Utvecklingen av manöverkrigföring och principen om kombinerad bekämpning har pågått under flera hundra år, om inte flera tusen. När flygförbanden utvecklades uppstod revolutionerande möjligheter att utveckla både hastighet och verkan över stora ytor på kort tid. Teorier om detta har vidareutvecklats under kalla kriget till att omfatta manöverkrigföring med kombinerad bekämpning i allmänhet och mellan markförband och flygförband i synnerhet. Trots detta har det genomförts operationer med misslyckade resultat. Denna studie syftar till att, genom en teoriprövande fallstudie, undersöka förklaringsvärdet av Robert Leonhards teori om manöverkrigföring med kombinerad bekämpning mellan markförband och flygförband inom det amerikanska försvaret i moderna krig. I denna studie går jag in på hur Leonhard definierar manöverkrigföring, hur tillämpningen av hans principer om kombinerad bekämpning kan tolkas samt prövar detta i en fallstudie gjord på Operation Anaconda, 2001 och Operation Cobra II, 2003. Resultatet visar tydligt på att respektlöshet mot vedertagna teorier och gamla sanningar står sig dyrt i dagens militära operationer och att detta samtidigt påvisar att Leonhards teori fortfarande är gällande.

Bakgrund och problem Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen. Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer. Metod Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst & Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet. Analys och slutsats För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.</p><p>Syfte och avgränsning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer.</p><p>Metod</p><p>Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst & Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet.</p><p>Analys och slutsats</p><p>För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.</p>

<p>Denna uppsats avhandlar möjligheter och begränsningar vid användande avhögenergilaser för nedskjutning av luftmål. Uppsatsen har inte ambitionen attvara heltäckande över området utan presenterar några av de fördelar ochnackdelar som finns.</p> / <p>This essay will illustrate possibilities and limitations in the use of high energylaser to shoot down air targets. The essay has no ambition to cover the wholearea in this field, only to exemplify some possibilities.</p> / ChpT 08-10

<p>Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor. Därefter genomförs en fallstudie i syfte att undersöka i vilken utsträckning teorin kan anses vara prövbar i ett senare skede.</p> / <p>Modern warfare of today is to a large extent carried out as joint operations. The helicopter is a fairly new asset for modern warfare but is used frequently for different tasks. The helicopters ability to fly and yet remain in close contact with the ground forces makes it unique, but that is also one of the major reasons why it has been hard to lable the helicopter, air or ground, which in turn is why theory development regarding helicopters has been slow. This essay will attemp to describe a plausible way to use helikopters in joint operations. It will be done in two steps where the first step aims to generate a theory that derives from the theories behind combined arms warfare, joint operations and theories regarding the helicopter abilitys. The theory will be used in an exemplifying case study that aims to investigate to what extent the theory can be regarded as valid and subjected to a test.</p>

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor. Därefter genomförs en fallstudie i syfte att undersöka i vilken utsträckning teorin kan anses vara prövbar i ett senare skede. / Modern warfare of today is to a large extent carried out as joint operations. The helicopter is a fairly new asset for modern warfare but is used frequently for different tasks. The helicopters ability to fly and yet remain in close contact with the ground forces makes it unique, but that is also one of the major reasons why it has been hard to lable the helicopter, air or ground, which in turn is why theory development regarding helicopters has been slow. This essay will attemp to describe a plausible way to use helikopters in joint operations. It will be done in two steps where the first step aims to generate a theory that derives from the theories behind combined arms warfare, joint operations and theories regarding the helicopter abilitys. The theory will be used in an exemplifying case study that aims to investigate to what extent the theory can be regarded as valid and subjected to a test.

Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Definitionen kommer från rapporten ”Vår gemensamma framtid” från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem. Kortfattat kan hållbar utveckling förklaras med att ekonomisk utveckling inte får ske med risk för social ohälsa, ett ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö. Det internationella arbetet för hållbar utveckling leds av FN. EU:s och Sveriges arbete för hållbar utveckling är en långsiktig hållbarhetsvision gällande ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd. All politik och verksamhet ska genomsyras av detta. Även Sveriges miljöpolitik bygger till stor del på internationellt samarbete och på beslut som tas inom EU. Arbetet för en hållbar utveckling ingår numera i praktiskt taget all samhälls-planering, och genom kommunernas arbete är det möjligt att engagera varje enskild medborgare. En hållbar trädgård är på många sätt en klimatvänlig trädgård, och uppsatsen tar upp hur man genom hållbar trädgårdsanläggning kan reducera negativ miljöpåverkan. I princip all användning av energi påverkar miljön och klimatet negativt och därför bör man kraftigt minska energi-förbrukningen genom att t.ex. minska användandet av bensindrivna trädgårdsverktyg. Även mängderna gödningsmedel och bekämpningsmedel bör minskas eftersom de kräver energi både vid tillverkning och transport. Genom att odla ätbara grödor kan man minska sina ekologiska fotavtryck. Detta tack vare skillnaden i energiförbrukning mellan mat som odlas i trädgården och modern livsmedelsproduktion. Människans förbrukning av vatten ökar hela tiden och även den mängd som används i trädgården. Större förståelse för hur vattning fungerar kan göra stor skillnad för hur vi använder vattnet som resurs. Att kompostera är även det en viktig beståndsdel i en hållbar trädgård. I stället för att deponera organiskt avfall kan man förvandla samma avfall till jordförbättringsmedel. Trädgårdsskötsel är en global industri som uppmuntrar till mer konsumtion av massproducerade föremål. Att tillverka trädgårdsprodukter nyttjar naturresurser och energi. Att konsumera påverkar en hållbar utveckling, så som konsument bör man välja hållbara material. Detsamma gäller vid konsumtion av växter. Den mängd energi som krävts för att odla växten, för transport, för tillverkning av krukan samt hur mycket och vilken typ av underhåll som växten kommer att kräva väl planterad har stor betydelse. En mångfald av växter är nyckeln till den hållbara trädgården, en mångfald av växter bidrar till ett rikare djurliv vilket också gynnar biologisk bekämpning. En enskild trädgård innehållande en stor mångfald av växter kan bidra meningsfullt till att säkra den globala biologiska mångfalden eftersom hundratals miljoner enskilda trädgårdar världen över tillsammans bildar ett enormt nätverk med fickor av liv.

Denna uppsats avhandlar möjligheter och begränsningar vid användande avhögenergilaser för nedskjutning av luftmål. Uppsatsen har inte ambitionen attvara heltäckande över området utan presenterar några av de fördelar ochnackdelar som finns. / This essay will illustrate possibilities and limitations in the use of high energylaser to shoot down air targets. The essay has no ambition to cover the wholearea in this field, only to exemplify some possibilities. / ChpT 08-10

Det sägs att infanteriet vinner striden men artilleriet vinner kriget trots det har svenska armén kanske ett utav världens svagaste bataljonsunderstöd i sina slagkraftigaste bataljoner. Även om riksrevisionen konstaterat att granatkastare m/41 är föråldrad, icke effektiv och personalkrävande finns den fortfarande kvar i tjänst i Försvarsmakten. I arbetet kommer det genomföras en kvalitativ komparativ studie av granatkastare m/41, 2s4 och M224 utifrån de grundläggande förmågorna. Undersökningen fann att granatkastare m/41 i vissa avseenden visar vissa tecken på att vara omodern och relativt personalkrävande i jämförelse med 2s4 och M224. Undersökningen visar däremot även att m/41 har en hög total effekt och full god kapacitet till verkan.

Årligen producerar svenska skogsplantskolor runt 400 miljoner plantor till skogsbruket.Lungmossan är ett av de stora ogräsen för de skogliga plantskolorna. Lungmossan breder utsig på plantbäddarna och omöjliggör hanteringen av plantorna. Idag finns det inget tillåtetbekämpningsmedel för att bekämpa lungmossa på marknaden. Behandling av bikarbonat i fastform har visat goda resultat men är svåra att genomföra i stor skala. I detta arbete harmöjligheten att bekämpa lungmossa med vattenlöslig bikarbonatbehandling studerats.Ett plantskoleförsök genomfördes i ett av Skogforsks växthus i Sävar. Försöket bestod av tvåförstudier och sedan ett huvudförsök med 9 olika försöksuppställningar. Totalt ingick 49Starpot 50 kassetter med 24–48 granplantor i varje. Resultatet visade att det går att behandlalungmossa med bikarbonat utblandat med vatten kortsiktigt, men att de skadorna som uppstårunder behandling på granplantorna gör metoden irrelevant. I stället bör vidare studier påbikarbonat i fast form undersökas.