The investment treaty network and the tax treaty network comprise more than 3,000 treaties each. The provisions of these treaties generally are highly customized on the basis of the investment flows and economic interests of the contracting States. The number of treaties in force and their customization potentially turn the amendment of these treaty networks in their entirety into a cumbersome and long process. To modify the treaty networks in a swift and coordinated manner, the investment treaty makers and the tax treaty makers almost contemporaneously developed the idea of implementing treaty changes through a single multilateral convention. On 10 December 2014, the United Nations adopted the Convention on Transparency in Treaty-based Investor' State Arbitration, also known as the Mauritius Convention. In addition, on 24 November 2016, the Multilateral Convention to Implement Tax Treaty Related Measures to Prevent Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), commonly referred to as the Multilateral Tax Instrument, was concluded under the aegis of the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). The Mauritius Convention and the Multilateral Tax Instrument share the object and purpose of modifying an extensive number of treaties. However, due to their novelty, little research has been done until now on their common characteristics and differences. The article aims at filling this gap by comparing both multilateral conventions. It also aims at drawing lessons from the analysis of both multilateral conventions that might be of benefit for future modifications of an extensive number of treaties through a single instrument.

Vi lever i en värld där globaliseringen numera är ett faktum och internationell handel är vanligt förekommande även för privatpersoner. Staterna förändras och ekonomierna utvecklassamtidigt som det är blir vanligare för bolag att bedriva verksamheter i flera olika länder. I kontrast till detta har inte alltid nationella och internationella skatteregleringar hängt med i utvecklingen. Resultatet av detta har varit förekomst av aggressiv skatteplanering samt juridiskdubbelbeskattning. För att motverka detta upprättade man bland annat ett modellavtal redan år 1963 i syfte till att bland annat motverka just juridisk dubbelbeskattning. OECD:s modellavtal är till sitt omfång stor med 32 artiklar och tillhörande kommentarer. Tillsammans med 2 kap. 29 § Inkomstskattelagen och artikel 5 i OECD:s modellavtal blir begreppet fast driftställe aktuellt. Begreppet tar sikte på när utländska bolag bedriver näringsverksamhet i Sverige varför verksamheten under vissa omständigheter betraktas som fast driftställe. Resultatet av detta är att det utländska bolaget kan likställas med ett inhemskt bolag, alltså gäller det svenska beskattningsanspråket på det utländska bolaget. Uppställda rekvisit som måste uppfyllas enligt svensk intern internationell reglering för fast driftställe är huvudregeln om kravet på ”en stadigvarande plats affärsverksamhet från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs” med flera delrekvisit. Angiven bestämmelse har sin grund i artikel 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader existerar dock. I anslutning till bestämmelsen om fast driftställe stipuleras det i modellavtalets femte artikel, punkt fyra en rad olika verksamheter som utgör undantag från huvudregeln om fastdriftställe. Den gemensamma utgångspunkten för dessa verksamheter är att fast driftställe inte föreligger även om verksamheterna bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamheten i Sverige. Dessa verksamheter kallas för förberedande eller biträdande art. Modellavtalet har haft ett starkt inflytande i slutandet av olika skatteavtal mellan Sverige och andra stater. Källvärdet av modellavtalet är därför högt då den är till hjälp vid tolkning och tillämpning av skatteavtal eller i tvister, detta trots att modellavtalet ej är formellt bindande. Tillsammans med den interna internationella regleringen om fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL samt artikel 5 i OECD:s modellavtal och dess kommentarer har tidigare situation om juridisk dubbelbeskattning samt aggressiv skatteplanering motverkats. Rättsläget om vilka omständigheter som krävs för att ett utländskt bolag anses som fast driftställe har tydliggjorts i och med angivna bestämmelser.

The aim of this diploma thesis is to analyze impacts of BEPS including Country-by-Country reporting on the business field and on the tax administration. The theoretical part describes the importance of the initiative of BEPS transfer pricing including its the updated package, Action 8-10. Next part describes and compares the actual transfer pricing regulations in the countries of Visegrad 4 and in Germany. The last part of the diploma thesis analyzes the current transfer pricing situations and the cases of multinational corporation such as Google and Starbucks and it is followed by chaptures analyzing possible advantages and disadvantages that will arise from the new statement of CBCR.

The aim of this study is to compare the methodology for determining transfer prices in the Czech Republic and the United States. The reason for choosing these countries are different models, which are governed by states. Czech Republic sets transfer prices according to the OECD model. United States of America set transfer prices according to own regulations. The theoretical part is focused on comparing models and approaches to pricing methodologies. The practical part compares the creatin of a Benchmarking study in these two models.

This diploma thesis provides an analysis of the Anti-Tax Avoidance Package (ATAP) proposed by European Union. This package was adopted in relation to OECD's Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) project. It consists of measures that aim to reduce the level of tax avoidance caused mainly by base erosion and profit shifting within multinational corporations. The theoretical part of the thesis consists of brief introduction of the BEPS project, followed by detailed analysis of the EU package. The practical part tends to analyse the possible impact of the package implementation in Czech Republic on selected measure, tax limitation of paid interests deductibility. Real data of three Czech companies were used for the analysis. The author used the method of a case study to compare tax impacts of current thin capitalisation rule application against the proposed rule limiting the interest deductibility up to 30 % of EBITDA.

