Examensarbetet har genomförts som en del av ett projekt inom COWI AB. Projektets mål var att ta fram ett effektivt byggsystem där bjälklag utförs som prefabricerade element av högpresterande betong med sparkroppar av cellplast. I konceptet ingår att installationer skall så långt det är möjligt monteras i fabrik för att minimera montage och arbetsmoment på byggarbetsplatsen. Detta för att minska montagetider och eventuella fel som är en del av beställarens vision för att effektivisera byggandet. Denna rapport kommer att fokusera på den nya bjälklagstyp som ska ingå i byggsystemet som COWI har haft i uppgift att utveckla till kunden. Då examensarbetet endast innefattar 10 veckor så har det inte funnits utrymme att ta del av flera byggnadsdelar till byggsystemet. Då bjälklaget erbjuder den största utmaningen i detta projekt så har fokus lagts vid att grundligt utreda dess kapacitet och potential. Detta har resulterat i handberäkningar samt analyser med Strusofts finita element program FEM-design. Studien visar att det är möjligt att konstruera ett bjälklag i syfte att göra håltagningar för installationer till bostäder. Bjälklagselementet är dimensionerat enligt gällande regelverk och optimerat med hänsyn till bruk- och brottgränstillstånd.

Då betong gjuts startar en serie av reaktioner mellan cementet och vattnet i betongen. Via dessa reaktioner hårdnar betongen och dess hållfasthet ökar. En produkt av reaktionerna är värme som avges inom konstruktionen. På så vis expanderar betongen samtidigt som hållfastheten ökar. Då betongen avsvalnar kontraherar den, samtidigt hålls konstruktionen fast av omkringliggande konstruktioner som kan vara en platta som aktuell konstruktion gjuts på. Detta mothåll kallas tvång som i sin tur skapar spänningar i det motgjutna elementet till följd av de mothållna rörelserna. Om dessa spänningar överskrider den aktuella draghållfastheten spricker betongen. De sprickor som uppstår till följd av spänningarna försämrar konstruktionens täthet, vilket kan leda till skador och förminskad livslängd och bärförmåga. För att minska risken för dessa sprickor införde Vägverket krav i BRO 94 som reglerade maximala spänningsnivåer till följd av spricksäkerhetsfaktorer och tre metoder att begränsa dessa sprickor. Detta är vad som kallas den svenska sprickmodellen. Det huvudsakliga syftet med arbetet har varit att utvärdera den svenska sprickmodellen, sett främst för metod 3, för vilken datorberäkningar ska genomföras för bedömning av spänningsnivå alternativt töjningsnivå. Som underlag för arbetet har 3 konstruktioner använts. Den nybyggda järnvägstunneln genom Gamla Uppsala, samt två äldre broar/tunnlar i Ulriksdal och Antuna. De gjutförhållanden som rådde och sprickbegränsande åtgärder som användes återskapades i programvaran ConTeSt Pro. Det är en mjukvara som utvecklats speciellt för denna typ av temperatur- och spänningsberäkningar för ung betong. Genom tillhandahållna temperaturmätningar och anteckningar från arbetsplatser har de verkliga förhållandena återskapats för att kunna beräkna rättvisa spänningsnivåer. Under den 2-4 november 2016 genomfördes fältarbete i Stockholm och Uppsala. Målet var att få större förståelse för projektet, men främst att kartera tunneln i Gamla Uppsala efter sprickor. Detta krävdes för att kunna jämföra de töjningskvoter som erhölls från beräkningarna med den verkliga uppsprickningen i konstruktionerna. En stor del av arbetet var att beräkna töjningskvoterna i ConTeSt. Orsaken till detta var att beräkningen simulerade ett tidsspann som vanligen uppgick till två månader. I och med detta förändrades yttre faktorer som lufttemperatur mycket i modellen, vilket tog lång tid att återskapa. Då alla 19 konstruktioner som beräknats var klara sammanställdes de beräknade töjningskvoterna och jämfördes med de karterade sprickorna samt kraven på spricksäkerhetsfaktorn från den svenska sprickmodellen. När resultaten analyserats tydde mycket på att spricksäkerhetsfaktorn var för låg för en av de studerade exponeringsklasserna. Detta beror troligtvis på att toleransen för ändringar i väderlek och fel vid gjutning är för snäv, vilket kan resultera i uppsprickning. Slutligen föreslås en ökning av säkerhetsfaktorn, så att den svenska sprickmodellen motverkar sprickor i ung betong på ett mer effektivt sett.

