Vid undersökningen av huruvida en påbyggnad kan göras eller inte är det flertalet saker som behöver beräknas, resoneras fram och bestämmas för att komma vidare i projektet.Målsättningen med projektet var att ta reda på om en befintlig byggnad kunde byggas på med fler våningar samt om några slutsatser rörande liknande projekt skulle kunna dras. Befintliga byggnaden är ett kontorshus i betong som består av nio våningar varav sju är ovan mark.Projektet börjar med att titta på det befintliga huset, Hus B, och göra nödvändiga antaganden bl.a. angående vindlaster och hur betongen för byggnaden ser ut, gällande sprickor m.m., efter mer än 50 år. Samt bestämma lasternas väg genom byggnaden genom att identifiera kritiska snitt. Beräkningarna börjar med att bestämma laster och göra en lastnedräkning genom hela byggnaden för att slutligen få fram utnyttjandegrader för pelare, väggar och i grunden. Lastnedräkning kom att spela en stor roll i projektet då det var nödvändigt att ta reda på hur mycket last elementen tar upp och jämföra det mot bärförmågan för varje bärande element. Med utnyttjandegraderna kända, genom hela hus B, fortsatte projektet med påbyggnaden. Därbestämdes det att det översta bjälklaget och dess pelare skulle tas bort med hänsyn till vikt och funktionalitet. Efter borttagandet av översta bjälklaget bedömdes utnyttjandegraderna i byggnaden tillräckligt låga för en påbyggnad. Påbyggnaden valdes sedan bestå av träpelare och träbjälklag, där pelarnas positioner stämmer överens med pelarlinjerna i det befintliga huset.Denna placering av pelarna bestämdes utifrån en undersökning gällande vad som fungerade bäst med avseende på att fördela ut last genom byggnaden samt att kunna bära ett kommandebjälklag. Att byggmaterialet för påbyggnaden skulle vara trä var inte självskrivet men valdes, efter ett kortare resonemang, för sina bärighetsegenskaper tillsammans med en relativt låg vikt. Begränsningen för påbyggnaden kom inte att bero på befintliga bärande element utan på förhållanden i grunden för Hus B där utnyttjandegraderna anses vara höga. Varför utnyttjandegraderna som rör bärförmågan i grunden ändå skulle kunna räcka till för en påbyggnad motiveras genom diskussionsresonemang kring grundförhållandena.Påbyggnaden beräknades genom en iterativ process och gav resultatet att utan förstärkningar i grunden kan två våningar plus ett tak byggas. Med förstärkningar av grundsulor kan sexvåningar plus ett tak byggas. I begreppet nya våningar innefattas den våning som föreslås rivas, därav ger två nya våningar plus ett tak en höjning av byggnaden med en våning plus ett tak.Slutligen resulterar arbetet i att en påbyggnad är möjlig, med ett varierande antal våningar beroende på vad nybyggnationen ska förhålla sig till. Även nyckelfaktorer identifieras såsom att kontinuitet gällande påbyggnadens uppbyggnad med bjälklag osv. är fördelaktigt att eftersträva. / The investigation whether an extension of an office building can be built or not is received through several things that have been calculated, reasoned about and decided in order to be able to move forward. The aim with the investigation, or project, was to find out if an existing building could be fitted with additional floors and if any conclusions concerning similar projects could be made.The project started with looking at the existing house, House B, and making necessary assumptions regarding wind loads and how the concrete of the building looks after more than 50 years and also determine which ways the loads take through the building by identifying critical sections. The calculations start with deciding the loads and doing a calculation of cumulative loads throughout the building until the utilization rate for the columns, walls and foundation elements are known. The calculation of cumulative loads throughout the building came to play a big part in the project as it was necessary to figure out how much load the elements are carrying and compare it to the load bearing capacity of every single element. With known utilization rates, for all of House B, an extension of the building began to come in to focus. It was there decided that the roof and its columns should be removed with regards to weight and functionality. After the removal of the top floor the new utilization rates for the building were deemed suitable for extension. The extension is then chosen to be made out of wooden columns with wood floors and the positions of the new columns will be aligned with the existing rows of columns. This placement of the columns was derived from an investigation on what would work best regarding on how to spread the loads throughout the building and on the suitability of carrying a floor. The building material for the extension of the building was not predetermined but was chosen to be wood for its properties and relatively low weight after a shorter reasoning.The limitations for the extension did not come from the existing load bearing elements but from the foundation. Why the utilization rates concerning the foundation should be considered to be sufficient for an extension of the building is motivated through discussion.The procedure of calculating the extension is an iterative process and this process gave the result that without reinforcements in the foundation another two floors and a roof could be built. With reinforcements another 6 floors and a roof could be built. The floor that is suggested to be demolished is incorporated in the concept of a new floor thus giving that two new floors and a new roof is a raise of the building by one floor and one roof.Finally some conclusions are made from the purposes stated early on and these conclusions are motivated from the projects calculations and conditions.

