Ett av Sveriges 16 miljömål är ”Giftfri miljö”, vars målsättning är att förhindra att den biologiska mångfalden och människors hälsa hotas eller skadas genom utsläpp av kemiska ämnen i miljön. En aspekt som gör det svårt att uppnå detta miljömål är att utsläpp av potentiellt giftiga kemiska ämnen sker kontinuerligt. Lantbrukssektorn använder potentiellt giftiga ämnen för att skydda grödor och det har påvisats att flera växtskyddsmedel orsakar skador hos vattenorganismer. En källa till utsläpp inom lantbruket som inte fått stor uppmärksamhet är användning växtskyddsmedel, och sedermera hanteringen av det organiska avfallet, i växthusproduktion. Idag läggs avfallet i högar utomhus i direkt anslutning till växthusen där växtskyddsmedel riskerar att lakas ut vid regn. Mätningar gjorda i dessa högar visade att nedbrytning av de aktiva substanserna var mycket långsam, eller obefintlig.Olika behandlingsystem för bättre hantering av dessa restströmmar utvärderas och ett möjligt hanteringssystem är fluglarvskompostering. Fluglarvskompostering som avfallshanterings-system för växtrester från växthus har ännu inte utvärderats. Syftet med denna studie var att följa tio växtskyddsmedels öden vid fluglarverkompostering av växtrester från gurkproduktion, för att utröna om de aktiva substanserna återfanns i behandlingsresten (frasset), i fluglarverna eller om de bröts ned, samt om något av dessa ämnen bioackumulerades i fluglarverna. En behandling och två kontrollbehandlingar utvärderades: 1) med larver, enzymer och frass; 2) med enzymer och frass; 3) utan larver, enzymer och frass. I samtliga behandlingar analyserades koncentrationen av de aktiva substanserna innan och efter behandlingarna, samt i fluglarverna.För två växtskyddsmedel, Admiral 10 EC och Topas 100 EC, var nivåerna av de aktiva substanserna under detektionsnivån i de obehandlade växtresterna, medan den aktiva substansen i Diabolo inte bröts ner i någon av behandlingarna.De aktiva substanserna i sex växtskyddsmedel (Flexity, Floramite 240 SC, Nissorun SC, Prokinazid, Conserve och SWITCH 62,5 WG) bröts ner snabbare i fluglarvskomposteringen än i de två kontrollerna, där ingen nedbrytning skedde. De aktiva substanserna i Previcur Energy och Teppeki bröts ner i samtliga behandlingar, men nedbrytningen var något snabbare i fluglarvskomposteringen och kontroll 2, jämfört med kontroll 3.Ingen bioackumulation skedde i larverna, dock var koncentrationen av vissa aktiva substanser något högre i larvbiomassan än satt gränsvärde för nötkött, vilket skulle kunna försvåra användning av larver i djurfoder.Då de aktiva substanserna i de utvärderade växtskyddsmedlen bröts ner i högre utsträckning i fluglarvskompostering än i kontrollerna kan fluglarvskompostering anses vara en bättre hanteringsstrategi än nuvarande. Dock finns det andra försvårande omständigheter med fluglarvsbehandling av växtrester (låg effektivitet, svårt att sköra larver) som påvisar att detta inte är den mest lämpade behandlingen för denna restström. / One of Sweden's 16 environmental goals is a "Non-toxic environment” which aims at preventing biodiversity and human health from being threatened or harmed by chemical substances released into the environment. One aspect that makes it difficult to achieve this goal is that these potentially toxic substances are continuously released into the environment. Potentially toxic substances are used in agriculture to protect crops and various plant protection agents has been shown to cause damage to aquatic organisms if released into the water bodies. The use of plant protection agents in greenhouse production, as well as their handling the organic waste, has reached limited attention. Today, the waste is placed in piles outside the greenhouses, risking leaching of the plant protection agents during rainfall. Measurements in the piles showed that the degradation of plant protection agents in the piles was very slow or non-existing.To find a better solution to this problem, alternative management systems for this organic waste are being investigated. A management system being investigated is fly larvae composting, but the implementation of this treatment on plant residue from greenhouse production has to date not been investigated. The aim of this study was to investigate the fate of the active substances of ten plant protection agents during fly larvae composting, by verifying whether they would be found in the treatment residues (frass), in the fly larvae or if they would degrade. In addition, bioaccumulation of the plant protection agents in the fly larvae was investigated. One treatment and two control treatments were explored: 