Correct dimensioning of mounting plates near an edge in concrete is of utmost importance to prevent breakage. This study, which is primarily experimental, investigates the capacity of a certain type of embedded mounting plate when placed adjacent to an underlying edge. The purpose is to gain an understanding of how these mounting plates should be dimensioned against edge breakage and to investigate how a transverse bar affects the shear capacity near an edge. The study presents the results from practical tests and compares them with calculations made according to the Eurocode. The results show that the actual fastening has a higher strength than what is described in the calculation models from the standards. Full-scale testing and dimensioning guidelines based on testing led to comparable results in the experiment. The method used in the experiment yielded promising results and shows that calculations according to the Eurocode do not correspond to reality. Instead, the capacity turns out to be significantly higher than what is shown after calculations according to interpretations of standards.

Concrete is a durable and long-lasting material that plays an important role in many areas of application such as infrastructure and housing. In order for the fresh concrete to have good stability and meet the desired strength and durability requirements, it needs to be well processed so that it fills the form and encloses the reinforcement well. Vibration is used to achieve good workability, as air voids and cavities can degrade the properties of the concrete. Although vibration input is an important part of concrete processing, too much vibration can increase the risk of major separations such as stone separation, mortar separation and water separation. Therefore, it is important not to overdo the vibration time, but to use only the time necessary to achieve a concrete that meets all requirements. In this way, potentialproblems with separations can be avoided while ensuring that the concrete is correctly processed. The purpose of this thesis is to study the effect of vibration on the strength of fresh concrete. The thesis has been conducted through literature studies, laboratory experiments on vibration effects on fresh concrete and interview studies to answer the study's questions. The effect of vibration has been investigated experimentally using different concrete mixtures by vibrating the concrete for different time intervals using different techniques. The aim of the study is to understand the effect of vibration on fresh concrete based on different parameters such as varying air content and time to achieve good concrete strength. The goal is also to clarify which factors can affect the vibration inflow during concrete pouring at a work site. The results indicate that concrete with a loose consistency is more sensitive to vibrations than concrete with a denser consistency. The results from the compressive strength tests revealed that concrete mixture 1 exhibited good strength compared to concrete mixture 2. This observation is clearly evident in figures 16 and 17. The reason for this is considered to be that concrete with a loose consistency is more prone to segregation, leading to lower compressive strength. Furthermore, the study shows that a lower air content in the concrete resulted in higher strength compared to concrete with higher air content and the same aggregate material. Regarding the impact of vibration, the study presented an uncertain result due to the limited number of test cubes, which made it difficult to draw clear conclusions. Therefore, future studies with a larger number of specimens are suggested to further investigate the impact of vibration on the strength development of concrete. Regarding the factors affecting the vibration intake of concrete workers at the workplace, it was found that it mainly depends on the worker's experience in vibration work. / nej

Stora Vika är ett litet samhälle i Nynäshamns kommun som en gång var en aktiv plats med mataffär och bibliotek mm. Idag har flera av dessa funktioner lagts ner men det finns fortfarande ett stort medborgarengagemang på platsen. Detta är något som jag i projektet vill ta vara på och främja genom ett nytt centrum i samhället med co-working, café och andra gemenskapsfrämjande aktiviteter. Här ska det finnas möjlighet att vistas ung som gammal, morgon som kväll. Tanken är att detta ska bli en plats där många trivs och vill vara på men som också underlättar vardagslivet för invånarna med exempelvis en liten livsmedelsbutik. Förhoppningsvis kan denna nya byggnad locka fler människor att flytta till ett litet samhället som Stora Vika.  Huset för folket i Stora Vika är ett nytt tillskott till tätorten men med rötterna i platsens historia och folket. / Stora Vika is a small community in the municipality of Nynäshamn, which once was an active place with a grocery store and a library, among other things. Today, several of these functions have been shut down, but there is still a strong civic engagement in the area. This is something that I want to harness and promote in the project through a new center in the community with co-working spaces, a café, and other community-enhancing activities. This place should be accessible to both young and old, morning and evening. The idea is for it to become a place where many feel comfortable and want to stay at, but also to facilitate everyday life for the residents with, for example, a small grocery store. Hopefully, this new building can attract more people to move to a small community like Stora Vika. The House for the People in Stora Vika is a new addition to the urban area, but with roots in the history and people of the place.

