Abstract The knowledge about pesticide residue in private wells is not well documented in Sweden.Previous studies have detected pesticide residue in private wells, this issue is what made themunicipality of Laholm commission the study. The purpose was to collect water samples from50 private wells in Laholm and have them analyzed for traces of pesticides. The wells in thestudy are spread geographical over the entire municipality. The analysis of the water sampleswas carried out by the accredited laboratory Eurofins. Nine of the 50 wells in this studycontained residue of pesticides and two of these exceeded the allowed concentration of 0,1 μg/l.Nine different pesticides were detected, among these were BAM, Atrazin and breakdownproducts from Metribuzin. These pesticides were mostly found in older dug wells. The result alsoindicates that occurrence of pesticide residue is more frequent in areas of agricultural activity.These areas should therefore be investigated further. Not all substances that were found are usedfor agriculture. Substances that have been banned for a long time were found in the samples.This highlights the importance of adequate control of new pesticides considered for commercialuse.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen. Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel. Används kemiska bekämpningsmetoder kan det få negativa effekter för miljön men även för jordbrukare såväl som för konsumenten. Icke-kemiska bekämpningsmedel har däremot svårigheter att uppfylla ett fullständigt skydd från skadeinsekter och sjukdomar. Det finns stadgad lagstiftning om användningen av bekämpningsmedel. Förordningen om växtskyddsmedel stöds av miljöbalken och regeringsformen som bland annat behandlar ämnet integrerad bekämpning. Denna ska begränsa en användning av kemiska medel till den grad där inte ekonomiska förluster eller skador orsakas, men där ändå skadliga organismer hålls på en låg nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken medvetenhet det idag finns hos jordbrukare i Östergötland gällande olika bekämpningsmetoder och vilken inställning som finns till kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder. Det finns tidigare forskning gjord inom liknande områden som understödjer den här studien bland annat studier om hur kunskap om och attityd till miljöproblem kan leda till beteendeförändringar samt hur jordbrukares inställning kan se ut gentemot biologisk kontroll. Dessutom finns det många studier om hur kemisk bekämpning kan påverka den mänskliga hälsan och miljön. För att nå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex stycken jordbrukare i Östergötland. Under intervjuerna fick jordbrukarna svara på frågor angående medvetenhet, inställning och kunskapsinhämtning. Studiens resultat visar att det finns stor medvetenhet om såväl kemiska bekämpningsmedel som alternativa växtskyddsmetoder hos de intervjuade jordbrukarna i Östergötland. Till mångt och mycket är det de ekonomiska aspekterna som styr valet mellan dessa typer av växtskyddsmedel. Trots att inställningen till alternativa metoder är positiv bland jordbrukarna går åsikterna om dess effekter isär, något som redovisas och analyseras i den här studien. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför jordbrukare väljer att använda olika typer av växtskyddsmetoder.