The diploma thesis deals with the impact of the BEPS on taxation of loan interests paid by legal entities. The aim of the thesis is to describe and evaluate the current legal situation, changes introduced into the area of tax deductibility of interest through BEPS action plans and propose a methodology for assessing tax deductibility of costs under the new rules.

Tesis (magíster en derecho tributario) / Actividad formativa equivalente a Tesis (AFET)

Skatteplanering med hjälp av avdragsgilla räntekostnader är något som förekommer i hela världen. Vissa länder har försökt motarbeta detta förfarande genom att implementera olika typer av lagstiftningar. Fortfarande kvarstår dock problemet och varje år går man miste om flera miljarder kr i skatteintäkter. Även Sverige har drabbats av dessa otillbörliga räntekostnader och försökt sätta stopp för det genom att år 2013 införa en lagstiftning vars syfte är att skydda den svenska skattebasen. Dessa regler har inte varit så framgångsrika och mycket kritik har riktats mot dem. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har på order från G20 länder lagt fram ett nytt förslag på hur ett optimalt skydd mot denna skatteplanering ska utformas. Detta förslag kallas ’’Limiting base erosion and profit shifting’’. Vår uppgift i denna uppsats blir att analysera både den svenska lagstiftning och OECDs lagförslag samt jämföra deras för- och nackdelar, för att på så sätt avgöra vilket av de båda regelverken som är det mest optimala.

This study serves to critically assess the effectiveness of South Africa’s thin capitalisation framework in dealing with Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) through excessive interest deductions by multinational enterprises (MNEs). Given the impact of globalisation in interconnecting economic activities across multiple countries, BEPS presents a major policy concern both internationally and domestically. Thin capitalisation, a situation in which an entity utilises to their tax benefit the deductions/exemption mismatch that arises from crossborder debt financing, is one of the most common methods of BEPS utilised by MNEs. This study aims to ascertain whether the framework is effective in dealing with thin capitalisation whilst balancing the need to attract investment and boost economic development and, to assess whether the framework is reflective of South Africa’s contextual realities. It achieves this by engaging with the South Africa’s legislative framework consisting of s 31 and s 23M of the Income Tax Act and the Draft Note on Thin Capitalisation and their relationship with international tax norms and standards. The study relies on the Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) to identify the international standards and contrasts South Africa’s framework with Canada, a developed and OECD member state. The study concludes that the framework is fraught with uncertainties and administrative difficulties that hinder its effectiveness. It also concludes that the framework’s reliance on the OECD’s standards is misguided and does not reflect South Africa’s contextual realities. This is a stark contrast to Canada which opted for a thin capitalisation approach outside the OECD’s recommendations which more reflects its context. The study thus concludes that South Africa’s thin capitalisation framework is ineffective in dealing with BEPS by way of thin capitalisation.

Immateriella tillgångar är hos många företag mycket värdefulla. Det kan röra sig om patent, varumärken eller know-how för att nämna några. Inte sällan är immateriella tillgångar även en bidragande faktor till höga resultat. Know-how är i sin tur en unik tillgång dels på grund av avsaknaden av ett registreringsförfarande, dels eftersom det rör sig om företagshemligheter som inte är kända för utomstående. Det tillhör vardagen för företag att dela information mellan olika delar i verksamheten för att på så sätt öka produktiviteten och bidra till ökade intäkter. Utgångspunkten för framställningen är att ett företag i land X delar information, via telefon, med ett företag i land Y, vilket resulterar i ökade intäkter för företaget i land Y. Att information delas via telefon är inte uppseendeväckande, men situationen blir intressant ut ett skatterättsligt perspektiv just eftersom know-how utgör en såpass värdefull tillgång. En mer intressant blir det i de fall som överföringen inte dokumenteras eftersom det i slutändan skulle kunna resultera i skattemässiga fel. I de fall de involverande företagen är i intressegemenskap, skulle även reglerna avseende internprissättning kunna aktualiseras. Möjligen är det juts i en sådan situation, i vilket värdet inte lämnar företaget på samma sätt som vid en överföring till ett utomstående företag, som de stora läckagen sker. Det är även relevant att beakta digitaliseringens effekter på samhället och på juridiken, exempelvisi form av förslaget om ett införande av begreppet digital närvaro i den internationella sktaterätten som grund för beskattning för att ersätta det fasta driftstället. Genom BEPS-projektet som presenterats av OECD och G20 har steg tagits gällande hanteringen av bland annat digitaliseringens utmaningar inom skatterätten samt internprissättning i förhållande till immateriella tillgångar. Huruvida projektet kommer få önskad effekt i praktiken samt är tillräckligt för att motverka uteblivna skatteintäkter för staterna återstår att se. Viktigt i typsituationen är framförallt relationen mellan gällande rätt, tillämpningen av gällnade rätt och slutligen bevisbördan. Det handlar således om ett teoretiskt problem respektive praktiska lösningar. Vad som i teorin kan anses problematiskt visar sig nämligen inte sällan mer komplicerat i praktiken.