One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

En jämförelsestudie mellan stommaterial av KL-trä och betong med hänsyn till miljön, byggtid och ekonomi samt redovisning av lokala aktörers åsikter. / There is a housing shortage in all municipalities in Östergötland and housing construction is limited by expensive production costs and conflicts with the Environmental Code. In combination with meeting future housing needs, it is also necessary for the construction industry to switch to climate neutrality as the parliament has decided that Sweden will have no net emissions of greenhouse gases in 2045.  The purpose of the report is to study the effects of building multi-story apartments with a wooden frame in comparison against concrete and examine how local developers and contractors view such a building technology solution. This is done by investigating the effects of choice of frame material on a reference object with regard to environment, construction time and economy. Further to compile advantages and disadvantages with the material selection according to local developers and contractors and to illustrate what may prevent a more progressive transition to a wooden frame.  To answer the study's first question, data from a reference object with a CLT frame is compared against an applied concrete frame with regard to selected parameters. The second question is answered through interviews with developers and contractors where answers from respondents are compiled and analyzed.  The degree project began with a literature study to acquire knowledge in order to be able to answer the study`s questions in an adequate way. In the following step the construction documents for the reference object provided by the developer Bo Sundberg were studied. A quantity takeoff was necessary to be able to determine the material consumption. The CLT frame was replaced with an applied concrete frame and then compared against each other. In parallel with the comparative study, interviews were conducted with local developers and contractors.   The study shows that the construction time for assemble and casting goes faster for the CLT frame, but at the same time entails extensive supplementary work. The results also show that the CLT frame contributes to a smaller net emission of greenhouse gases and that the total cost of construction is slightly lower than the corresponding frame in concrete. In the cost comparison the vibration insulation for the CLT was excluded, which may have affected the result.  When compiling the interviews, it emerged that the local developers and contractors agree that the CLT frame is the more environmentally friendly alternative. The main reason for not building with a CLT frame was considered to be related to price. Other factors that prevent the CLT frame from having a greater impact are according to the respondents, that the real estate industry is conservative and that more knowledge and increased understanding of the material´s positive properties is needed.  The municipality and the state are considered important participants in driving the development forward. Even though there is a consensus in the industry that CLT frames are the more environmentally friendly alternative, there are cost concerns which means that developers and contractors do not like to abandon conventional proven methods. An increased incentive for climate-smart construction could change their minds and lead to an increased awareness of the construction technology. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I dagens samhälle är miljöfrågor mycket aktuella, vilket innebär att byggindustrin börjat söka sig till mer miljövänliga och hållbara byggmaterial. Enligt Svenskt trä (2020a) är trä ett mycket mer miljövänligt byggmaterial än flera andra på marknaden, därför har det blivit mer och mer populär. Enligt lag måste dock byggnader ha ett tillräckligt brandskydd för att skydda människa och konstruktion. Denna studie utförs på uppdrag av företaget Martinsons. Studien syftar till att skapa en större kunskap om inbränning i trä kan motverkas av ett täckande slitskikt av betong eller gjutasfalt, samt få en förståelse för vilka effekter betong och gjutasfalt bidrar med när de verkar som skydd. Slitskikten används bland annat som beläggning på trädäck i parkeringshus, beläggning på tak, terrasser och balkonger vid husbyggnad samt pågjutning på bjälklag. Studien bygger på laborativa försök utförda i konkalorimeter där prover av sammansättningenbetong/gjutasfalt-trä och betong-bitumenbaserad bromatta-trä undersökts. Proverna består av olika tjocklekar på material och provas under olika tidsintervall för att skapa en förståelse för när inbränning sker och hur mycket.Alla prover utsätts för heat flux av 50 kW/m2 eftersom det motsvarar en relativt stor bilbrand som kan förekomma i ett parkeringshus. Resultatet visar att ett lager betong eller gjutasfaltmed tjocklek 50 mm är tillräckligt för att motverka inbränning i trä under 60 minuter i konkalorimetern, ett 50 mm tjockt lager skyddar dock inte under mycket längre än denna tid. Vidare visar studien att 40 mm gjutasfalt skulle kunna vara tillräckligt som skydd under 60 minuter, här behöver dock ytterligare prover genomföras med samma sammansättning för att säkerställa detta påstående. Provformen för gjutasfaltproverna var inte tillräckligt funktionsduglig för att ge optimala