Concrete is the most common building material in the world and is used for structures in all partsof society. As the world is facing a major transition towards more environmentally friendlycommunities, concrete needs to be adapted accordingly. One of the most important componentsof concrete is cement, which accounts for 10-20 percent of the mixture. Despite its lowpercentage, the cement industry is responsible for approximately seven percent of global carbondioxide emissions. In order to make concrete more environmentally friendly, the industry isexploring the possibilities of replacing cement with various supplementary materials. One suchmaterial currently being investigated is natural pozzolans.The purpose of this thesis is to examine the potential of the natural pozzolans VPI 1 and VPI 2 atdifferent replacement levels and curing ages. The goal is to find an optimal replacement level forthe two supplementary materials. What differentiates VPI 1 from VPI 2 is that they are taken fromdifferent open pits. To determine this, concrete mixtures with varying levels of replacement of VPI1 and VPI 2 have been cast and subjected to compression testing. To assess their potential,these mixtures are compared to a reference concrete. This reference concrete does not containany supplementary materials, only rapid-hardening Portland cement.The results show that a replacement level of 25 percent for VPI 1 and 35 percent for VPI 2achieves the highest compressive strengths after 56 days. After 56 days, the reference concreteachieved a compressive strength of 71.25 MPa, while VPI 1 - 25 percent reached 86.75 MPa andVPI 2 - 35 percent reached 74.75 MPa.

Dagens gruvdrift omfattar huvudsakligen två metoder för malmbrytning: dagbrott och underjordsbrytning. Vid dagbrott öppnas gruvan ovan jord, medan underjordsbrytning involverar utvinning under mark och transport till marknivån med hjälp av ett gruvspel. Den struktur som bär upp detta gruvspel över schaktet kallas gruvlave. Ursprungligen byggdes gruvlavar främst i trä, men med ökande schaktdjup och lastkrav övergick industrin till stål och betong som de primära byggmaterialen. Betong, sammansatt av grus, krossat berg, sten, cement och vatten, betraktas som ett hållfast material, men dess tillverkningsprocess genererar betydande koldioxidutsläpp med negativ klimatpåverkan. På samma sätt har ståltillverkningen en betydande miljöpåverkan, där industrisektorn svarar för en betydande andel av Sveriges totala utsläpp, främst från stål- och järnindustrin. Med detta som bakgrund har Boliden Mineral AB (hädanefter benämnt som Boliden) genomfört en förstudie på ett expansionsprojekt med syfte att öka produktionstakten i gruvan. Ett framträdande mål i projektet är att minimera eller eliminera CO2-utsläpp för att möjliggöra produktionen av "no-carbon zinc." Trots eventuell minimering av gruvdriftens miljöpåverkan erkänns att byggnationer alltid kommer att ha en viss inverkan på miljön. För att minska byggnationernas miljöpåverkan föreslås trä som ett alternativt byggmaterial. Trä är en förnybar resurs med låg miljöpåverkan och hög tillgänglighet, och det betraktas som potentiellt fördelaktigt för konstruktion av framtida gruvlavar. Detta ligger till grund för det här examensarbete, som fokusera på att analysera och jämföra valet av byggmaterial för en ny gruvlave i Bolidens expansionsprojekt. Studien undersöker specifikt byggmaterialets påverkan genom att jämföra användningen av betong och stål med trä som primärt byggmaterial. Undersökningen utförs vid Bolidens gruva i Garpenberg, belägen knappt 3 mil norr om Avesta. De frågeställningar som arbetet kretsar runt är följande: • Är det tekniskt genomförbart att konstruera den nya gruvlaven i expansionsprojektet vid Garpenberg i trä i stället för betong och stål? • Hur skiljer sig klimatavtrycket mellan den nya gruvlaven i expansionsprojektet vid Garpenberg i trä jämfört med i betong och stål, med hänsyn till materialåtgång? • Är det ekonomiskt försvarbart att bygga den nya