I denna fallstudie har Flästa vattentäkt i Bollnäs kommun samt Ljung vattentäkt i Linköpings kommun studerats. Det som studerats är hur myndigheterna i dessa två fall hanterat frågor kring ersättningar till markägare samt arrendatorer och andra nyttjanderättsinnehavare i samband med att vattenskyddsområdet inrättats. Studien är genomförd som en fallstudie där strukturerade analyser gjorts av utvalda dokument. En ansats har också gjort att relatera det studerade problemet till Ulrich Becks teorier om risksamhället. Studien är avgränsad till att enbart studera hur ersättningar till jordbruket hanterats. Andra typer av verksamheter inom de berörda områdena har inte studerats. Det svenska jordbruket är något vi är stolta över, likaså vårt rena dricksvatten. Tyvärr genererar delar av jordbruket en del oönskade effekter. Som exempel kan nämnas övergödning och bekämpningsmedelsrester. Målet med EU:s ramdirektiv för vatten är att alla vatten ska uppnå god status till 2015.  För att uppnå detta inrättas vattenskyddsområden för att skydda de vatten som nyttjas eller kan komma att nyttjas som vattentäkt. Eftersom hela tillrinningsområdet bör innefattas i vattenskyddsområden när dessa inrättas berörs ofta stora markområden av de nya skyddsföreskrifterna. Dessa markområden används idag för andra ändamål, till exempel jordbruk. Då ett vattenskyddsområde inrättas förändras förutsättningarna för jordbruket i det berörda området. Exempelvis kan bekämpningsmedelsanvändningen i de flesta fall inte fortsätta på samma sätt som förut och ibland läggs också förbud eller restriktioner på att använda växtnäringsämnen i området. Både vattenförsörjning med vatten av god kvalitet och produkter från jordbruket är viktiga för landet. Jordbruk och vattenskydd har här till viss del skilda intressen inom samma markområden. Av slutsatserna framgår att ersättningen till markanvändare i samband med inrättande av vattenskyddsområden kan hanteras på olika sätt beroende på i vilket lagrum beslutsfattarna tar sin utgångspunkt. De båda kommunerna har hanterat detta på olika sätt. Utfallet är att i Bollnäs fick markägare och brukare ersättning för värdeminskning på marken eller ersättning för produktionsbortfall medan detta inte är aktuellt för lantbruket i Linköping. Att det saknas en reservvattentäkt i Bollnäs kommun är sannolikt en av de största anledningarna till att kommunen valt att helt förbjuda kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdet. För Linköpings kommun finns ytterligare en vattentäkt vilket minskar sårbarheten. Studien visar också på att vi till viss del lever i den typ av risksamhälle som Beck talar om i sin teori. Men också att vi delvis fortfarande befinner oss i gränslandet mellan det klassiska industrisamhället och risksamhället.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter. En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats. Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker. / This study has been conducted to see how much of the most common pesticides we ingest through the vegetables that we consume. The study was conducted by analyzing the receipts over a six-week period of 27 people from 12 different households, surveys were also used to retrieve information on how their habits for consuming vegetables were. Of those asked, 52% were women, 41% were men and 7% children. To try and determine how much of the pesticides those asked had consumed, quantitative data from The National Food Agency investigation into the levels of pesticides in fruits and vegetables from 2008 was used. The results from this study showed that the pesticides consumed by those asked were not over the recommended daily intake. The study further determined that humans almost consume no pesticides at all when consuming ecological vegetables and that there might be a risk in consuming conventionally grown vegetables.

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet. Databaserna som användes var Pubmed och Science Direct, där sökorden som användes utformades genom syftet. 11 resultatartiklar var funna, genom vilka två teman uppkom; Pesticider i animalisk föda och koppling till cancer (1) och Pesticider i odlad föda och koppling till cancer (2). Resultatet visade motsägelser inom området och kunskapsluckor, så som att prostatacancer inte undersökts i samma utsträckning som bröstcancer rörande indirekt exponering. Genom resultatartiklarna visade sig att bioaccumulation, långtidsexponering och indirekt exponering i ”känsliga åldrar” samt närliggande ålder till klimakteriet är nyckelfaktorer för cancerutveckling. Möjlig högriskgrupp är högutbildade medelålders kvinnor. Konklusion: Kunskapsluckor har identifierats och nyckelfaktorer har utvunnits, däribland betydelsen av matvanor. Implikation: Framtida studier skall sträva att vara progressiva och studera skillnaden mellan ekologiskt och oekologiskt odlad föda kring indirekt exponering. / Cancer is an increasing public health problem worldwide, with many risk factors. Themost common cancers are breast cancer, for women, and prostate cancer, for men.Exposure to pesticides through indirect exposure, via food consumption hasrecently emerged as a possible risk factor. Aim of this study is to describe the link between pesticideresidues in food and the presence of the most common cancers. Method was a literature overview. Thedatabases used were Pubmed and Science Direct, in which the keywords derivedfrom the study’s aim. The result was 11 articles through which themes wereformulated; Pesticides in animalistic foods and connection with cancer (1) and Pesticidesin cultivated foods and connection with cancer (2). Results showed inconsistencies in the field and knowledge gaps, asin breast cancer have been studied more than prostate cancer on indirectexposure. Long-term exposure, bioaccumulation, indirect exposure during"sensitive ages" and the adjacent age to menopause are possible keyfactors for cancer development. Possible high-risk group is high educatedmiddle-aged women. Conclusion:Knowledge gaps were identified and key factors discovered, in which eatinghabit was one. Implication: Futurestudies ought to be progressive and possibly study the differences betweenecologically and non-ecologically cultivated foods on indirect exposure.

