Denna studie utforskar idrottsliga evenemang på tre olika skolor. Studien undersöker vilket syfte de idrottsliga evenemang har samt hur lärare tror att idrottsliga evenemang kan motivera och engagera elever relaterat till ämnet idrott och hälsa. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer, med tre idrott och hälsa lärare som respondenter. Teorin om idrottsutveckling fungerar som ett anpassat ramverk för studien. Intervjuerna och resultatet avslöjade lärarnas olika perspektiv på idrottsliga evenemang. Trots varierande tillvägagångsätt framkommer ett gemensamt fokus på planering, främjade av sociala värden och erbjudande av olika aktiviteter. Forskningen belyser lärarnas syn på, om idrottsliga evenemang motivera och engagera elever till ämnet idrott och hälsa, med ett resultat som uppmärksammar att lärarna uppfattar att elevernas motivation och engagemang påverkas olika beroende på evenemang. Genom att jämföra skolornas tillvägagångsätt får studien fram värdefulla insikter bland de olika strategierna lärarna anpassar för idrottsliga evenemang. Denna kvalitativa och jämförande studie fyller en lucka inom detta område, då det finns begränsad tidigare forskning inom detta område och ger praktisk vägledning för skolor som strävar efter att öka det motivationskapade inflytandet vid idrottsliga evenemang på skolan.

Studiens syfte är att undersöka hur HR-medarbetare på olika företag upplever och arbetar medbibehållning av personal. Vår teori inleds med tre teoretiska modeller, Herzbergs Tvåfaktorsteori, Three components of Organizational commitment och Self-determinationtheory. Teorin fortsätter med en beskrivning av tidigare forskning på faktorer som leder till att individer stannar inom företaget och avslutas med en diskussion kring modellerna och tidigare forskning.Metodkapitlet presenterar valet av metod som blev en kvalitativ undersökning för att få djupare insikt i respondenternas åsikter. Intervjuguiden höll en semistrukturerad intervjuform ochempirin är hämtad från åtta respondenter. Respondenterna arbetar alla inom HR-avdelningar påföretag inom både privat och offentlig sektor, med arbetsuppgifter direkt korrelerade medstudiens syfte. Intervjuerna skedde både på plats och på distans samt spelades in för att sedantranskriberas. All data analyserades sedan med inspiration från tematisk analys.Studiens resultat visar att HRs bild av bibehållning av personal varierar och beror på verksamhetens arbete. Resultatet visar även att faktorerna som påverkar bibehållning avpersonal inte fungerar oberoende av varandra och att arbete kring en av dessa faktorergenomsyrar flera områden. Respondenternas personliga åsikter kring faktorerna stämmer ävenöverens med den tidigare forskningen. I resultatet presenterades två utmaningar kring arbetet med bibehållning vilket är tidsbrist och kompetensbrist. Resultatet visar även attrespondenternas arbete kring dessa utmaningar främst är i diskussionsfas.Vad som genomsyrar vårt resultat är att arbetet kring bibehållning av personal ofta ses som ett resultat av en strategi med en annan utgångspunkt, där målet med strategin exempelvis ska behandla psykisk ohälsa, men bidrar även till att bibehålla personal. Det är även flertalet respondenter som anser att frågan är komplex då individens personliga preferenser ochomständigheter har en stark påverkan. Nyckelord: bibehållning, personalomsättning, HR-personal, kompetensbrist, kompetensgap,utveckling, trivsel, organisationskultur.