gruvlaven i trä i stället för betong och stål i expansionsprojektet vid Garpenberg? För att svara på frågeställningarna användes två huvudsakliga metoder: litteraturstudie och omfattande beräkningar. Båda metoderna bidrog med unika insikter, och tillsammans gav de en djup förståelse av ämnet, vilket möjliggjorde relevanta slutsatser. Baserat på detta arbete kan de formulerade frågeställningarna besvaras och diskuteras. Tekniskt sett är det möjligt att konstruera den nya gruvlaven i trä i stället för betong och stål vid expansionsprojektet i Garpenberg. Emellertid kräver detta en grundlig utredning och hänsyn till flera parametrar, bland annat brand- och fuktfrågor. Resultaten visar att konstruktionen av en gruvlave i trä, jämfört med betong och stål, ger en avsevärt lägre klimatpåverkan. Beräkningarna indikerar ca 35 % av den koldioxidekvivalent som genereras av betong- och stållaven, vilket pekar på betydande miljövinster genom användning av trä. Denna slutsats understryker trämaterialens positiva bidrag till hållbarhet vid byggandet av gruvlavar och betonar vikten av att överväga materialval med hänsyn till deras klimatpåverkan, vilket kan vara avgörande för framtida beslut inom gruvsektorn. Kostnadsanalysen motiverar användning av trä som huvudsakligt byggnadsmaterial för gruvlavar, kostnaden för en träbaserad konstruktion är endast 76 % av kostnaden för en likvärdig i stål och betong. Examensarbetet utmynnar i att trä kan vara en kostnadseffektiv och hållbar lösning för gruvlavar, vilket motiverar fortsatt undersökning av dess möjligheter. Med grund i detta kan trä anses som ett lämpligt byggnadsmaterial för kommande gruvlavar. / Today's mining primarily involves two ore extraction methods: open-pit mining and underground mining. Open-pit mining exposes the mine above ground, while underground mining involves extraction beneath the surface, with ore transported to ground level using a mine hoist. The structure supporting this hoist over the shaft is referred to as a minehead frame. Originally constructed mainly in wood, minehead frames transitioned to steel and concrete as mining depths and load requirements increased. Concrete, comprising gravel, crushed rock, stone, cement, and water, is considered a sustainable material, but its manufacturing process generates significant carbon dioxide emissions with adverse climate impact. Similarly, steel production significantly impacts the environment, with the industrial sector contributing substantially to Sweden's total emissions, particularly from the steel and iron industry. Considering these challenges, Boliden Mineral AB (Hereinafter referred to as Boliden) has conducted a pre-study for an expansion project aimed at increasing the production rate in the mine. A prominent goal in the project is to minimize or eliminate CO2 emissions to enable the production of "no-carbon zinc." Despite potential reductions in the environmental impact of mining operations, it is acknowledged that construction activities will always have some level of environmental impact. To mitigate the environmental impact of construction, timber is proposed as an alternative building material. Timber, a renewable resource with low environmental impact and high availability, is recognized as potentially advantageous for future minehead frame construction. This serves as the foundation for this thesis, which focuses on analyzing and comparing a new minehead frame in Boliden's expansion project. The study specifically investigates the environmental impact of construction by comparing the use of concrete and steel with timber as the primary building material. The examination is conducted at Boliden's Garpenberg mine, located nearly 3 miles north of Avesta. The research questions revolve around: Is it technically feasible to construct the new minehead frame in wood instead of concrete and steel in the Garpenberg expansion project? How does the carbon footprint differ between the new wooden minehead frame in the Garpenberg expansion