Oönskade effekter av bekämpningsmedel (BM) har noterats i svenska vatten. Råvatten är råvara till dricksvatten, och i Sverige kommer råvatten ursprungligen från både yt- och grundvatten. Resultaten av vattenundersökningar i Sverige har visat innehåll av bekämpningsmedel i både rå- och dricksvatten. I denna studie presenteras halter av BM i rå- och dricksvatten i Sverige. Resultaten har visat att det finns signifikanta skillnader i både antalet och andelen prover med BM mellan rå- och dricksvatten. Resultaten har även visat att i Blekinge län har registrerats den högsta andelen av BM i dricksvattenprover (30,43 %). I råvatten har man registrerat den högsta andelen av BM i råvattenprover i Gävleborg län (42,30 %). I yt- och grundvatten, och i enskilda brunnar har resultaten visat att minst ett bekämpningsmedel (aktiv substans) påträffats i samtliga prover i Sverige 2015. Vissa förbjudna substanser hittades i grundvatten även om de förbjöds för mer än 20 år sedan. Förbjudna substanser detekterades även i vattenreningsverk. Störst mängd BM används av industrin, medan det inom jordbruket främst är ogräsbekämpningsmedel som används, medan hushållen främst använder mossmedel. Studien visar att det finns höga halter av bekämpningsmedel i råvatten i Sverige. Några förbjudna substanser detekterades i i yt- och grundvatten samt vattenverk. / Undesirable effects from pesticides have been noted not only in Sweden but also all over the world where chemical agents are used without any restriction. Raw water is a raw material for drinking water. In Sweden raw water originates from both surface and groundwater; results of water surveys in Sweden have shown that different pesticides are present both in raw and drinking water. This study presents the concentrations of pesticides in raw and drinking water in Sweden and the study has shown that there are significant differences in the proportions of samples with pesticides between raw and drinking water. The results also show that the highest proportion of samples with pesticide residues in drinking water (30.43%) was registered in the County of Blekinge. The highest proportion of samples with pesticide residues in raw water (42.30%) was registered in the County of Gävleborg. For surface and groundwater, the results show that at least one pesticide (active substance) has been found in all samples in surface and groundwater in Sweden in 2015.  Some prohibited substances were found in groundwater even though they were banned more than 20 years ago. Prohibited substances were also detected in water operations.           Most of pesticides in Sweden are used by industry; herbicides are mainly used in agriculture while households use mostly moss pesticides. The study shows that there are high concentrations of pesticides in raw water in Sweden.  Some prohibited substances were detected in surface water, groundwater and water operations.

Today a growing number of people are transitioning to a more plant based diet. At the same time plant basedproducts often contain higher residue levels of pesticides compared to products derived from animals. Consumingmore plant based food could therefore be seen as a potential health risk. The pilot study The ClimateFriendly and Ecological Food on Microbiota (CLEAR) from 2017 examined the relationship between diet andpesticides. The 30 participants were assigned to one of three groups: control, climate-friendly and ecological.During the study the participants were at three occasions asked to fill in a questionnaire concerning, amongother things, eating habits. They were also asked to leave a urine sample, which was analyzed for residuesof four pesticides. This thesis analyzed the two pesticide residues associated with fungicides: propamocarband ethylenethiourea. These two residues were combined to a single variable. The thesis aims to answer thetwo following questions: Are there any differences in residue levels of fungicides between people who follow aconventional, climate friendly or ecological diet? What is the relationship between the consumption of plantbased food (vegetables, fruit, cereals etc.) and residue levels of fungicides? These questions were previouslyexplored by Berg (2018) with an ANOVA-model and by examining correlations. Berg found no significantdifferences between the groups and no strong correlations between residues of fungicides and food intake.In this thesis we instead attempt to answer the questions using Bayesian multilevel models, which are moresuited to the structure of the data compared to methods that have been used previously. The analysis showsthat there are no differences in residue levels between those who were prescribed a conventional, climatefriendly or ecological diet. There are also no unequivocal relationships between residue levels and food intake.However, posterior probabilities show that it is likely that the residue levels are lower for the ecological groupcompared to the control group. Posterior probabilities also show that there are some more likely relationshipsfor the food groups cereals and rice, fruits and berries, as well as for the products wine, coffee and chocolate.To reach any conclusions regarding these relationships further studies are required. The results in this thesisare to a large degree deemed to depend on the uncertainty that follows from a small sample size. The Bayesianmultilevel models have however given a more thorough understanding of the relationships than was achievedwith previously used methods.