1) with larvae, enzymes, and frass; 2) with enzymes and frass; 3) without larvae, enzymes, and frass. The active substances in the plant protection agents were analysed before and after the treatments and in the fly larvae.For two plant protection agents, Admiral 10 EC and Topas 100 EC, the levels of the active substances were below the detection limit in the untreated plant residues, while the active substance in Diabolo was not broken down in any of the treatments.The active substances in six plant protection products (Flexity, Floramite 240 SC, Nissorun SC, Prokinazid, Conserve, and SWITCH 62.5 WG) were degraded faster in fly larva composting than in the two controls, where no degradation occurred. The active substances in Previcur Energy and Teppeki were degraded in all treatments, but the degradation was somewhat greater in the fly larvae composting and control 2, compared to control 3.No bioaccumulation occurred in the larvae, although the concentration in the larval biomass for some plant protection agents was slightly higher than the limits set for beef, which could hinder the use of larvae in animal feed.Since many plant protection agents were degraded to a greater extent in fly larva composting than in the controls, fly larva composting can be considered a better management strategy than the current one. However, other compromising factors are associated with the treatment of plant residues using fly larvae (low efficiency, difficulty in harvesting larvae) that indicate that this is not the most suitable treatment for these waste streams.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality’s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas. The effects caused by meat production and consumption are, among others, greenhouse gas emissions and increased risk of some forms of cancer. The effects of pesticides are not fully stated but present studies indicate that the effects, especially regarding the environment, are negative. The study then narrows and describes the situation and organization in Eskilstuna municipality and finally describes the possible implementation process. The conclusion of the study was that an implementation is possible and a needed step towards a reduction of negative environmental and health impact. Learned habits that are created in an early age can act as a base for present and future challenges. Children will become the consumers of the future. An organic and lacto-ovo-vegetarian diet reduces the amount of antropogenic distributed compounds and greenhouse gases to the environment and can function as an instrument towards the achievement of the Swedish Environmental Objectives. Goals that are set by Eskilstuna municipality can also be favored by an implementation of the suggested diet in the public preschool.

Målet med den här studien var att undersöka kiselalger och dess eventuella missbildningar i tre vattendrag i södra Sverige - Höje å, Skivarpsån och M42. Kiselalger används som bioindikator för vattenkvalitet i hela Europa, men de befintliga kiselalgsindexen visar inte eventuell förekomst av miljöfarliga ämnen. Det har dock visats att en förekomst > 1 % av missbildade kiselalger indikerar påverkan av miljöfarliga ämnen, såsom pesticider och tungmetaller. Denna studie är en av få som har undersökt kiselalgers missbildningar i vattendrag som är mer eller mindre påverkade av herbicider. Sex prov från varje vattendrag analyserades - kiselalger räknades och identifierades till artnivå och missbildningar dokumenterades och kategoriserades. Vattendragen delades in efter PTI (Pesticide Toxicity Index), där Höje å hade lägst PTI och ansågs minst påverkad av herbicider. Skivarpsån och M42 hade högre PTI, och ansågs därför ha en högre herbicidpåverkan. Det fanns en signifikant skillnad i missbildningsfrekvens vattendragen emellan, den kunde dock inte kopplas till PTI. Både Höje å och M42 hade > 1 % missbildningar. Skivarpsåns missbildningsfrekvens var < 1 % trots vattendragets relativt höga PTI. Det är möjligt att missbildningsfrekvensen bättre hade reflekterat PTI om herbicidprovtagningen skett någon månad tidigare, då herbicidhalter kan variera och kiselalger har visat sig kunna spegla ett vattendrags mående upp till tre månader bakåt i tiden. En annan förklaring till en varierande missbildningsfrekvens kan vara en lika varierande artsammansättning. Vissa arter är mindre “benägna” att missbildas än andra - ett prov som domineras av sådana skulle därför kunna innehålla få missbildningar trots eventuell miljögiftspåverkan. Det krävs dock ytterligare studier för att bättre förstå kiselalgers missbildningar i förhållande till herbicider.