project compared to concrete and steel, considering material consumption? Is it economically justifiable to build the new minehead frame in wood instead of concrete and steel in the Garpenberg expansion project? To address these questions, two main methods were employed: literature review, calculations, and communication with experts. Each method provided unique insights, forming a comprehensive understanding of the subject, allowing for relevant conclusions. Based on this work, the formulated questions can be answered and discussed. Technically, it is possible to construct the new minehead frame in timber instead of concrete and steel in the Garpenberg expansion project. However, this requires a thorough investigation, considering various parameters, including fire and moisture considerations. Results indicate that constructing a timber minehead frame, compared to concrete and steel, significantly reduces the carbon footprint. Calculations suggest only 35 % of the carbon dioxide equivalent generated by concrete and steel minehead frames, highlighting substantial environmental benefits with timber use. This conclusion underscores the positive contribution of wood materials to sustainability in minehead frame construction and emphasizes the importance of considering material choices based on their climate impact, which can be critical for future decisions in the mining sector. The cost analysis justifies the use of timber as the primary building material for mining headframes, as the cost of a timber-based construction is only 76 % of that of an equivalent structure in steel and concrete. The thesis concludes that timber could be a cost-effective and sustainable solution for mining headframes, warranting further investigation into its potential. Based on this, timber may be considered a suitable building material for future mining headframes.

A city hall is a building for the inhabitants, a building where the administration of inhabitants is being held but also where the people are encouraged to take part in public space and give it their form. The city hall is a room for social interactions and architecture’s interaction with local democracy. Tensta was built in the late 1960s, an area characterized by quickly built concrete slabs and a city plan based on traffic separation. The defined level differences are interesting to the project, and the city hall became a way to break up the determined levels. The building connects Tensta's walk to a submerged, somewhat forgotten square, and becomes a link through Tensta. An extension of the public spaces, as a living room to the district. The city hall program is an interaction between open and closed, in its way to interact with people and conduct business. The public encounters enclosed departments and walls of privacy, which become characterizing to the architectural design. Closed rooms to open halls, and durable concrete construction to bare wood tones and agile glass panes. / Ett stadshus är en byggnad för folket, en byggnad där folkets administration tar plats och där folket uppmuntras att ta del i det publika rummet och ge det sin egen form. Stadshuset är ett rum för sociala interaktioner och arkitekturens interaktion med den lokala demokratin. Tensta byggdes under det sena 60-talet, ett område präglat av snabbt byggda betonglameller och en stadsplan baserad på trafikseparering. Nivåskillnaderna är intressanta varpå stadshuset blev ett sätt att bryta upp de bestämda nivåerna. Byggnaden kopplar Tenstas promenadstråk till ett nedsänkt, någorlunda bortglömt torg och blir en länk genom Tensta. En förlängning av Tenstas offentliga platser, likt ett vardagsrum till stadsdelen. Stadshusets program är ett samspel mellan öppet och slutet i sitt sätt att möta folk och föra verksamheter. Den publika prägeln möter slutna avdelningar och sekretessväggar vilket fick prägla den arkitektoniska gestaltningen. Slutna rum mot öppna hallar, och en beständig betongstomme möter nakna trätoner och nätta glaspartier.

