetblir relevant då begreppet syftar till att beskriva om metodens komponenteranvänts helt eller delvis. På grund av att syftet upplevts lika men genomförandetav komponenterna skiljt sig åt blir det svårt att avgöra om behandlingstrohet kananses vara uppnått. / During the years 2016-2019, Malmö University conducts anindependent quasi-experimental evaluation of the drug prevention method calledÖckerö method. Part of the evaluation aims to ensure how the method has beenimplemented in the four intervention municipalities during the project period.This is what our bachelor thesis aims at describing. We will try to explain the firstyear of work on the Öckerö method by conducting a qualitative survey usingsemi-structured interviews to collect data. What we are examining is the projectcoordinators' perception of the method and its purpose and how they performedthe work on the various core components. To enable a comparative analysis of thepurpose, the founder of the method, Håkan Fransson, is also interviewed. The datais processed based on implementation theory explained by both LennartLundquist (1987) and Everett Rogers (2002). The results compare, among otherthings, the implementation of the different components of the method as describedby the project coordinators in the intervention municipalities, interpreted by us.The result shows that the purpose is often described uniformly but that theperformance of the core components differs between the interventionmunicipalities. At the same time, the method is described by the founder asflexible and adaptable to the municipality's best abilities and needs, which canexplain the large degree of differences in performance. The fact that theperformance of the various components has differed between the municipalitiescauses an analysis of how vague instructions can create scope for action, but alsoa difficulty in implementation. It further means that a discussion about programintegrity becomes relevant as the term aims to describe whether the componentsof the method were used in whole or in part. Because the purpose is perceivedequally, but the performance of the components differs, it becomes difficult todetermine whether program integrity can be considered to be achieved.

Syftet med denna studie var att beräkna graden av behandlingstrohet för en intervention mot problematisk skolfrånvaro och undersöka dess samband med utfallet, med avseende på skolnärvaro och psykisk ohälsa (ångest och depression). Studien genomfördes som en kvantitativ longitudinell studie baserad på befintliga data. Implementeringsteorin och det konceptuella ramverket Evidens tillämpades. Det visade sig att 73.5 % av behandlingen genomfördes som avsett, vilket indikerar hög behandlingstrohet. Resultaten visade förbättringar i både skolnärvaro och minskad psykisk ohälsa. Däremot observerades en negativ korrelation mellan behandlingstrohet och skolnärvaro, i motsats till studiens hypotes. Sambandet mellan behandlingstrohet och psykisk ohälsa överensstämde dock med förväntningarna, då en ökad behandlingstrohet ledde till minskad psykisk ohälsa. Dessa resultat tyder på behovet av ytterligare forskning om sambandet mellan behandlingstrohet och behandlingsresultat i interventioner mot problematisk skolfrånvaro, samt på behovet av att utvärdera metoder för att mäta behandlingstrohet. / This study aimed to measure treatment fidelity for an intervention targeting problematic school absenteeism and examine its correlation with school attendance and mental health outcomes (anxiety and depression). It was conducted as a quantitative longitudinal study using existing data, and applied implementation theory and the Evidence conceptual framework. It found that 73.5% of the treatment was completed as intended, indicating high fidelity. Results showed improvements in both school attendance and reduced mental health issues. However, a negative correlation was observed between treatment fidelity and school attendance, contrary to the hypothesis. The relationship between treatment fidelity and mental health issues, on the other hand, was in line with expectations, as increased treatment fidelity led to reduced mental health issues. These findings highlight the need for further research on the correlation between treatment fidelity and intervention outcomes for problematic school absenteeism, as well as the need to improve methods for measuring treatment fidelity.