Glyfosat har under de senaste åren varit föremål för debatt inom EU i och med IARC och EFSA:s skilda åsikter huruvida ämnet är cancerogent eller inte. Trots denna debatt beslutade EU-kommissionen år 2017 att förlänga tillståndet för användning av glyfosat fram till 2022. Det finns en ambition från EU och därmed också från Sverige att bekämpningsmedel ska fasas ut ur samhället, vilket innebär en omställning från ett kemikalieintensivt samhälle, till ett samhälle där användningen av bekämpningsmedel är begränsad eller icke-existerande. Vi har intervjuat fyra aktörer från olika samhälleliga nivåer gällande deras åsikter och erfarenheter för att svara på följande frågeställningar: vilken uppfattning har svenska aktörer av omställningsarbetet, vilka för och hinder som finns samt vilka de drivande faktorer är i en omställning. Vårt material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt det teoretiska ramverket för omställningar, “Multi-level-perspective”. Resultatet visar att samtliga aktörer är överens om att en utfasning bör ske då användningen av bekämpningsmedel skapar problem för både människa och natur. Förutsättningar för detta är bland annat att det finns en tydlig politisk vilja och signal, liksom en aktiv samhällsdebatt. Hinder finns bland annat i form av komplex lagstiftningen och avsaknaden av en aktiv samhällsdebatt. Mobiliserande och engagerande initiativ, en framtida resistensutveckling samt ett välfungerande samarbete mellan aktörer identifieras som potentiella drivkrafter som på sikt leder till en omställning. Aktörerna är eniga om att lantbrukare utsätts för en dubbelsidig sårbarhet, något som bör tas hänsyn till vid implementering av styrmedel eller andra åtgärder som ämnar att fasa ut bekämpningsmedel. / Glyphosate has been the subject of debate in the EU in recent years because of IARC’s and EFSA's differing views on whether the substance is carcinogenic or not. Despite this debate, the European Commission decided in 2017 to extend the use of glyphosate until 2022. There is an ambition from the EU, and thus also from Sweden, that pesticides should be phased out of society. In other words, a transition from a chemical- intensive society, to a society where the use of pesticides is limited or non-existent. We have interviewed four actors from different societal levels regarding their opinions and experiences in order to answer the following questions: What are the swedish actors’ view on the phase out? What are the conditions and contradictions for it to succeed? What are the driving factors in this transition? Our data was analyzed using a qualitative content analysis as well as using a theoretical framework on transitions: the “Multi-level perspective”. The results of our study show that all actors agree that a phase out should be done as the use of pesticides causes problems for both human and nature. A prerequisite for this is, among other things, that there is a clear political will and signal, as well as an active debate in society. Identified contradictions are for example complex legislation and the lack of a public debate. Mobilizing and engaging initiatives, a future resistance development and a well-functioning collaboration between actors are identified as potential drivers for change and in the long term a potential transition of society. There is a consensus among the actors that farmers are exposed to two-sided vulnerability, which should be considered when implementing measures that aim to phase out pesticides.

<p>Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. </p><p>Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH.</p> / <p>Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. </p><p>The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.</p>

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH. / Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.