<p>Ambulanssjuksköterskan utsätts i sitt yrkesutövande för en rad olika påfrestningar som kan påverka den psykiska hälsan. Genom avlastande samtal kan dessa påfrestningar bearbetas dock är nyttan med denna form av stöd omdiskuterad. Syftet med studien var därför att undersöka om ambulanspersonal upplever att de har behov av avlastande samtal samt vilka erfarenheter ambulanspersonal har av avlastande samtal. Studien genomfördes som en enkätundersökning som skickades via ett internt datanätverk till nio ambulansstationer i Stockholms län. De 102 besvarade enkäterna delades in i en kvantitativ del som bestod av de bundna svarsalternativen i enkäten. De kvantitativa svaren analyserades av systemet Ping Pong och sammanställdes till deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen bestod av de obundna svarsalternativen och de analyserades med en metod för textanalys som var influerad av Giorgi. Resultatet visade att av de 102 svarande så ansåg 50 % att det i mycket hög grad fanns ett behov av avlastande samtal. Även erfarenheter från avlastande samtal fanns, 66 personer hade under det senaste året deltagit i någon form av avlastande samtal. Det framfördes både negativa och positiva erfarenheter, de negativa erfarenheterna handlade mest om samtalens upplägg medan de positiva erfarenheterna belyste det positiva med att samtal erbjuds och genomförs. Mer forskning efterlyses i ämnet då ambulanspersonalens psykiska välbefinnande kan påverka omvårdnaden av patienten negativt.</p>

<p>Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen</p>

Sjukskrivningarna är ett stort problem för de svenska finanserna och mycket finns skrivet om problemet ur samhällets synvinkel. Det finns däremot mindre skrivet ur individens synvinkel när det gäller de behov individerna upplever sig ha haft under rehabiliteringen. Syftet med undersökningen är att belysa de individuella behov som individer, som förlorat rätten till sjukpenning har haft under sin rehabilitering. Tre individuella intervjuer gjordes med kvinnor med smärtproblematik och en parintervju med handläggare på arbetsförmedlingen. I dessa intervjuer framkom explicit och implicit de behov som individer som förlorat rätten till sjukpenning upplever sig ha haft under sin rehabilitering. Slutsatsen är att individens behov under rehabiliteringen är t.ex. ett bra bemötande, hjälpinsatser i tid, delaktighet i rehabiliteringsprocessen, en eventuell kontaktperson och att individens sociala liv inte får påverkas allt för mycket. Dessa behov kan anses vara viktiga att tillgodose för att individen ska känna välbefinnande och därmed bli motiverad i sin rehabilitering.

När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman. Att få information hjälpte familjen att hantera situationen och gav en känsla av kontroll. Att vara delaktig i omvårdnaden var ett sätt för familjen att få närhet och känna sig behövd. Att känna trygghet hjälpte familjen att känna sig mer hemma i den ovana miljön. Att få stöd gav en känsla av bekräftelse. Att känna hopp hjälpte familjen att ta sig igenom krisen och kunna se framåt. Att bli behandlad med respekt gjorde det lättare att kunna öppna sig och visa känslor. Att känna bekvämlighet underlättade många praktiska problem. Information var det mest återkommande behovet. I vårdarbetet bör resurser läggas på att bedöma familjens individuella behov. Framtida forskning skulle kunna inriktas på att ta fram ett lämpligt instrument för detta ändamål.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen

Bakgrund På en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående. Sjuksköterskor inom intensivvård måste skaffa sig den kunskap som behövs för att djupare kunna förstå och bemöta närståendes behov och krisreaktioner. Syfte Att beskriva hur vuxna närstående, till vuxna patienter på intensivvårdsavdelningar, skattade sina behov i formuläret Critical Care Family Needs Inventory.  Metod Metoden var en litteraturbaserad studie med granskning av vetenskapliga originalartiklar. Sökning genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt via sökmotorn Google Scholar. Femton originalartiklar valdes sedan ut för vidare analys.   Resultat Alla granskade studier innehöll behovsskattningar enligt Critical Care Family Needs Inventory av närstående personer till IVA-patienter. Behoven indelades i kategorierna försäkran, information, närhet, stöd och komfort. Kategorin försäkran rangordnades högst. Närstående hade behov av att känna hopp och att få ärliga svar på frågor om den anhörige patientens tillstånd. Kategorierna information och närhet rangordnades näst högst. Det var viktigt för närstående att få information om behandlingen och veta vem de ska vända sig till för att få den. Närstående hade även behov av att få känna närhet till den anhörige patienten. Kategorierna komfort och stöd var lägst rankade. De närstående prioriterade bort behov inom dessa kategorier för egen del.   Slutsats Internationella studier visar att det finns liknande behov hos närstående till IVA-patienter. De närstående har behov av att känna ett realistiskt hopp, få ärliga svar på sina frågor, erhålla tillförlitlig information och få känna närhet till den anhörige patienten, behov som inte alltid tillgodoses. Närstående prioriterar ofta den anhörige patientens välmående framför sitt eget vilket kan leda till att de egna behoven av stöd och komfort försummas. Sjuksköterskor verksamma inom intensivvård bör vara lyhörda inför de individuella behov som varje enskild närstående ger uttryck för.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, ERIC, PsychINFO, PubMed och Social Services Abstracts. Resultat: Vid analys av datamaterial framkom fem kategorier, vilka var behov av att vara involverad, behov av att få och ge information, behov av trygghet och uppmärksamhet, behov av stöd samt behov av distraktion. Slutsats: Syskon till barn med cancer har komplexa behov. Syskons behov bör tillfredsställs individuellt och sjuksköterskan bör vara medveten om de specifika behov syskon till barn med cancer har. Det är av vikt att syskon får anpassad information samt att sjuksköterskan stödjer syskon i att delta praktiskt i vården så att de känner sig uppmärksammade och sedda.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet. Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet.

Ambulanssjuksköterskan utsätts i sitt yrkesutövande för en rad olika påfrestningar som kan påverka den psykiska hälsan. Genom avlastande samtal kan dessa påfrestningar bearbetas dock är nyttan med denna form av stöd omdiskuterad. Syftet med studien var därför att undersöka om ambulanspersonal upplever att de har behov av avlastande samtal samt vilka erfarenheter ambulanspersonal har av avlastande samtal. Studien genomfördes som en enkätundersökning som skickades via ett internt datanätverk till nio ambulansstationer i Stockholms län. De 102 besvarade enkäterna delades in i en kvantitativ del som bestod av de bundna svarsalternativen i enkäten. De kvantitativa svaren analyserades av systemet Ping Pong och sammanställdes till deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen bestod av de obundna svarsalternativen och de analyserades med en metod för textanalys som var influerad av Giorgi. Resultatet visade att av de 102 svarande så ansåg 50 % att det i mycket hög grad fanns ett behov av avlastande samtal. Även erfarenheter från avlastande samtal fanns, 66 personer hade under det senaste året deltagit i någon form av avlastande samtal. Det framfördes både negativa och positiva erfarenheter, de negativa erfarenheterna handlade mest om samtalens upplägg medan de positiva erfarenheterna belyste det positiva med att samtal erbjuds och genomförs. Mer forskning efterlyses i ämnet då ambulanspersonalens psykiska välbefinnande kan påverka omvårdnaden av patienten negativt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare ser på behov och motivation i förhållande till elevers lärande, och att undersöka vad som sker när elever inte ser behovet av att lära sig saker som något viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgångspunkt då vi behandlat våra frågeställningar. Uppgiften har också innefattat att ta reda på hur lärare arbetar för att främja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lärare från grundskolan. En trend vi såg hos de äldre lärarna var att de upplevde att eleverna är mindre motiverade nu än tidigare. Den vanligaste förklaringen från lärarna var att eleverna har mycket att göra på fritiden, vilket de menar kan inverka negativt på skolarbetet. Något som också framkommit i intervjuerna är hur elever sällan inser behovet av att lära sig saker, vilket sänker motivationen. Vi har sett hur olika teoretiker ser på motivationsskapandet, och lyft fram resonemang om viljan att förstå sina elever och vikten av lärarens förväntningar kopplat till elevers prestationer. Genom ett bra bemötande, så kan sedan en god relation skapas som möjliggör för eleven att utvecklas och känna tillfredställelsen av att nå sina uppsatta mål.