Mitt kandidatprojekt är ett Folkets hus i Järna tätort. Placeringen av byggnaden är ett resultat av en platsanalys som identifierade en vilja från Södertälje kommun att stärka de existerande tätorterna. En ytterligare anledning till placeringen är min önskan om att ett hus för folket ska vara så enkelt att nå för så många som möjligt.  Byggnaden är en kombination av folkets hus, kulturhus och studieförbund. Fokus ligger på scenkonsten och dess olika uttryck, främst dansen. Dessa rum är bestämda i form och syfte. I kontrast till de bestämda rummen finns ytor som är nära en total frihet och flexibilitet. De fria ytorna kan, samtidigt eller under olika tider, agera dansgolv, utställning, foajé, hyreslokal, ateljé, kontor, väntrum osv. Byggnaden har en hybridkonstruktion av trä och betong. Grunden och en väggstuktur som sträcker sig genom byggnadens tre våningar är utformade i betong, utöver dessa element är byggnaden konstruerad av limträ-pelare och balkar. Den enkla stommen öppnar även upp för att byggnaden ska kunna möta olika behov över tid. / My bachelor project is a community center in Järna, Södertälje. The location of the building is the result of a site analysis that identified a will from Södertälje municipality to strengthen the existing urban areas. An additional reason for the location is my desire that a house for the people should be as easy to reach for as many as possible. The building is a combination of a community center, culture house and study association. The focus is on the performing arts and their various expressions, mainly dance. These rooms are determined in form and purpose. In contrast to the definite rooms, there are areas that are close to a total freedom and flexibility. The unfilled spaces can, at the same time or at different times, act as dance floors, exhibitions, foyers, rental rooms, studios, offices, waiting rooms, etc. The building has a hybrid construction of wood and concrete. The foundation and a wall structure that extends through the building's three floors are formed of concrete, and in addition to these elements, the building is constructed of laminated wood pillars and beams. The simple structure also enables the building to meet different needs over time.

Sandwichväggar med ett bärande skikt dimensioneras vanligen så att enbart innerskalet bidrar tillbärförmågan, medan klimatskärmen (isolering, armeringsstege och ytterskalet) statiskt settuteslutande betraktas som en last.I denna uppsats undersöks möjligheten att utnyttja klimatskärmens förstyvande effekt påinnerskalet vid dimensioneringen av bärförmågan. Arbetet har delvis genomförts medelst enlitteraturstudie som har undersökt material som behandlar sandwichväggar och inbegrep även enkunskapsfördjupning inom betongens egenskaper som konstruktionsmaterial.En beräkning av exempelväggens bärförmåga utförs initialt utan klimatskärmens förstyvandeeffekter som därefter genomförts separat. Resultaten för ett antal väggvariationer redovisas iform av diagram och analyseras.Beräkningen ger relativt små förstyvningstillskott samtidigt som litteraturstudien visar attutnyttjandet av förstyvningen ökar risken för sprickor i fasadskivan. Således dras slutsatsen att detej är rekommendabelt att försöka utnyttja eventuella tillskott. / The dimension of sandwich walls with one structural wythe is normally determined so that onlythe inner wythe contributes to the elements load capacity. Whereas the insulation, trussconnector and outer wythe only constitute a load from a structural point of view.The possibility to take advantage of the structural stiffening effects these elements have on theinner wythe is examined in this essay. This is partly achieved by researching the existing literaturethat deals with sandwich walls and also further studies of the structural qualities of concrete.The load capacity of an example wall is calculated initially without any stiffening effects, whichare thereafter calculated separately. The results for several variations of the sandwich wall arepresented in the form of diagrams and analyzed.The calculations give relatively small increases in load capacity, while the literary researchindicates a higher risk of crack occurrence in the façade. Therefor the conclusion is made that itis not recommendable to attempt using potential gains in load capacity.