förutsättningar för försöken och kan därför ha orsakat felaktiga resultat. Resultatet visar att inbränning i trä är större för betong än för gjutasfalt efter 90 minuter trots att gjutasfalt både smälter och antänder vid tillräckligt hög värmepåverkan. Betong bör anses vara det slitskikt som är bäst ur brandsynpunkt. Materialet är obrännbart och antänder inte andra material. Gjutasfalt skyddar det underliggande träet bättre mot inbränningmen däremot smälter och antänder gjutasfalten vid värmepåverkan. Detta kan leda till att träytanpå ett lutande golv exponeras för värme tidigare än önskat. Eftersom perfekta miljöer och förutsättningar nästan är omöjliga att skapa anses därför betong som ett säkrare alternativ. Föratt helt säkerställa denna slutsats måste dock fler analyser genomföras och provbitarna vara avstörre storlek. Metoden som används för att besvara frågeställningarna anses vara tillräcklig gällande betong men inte fullt ut för gjutasfalt. Den skyddande isoleringen kring provet antändes av gjutasfalten samt spred flammor på ett olämpligt sätt. Eftersom detta utgjorde en säkerhetsrisk kunde inte alla prover för gjutasfalt genomföras. En bättre utformad provform för att hålla gjutasfalten intakt vid värmepåfrestning hade gett ett mer optimalt resultat. Studien har dock öppnat upp för nya frågeställningar och funderingar till fortsatta försök inom området, samt gett en förståelse kring hur materialen skyddar vid brand och reagerar på värme.

I mitt examensarbete vill jag undersöka form, yta och funktion. Alla tre komponenter kommer bilda en samtidsservis bestående av en serie bruksföremål som är inspirerade av enkla linjer och urban miljö. Min ambition är att de ska användas till vardags. Vilka funktioner behövs i vardagen? Vad är samtidens funktionalism? Jag vill addera olika slags relief som påminner om betong, det ska vara ett enkelt uttryck som kan binda ihop dem olika produkterna med varandra och samtidigt visa på materialens, glas och keramik, olika kvaliteter. Målet är att produkterna ska få fler än ett användningsområde. Hur kan jag ge fler funktioner åt ett objekt?

Av världens totala utsläpp av koldioxid står cementindustrin för ungefär 8 %, vilket är ungefär två gånger så mycket som flygindustrins utsläpp. Koldioxidutsläppen orsakas främst genom den energikrävande metod som används när cementklinker ska framställas från kalksten samt koldioxiden som avges vid den kemiska processen som sker under förbränningen. Nya cement- och betongrecept, med nya egenskaper framställs med målet att minska koldioxidutsläppen. Detta examensarbete är en studie genomför i samarbete med UBAB, Ulricehamns betong. Målet är att hitta möjliga sätt att reducera koldioxidutsläppet relaterat till betongelement genom att ändra på betongrecepten. Tre olika betongrecept med olika tillsatsmaterial har undersökts: glasfiller, slagg och flygaska. I försöken har 30% av bindemedlet ersatts med ett av tre tillsatsmaterial. I samtliga försök har CEM II använts. Syftet var att undersöka betongen med tillsatsmaterial med avseende tryckhållfasthet och arbetbarhet samt jämföra med referensbetongen när det gäller självuttorkning. Resultat av tryckhållfastheten efter ett dygn visar att receptet som innehåller glasfiller hade den största tryckhållfastheten på 20 MPa, följt av receptet med slagg på 19 MPa och sist med flygaska som hamnade på 16 MPa. Tryckhållfastheten mättes ännu en gång efter 28 dagar och resultaten blev 53,2 MPa för receptet med glasfiller, 50,2 MPa med slagg och 48,1 MPa med flygaska. Betongplattor har gjutits med referensbetong och betong med de tre tillsatsmaterialen för att jämföra uttorkningsprocessen med referensbetongen. / Of the world’s total carbon dioxide emissions, the cement industry accounts for about 8 percent, 3 which is about twice as much as the aerospace industry. Carbon dioxide emissions are mainly caused by the energy-intensive method used when cement clinker is to be produced from limestone and by carbon dioxide released during the chemical process that takes place during calcination. New cement and concrete recipes, with new properties, are prepared with the goal of reducing carbon dioxide emissions. This thesis is a study conducted in collaboration with UBAB, Ulricehamns Concrete. The goal is to find possible ways to reduce their carbon dioxide emissions by changing their current concrete recipe. Three different concrete recipes with different additives have been investigated. In the tests, 30 % of the binder was replaced with one of three additives. The three additives were glass powder, blast furnace slag and fly ash. CEM II has been used in all experiments. The purpose was to investigate the compressive strength and workability of the new concrete mixes and investigate if the selfdrying changes in comparison to the reference concrete. Results of the compressive strength after one day show that the recipe containing glass filler had the highest compressive strength of 20 MPa, followed by the recipe with slag of 19 MPa and fly ash 16 MPa. The compressive strength was measured again after 28 days and the results were 53.2 MPa for the glass filler recipe, 50.2 MPa for slag and 48.1 MPa for fly ash. Concrete slabs are casted with reference concrete and with the three secondary cementitious material replacements in order to compare the relative humidity in the slabs with the reference concrete.

