<p>Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.</p><p>Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej. Trygghet är en grund för goda relationer säger de intervjuade lärarna. De menar att eleverna ska känna sig trygga i skolan och relationen mellan läraren och eleverna är familjär. Lärarna är som föräldrar och eleverna är deras barn. De vill med goda relationer uppfostra goda samhällsmedborgare.</p> / <p>The purpose of this report is to get an insight and understanding of how the relationships between teachers and learners can look like in a school in South Africa. I wanted to find out how teachers in South Africa views relations between teachers and learners and what they consider important in a good relation to their learners. The examination was made in a school placed in a black township in South Africa and the method I used when I was collecting data was qualitative interviews. The interviews were made with three teachers in the age of 39-59.</p><p>I have with my investigation concluded that the teachers are in agreement that good relations and understanding towards the learners is very important for the education to flow as smoothly as possible. All the teachers I interviewed think that all learners should be treated the same, they have different opinions though whether all are being treated equally. The teachers point out that safety is a fundamental foundation for good relations. The learners are supposed to feel safe in school and the relations between the teachers and the learners are in a familiar way. The teachers act as a parent and the learners as their children. The teachers I interviewed want to have good relationships with their learners so that they will grow up to be good citizens.</p>

<p>Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet.</p><p> </p><p>Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat omhändertagande och bemötande av dessa pappor.</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The aim of this study was to investigate fathers’ experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the emergency cesarean section.</p><p> </p><p>The study is of descriptive design with a qualitative approach. Seven fathers were interviewed about their experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the procedure. The interviews were recorded and were analyzed with a qualitative content analysis.</p><p> </p><p>The result shows that fathers have a lot of experiences from an emergency cesarean section. They experience feelings like anxiety, fear, discomfort, but also relief, excitement and joy. The fathers experienced a good treatment from the nursing staff throughout the whole procedure and especially emphasized good and clear information and a good practical apprehend.</p><p> </p><p>The conclusion of this study is that an increased awareness of fathers’ experiences of an emergency cesarean section can contribute to a greater understanding for their situation among the nursing staff. This could lead to an improved apprehend and treatment of these fathers.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna. Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej. Trygghet är en grund för goda relationer säger de intervjuade lärarna. De menar att eleverna ska känna sig trygga i skolan och relationen mellan läraren och eleverna är familjär. Lärarna är som föräldrar och eleverna är deras barn. De vill med goda relationer uppfostra goda samhällsmedborgare. / The purpose of this report is to get an insight and understanding of how the relationships between teachers and learners can look like in a school in South Africa. I wanted to find out how teachers in South Africa views relations between teachers and learners and what they consider important in a good relation to their learners. The examination was made in a school placed in a black township in South Africa and the method I used when I was collecting data was qualitative interviews. The interviews were made with three teachers in the age of 39-59. I have with my investigation concluded that the teachers are in agreement that good relations and understanding towards the learners is very important for the education to flow as smoothly as possible. All the teachers I interviewed think that all learners should be treated the same, they have different opinions though whether all are being treated equally. The teachers point out that safety is a fundamental foundation for good relations. The learners are supposed to feel safe in school and the relations between the teachers and the learners are in a familiar way. The teachers act as a parent and the learners as their children. The teachers I interviewed want to have good relationships with their learners so that they will grow up to be good citizens.

Studien tar upp fenomenet självskadebeteende, unga flickor som utan självmordsavsikt avsiktligt skär, rispar eller bränner sig. Socialstyrelsens (2004, 2) kartläggning talar för att en ökning skett. Det är ett ämne som väcker starka känslor och många funderingar. Syftet är att genom en kvalitativ studie, intervjuer med olika professionella som kommer i kontakt med dessa flickor, undersöka hur deras syn på självskadebeteende påverkar bemötandet och arbetet med flickorna. Resultat: De professionellas ser inte självskadebeteende som ett problem i sig, utan som ett symptom på underliggande problem, som kan finnas både inom flickorna och i deras omgivning. Detta gör att de arbetar både med flickornas inneboende problem och med att förändra flickornas omgivning. De hjälper flickorna att analysera sina känslor och tankar, och att hitta copingstrategier. De arbetar också med det sociala nätverket för att förbättra samspelet i detta. De använder flera olika tekniker för att möta varje flickas behov. Förståelsen av hur viktigt ett gott bemötande är, gör att de strävar efter att möta varje flicka med respekt och validera henne. / This study explores the phenomena of young girls who exhibit self injurious behaviour, who without suicidal intentions, cut, scratch, or burn themselves. According to Socialstyrelsen (2004, 2) there is an increase of the phenomena. This subject arouses many strong feelings and thoughts. The purpose of this investigation is to use qualitative interviews with persons who come into contact with these girls, to determine how the professionals view this behaviour and how their view affects how they treat and discuss treatment options for these girls. Result: The professionals don’t view self injurious behaviour as a problem itself, but as a symptom of underlying problems, both within the girls and in their environment. This gives as a result that they work with both the girl´s internal problems and work to change their environment. They help the girls to analyse their thoughts and their emotions, and to come up with copingstrategies. They also work the social network in order to improve the interactions. They use many different techniques to find a suitable treatment for everyone. Their understanding of the importance of being treated politely, make them strive to meet every girl with respect and validate the girls.

The aim of this study was to describe the attitudes against abused women. A literature review was used in this study. Information was collected from the literature and articles written about the subject and brought together and then critical analysed. To help with the organisation structure we used Ida Jean Orlando's theory as a theoretical framework. Our findings indicate that the nurses had a lack of acknowledgment about the women's situations and needed education about their situations. Other findings indicate that the nurses also were afraid to humiliate the women, by asking them questions abut the abuse. But the results showed that the women wanted to be asked about domestic violence, even if it should raised unpleasant memories or feelings

No description available.

Personer med självskadebeteende är en patientgrupp som lider både fysiskt och psykiskt. De är i behov av ett förstärkande bemötande av sjuksköterskor för att bli hjälpa i deras kamp. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende. Den metod som används var en litteraturstudie. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och psycINFO. Sju artiklar svarade mot syftet och urvalskriterierna och ingick i studien. Artiklarna granskades för att säkerställa kvalitén och analysen var inspirerad av Lundman och Graneheims (2008) innehållsanalys. Ur denna analys framkom fyra kategorier: känslomässiga reaktioner och föreställningar, Förståelse och Kompetens. Resultatet visade att sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende påverkades av olika faktorer. Sjuksköterskor uppvisade känslor som osäkerhet, maktlöshet och frustration och dessa känslor kan leda till att de agerar aggressivt mot patienter med självskadebeteende. Det framkom att sjuksköterskor hade fördomar som att patienter med självskadebeteende söker uppmärksamhet och sympati. Slutsatsen var att ett icke förstärkande bemötande av sjuksköterskor kan skapa ett lidande för patienter med självskadebeteende, men att utbildning och riktlinjer kan hjälpa sjuksköterskor i mötet.

No description available.