Idag är intresset för högpresterande betong (HPB) växande runt om världen då fördelarna är många, eftersom slankare, tätare, starkare och lättare konstruktioner kan tillverkas.   Detta examensarbete handlar om materialförsök och modellering för en typ av HPB som ska användas i husbyggnation. Arbetet inleddes med materialförsök i färskt tillstånd, där god gjutbarhet och konsistens eftersträvades. Utgångspunkten var från ett grundrecept med två olika ballastsorter (slaggballast med flygaska och krossballast från asfaltindustrin med silikastoft), vilka namngavs till pilotförsök 1 och pilotförsök 2. Vidare valdes pilotförsök 1 att provas i hårdnat tillstånd då det visades att det var mer ekonomiskt lönsam eftersom ballasten inte behövde siktas, lägre vct tillhandhölls och att flygaskan som användes i pilotförsök 1 är billigare än silikastoft som användes i pilotförsök 2. Resultaten efter 28 dygn för de materialförsök som utfördes i hårdnat tillstånd var: Tryckhållfasthet; 141,9 MPa Draghållfasthet; 7,0 MPa Böjdraghållfasthet; 10,0 MPa Elasticitetsmodul; 46,4 GPa Krympning efter 56 dygn; 0,5 ‰ Samtliga försök utfördes enligt svenska standarder (SS).   Dessutom vidareutvecklas och förbättrades ett redan arkitektoniskt gestaltat Attefallshus ur ett konstruktions- och hållbarhets perspektiv, där fokus låg på transport- och produktionsförutsättningar. Det resulterade i att horisontella avstyvningar tillades i väggelementen för att öka styvheten och minska risken för brott under transport och produktion. Huset är tänkt att produceras med prefabriceringsteknik. Avslutningsvis modellerades ett oarmerat väggelement i FE-programmet Abaqus under linjärt elastiskt tillstånd. Vid modelleringen användes de materialparametrar som erhölls från materialförsöken.  Det resulterade i att deformationer, spänningar samt knäcknings- och bucklingsanalys kunde redas ut. Väggelementen i huset klarar normenliga laster enligt modelleringen. / Nowadays the interest for high-performance concrete (HPC) is growing around the world as the benefits are many, for example slender, denser, stronger and lighter structures can be manufactured.   This thesis is about material and design experiments for a type of HPC to be used in building construction. The work began with materials experiments in the fresh state, where good workability and consistency were tried to be obtained. The starting point was from a basic recipe with two different aggregate types (slag aggregates with fly ash and crushed aggregates from the asphalt industry with silica fume), which were named as the pilot test 1 and the pilot test 2. Furthermore pilot test 1 was elected to be tested in hardened state as it turned out to be more economically profitable, had a lower vct, and that the flyash was cheaper than the silica fume used in the pilot test 2. The results after 28 days when the materials experiments were carried out in the hardened state were: Compressive strength; 141,9 MPa Tensile strength; 7,0 MPa Flexural strength; 10,0 MPa Modulus of elasticity; 46,4 GPa Shrinkage after 56 days; 0,5 ‰ All experiments were performed according to Swedish standards SS.   Moreover, an existing architecturally portrayed Attefallshus was further developed and improved from a design and a strength perspective that mainly focused on transport and production. It resulted in the horizontal stiffeners to be installed in the wall elements to increase rigidity and reduce the risk of breakage during shipment and production. The house is intended to be built with prefabrication technology. Finally the unreinforced wall elements were modeled in the FE program ABAQUS under linear elastic condition. During modeling the material parameters obtained from material tests were used in the model. Consequently, strain, stress and buckling analysis could be made. The wall sections in the house met the norm loads according to the model.

This thesis aims to illustrate how environmental impact can be reduced, through the use of lean concrete. It also illustrates how environmental data can be applied to a house through implementation with BIM. In this study a unique concrete structure developed by Swedish Cement and Concrete Research Institute is assessed for environmental impact, by calculating the carbon dioxide equivalents using LCA methodology. The construction is a sandwich element where the concrete is made ​​up of three layers. Two external high-strength layers and a middle layer of low-strength concrete. The result is compared with three different concrete recipes. The environmental data obtained is then integrated with a building model in the BIM tool Autodesk Revit, using an own developed method. The purpose is to perform a sensitivity analysis in which the bearing walls are replaced with these concrete recipes. By performing a sensitivity analysis the effect the concrete has on an entire building can be seen. The result shows that there are major differences between the concretes. By only replacing the bearing interior walls to greener alternatives of the same material the climate impact is reduced by 10% of the building's overall climate impact. This study also shows that the resource efficient concrete has a lower climate impact than a standard concrete of the same strength class. The advantage is that this type wall construction can be made thicker without getting a significantly higher climate impact.

Concrete absorbs carbon dioxide from air by a process called carbonation. The process takes a long time to get substantial results in natural conditions. Because of this an accelerated carbonation method is used. During accelerated carbonation the level of carbon dioxide is much higher than in natural air. The relationship between natural and accelerated carbonation is however not completely confirmed. In this report a first attempt at calibrating a newly constructed accelerator and method for determining carbon dioxide uptake is examined. An investigation on the effect of fly ash on carbonation is also performed. The new method consists of a whole piece of carbonated concrete which is crushed down and analyzed with Thermogravimetric Analysis (TGA) to get the carbon dioxide uptake. It could be determined that the theory concerning the influence of fly ash on the speed of carbonation was consistent with the results, but not on the carbonation uptake. Concerning the new method and the relationship between natural and accelerated carbonation there is a need for further tests before anything can be concluded. Potential sources of errors could be determined, however, and improvements of the method were identified. / Betong tar upp koldioxid ur luften genom en process kallad karbonatisering. Processen tar lång tid för att få tydliga resultat vid naturliga förhållanden.  Därför används accelererande försök där halten koldioxid är mycket högre än i naturlig luft, dock är relationen mellan naturlig och accelererad karbonatisering ej helt fastställd. I denna rapport analyserades ett första försök på kalibrering för en nykonstruerad accelerator och undersökningsmetod för bestämning utav koldioxidupptag samt en undersökning om hur mängden flygaska påverkar karbonatiseringen. Den nya metoden är att en hel bit av karbonatiserad betong krossas ner och behandlas i termogravimetrisk analys (TGA) för att få fram koldioxidupptaget. Det kunde konstateras att teorin angående inverkan utav flygaska på karbonatiseringshastigheten stämde bra överens med resultaten men ej för koldioxidupptaget. Angående den nya metoden och förhållandet mellan naturlig och accelererad karbonatisering behövs mer tester utföras innan något kan bestämmas definitivt. Dock kunde viktiga potentiella felkällor och förbättringar identifieras.

Tänk dig ett frö som formar sitt eget lilla hålrum i sin slutna sfär under jorden. Här ligger det i väntan på att få gro och slutligen komma upp och möta ljuset…    Hotellet som ligger i Mariefred är som en egen liten fantasieggande värld som du kommer till för ett kortare tag. Här vistas du i rum som sluter om och kapslar in. Det finns ingen riktig gräns mellan väggar golv och tak. Det är som om man befann sig i ett kaninhål eller likt ett frö under jord.   Konceptet bygger på en idé om att ge hotellets hotellrum och restaurang något extra. Jag ger därför hotellet ett växthus som får hjälpa till att bidra med en närproducerad odling av frukter och grönsaker till restauranten. Genom att skapa rum som ska ge hotellgästen en känsla av att befinna sig under jord, vill jag medvetandegöra ursprunget till allt som växer och odlas och som vi dagligen livnär oss på. På så sätt får hotellgästen en rumslig upplevelse som är utöver det vanliga och som går i linje med växthuset och restaurantens anda. / Imagine a seed shaping its own little cavity in its closed sphere under earth. Here it´s lying waiting to sprout and finally get up and face the light…   The hotel located in Mariefred is like its own little imaginative world that you are going to for a short while. Here you are staying in rooms that close and encapsulate. There is no real border between the walls floors and ceilings. It is as if you were in a rabbit hole or like a seed under earth. The concept is based on the idea of ​​giving the hotel rooms and restaurant somewhat extraordinary. I give the hotel a greenhouse that provides locally cultivation of fruits and vegetables to the restaurant. By creating rooms that gives the hotel guest a feeling of being under earth I want to raise the awareness of the origin of all that is growing and we daily feed on. This gives the hotel guests a spatial experience beyond the ordinary, and that goes in line with the spirit of the greenhouse and the restaurant.