Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna. Pojkar och flickors uppfattning av skolsituationen skiljer sig i många avseenden, allmänt kan sägas att flickorna har en mer positiv syn på skolan jämfört med pojkarna. För flertalet av de studerade variablerna kan noteras årskursrelaterade skillnader. Dock kan inte inställningen till skolan förklaras med att den sjunker med högre årskurs. Istället visas att pojkarna i femteklass är den elevgrupp som har den minst positiva inställningen till skolan vilket är något förvånande då flickorna i samma årskurs har en väldigt positiv inställning till skolan.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna. Jag är dock osäker på om dessa frågor verkligen mätte vad de var avsedda att mäta, nämligen elevernas förståelse för det valda området. Validiteten på undersökningen är låg.

Avdelningen för Kommunikationssystem på KTH håller introduktionskurser inom nätverkskommunikation. En utav dessa kurser är IK1203 där studenter utför laborationer som bl.a. innefattar konfiguration av DNS, DHCP samt routrar. I dagsläget använder studenterna ett webbaserat verktyg kallat Webmin, som redskap för att kunna utföra dessa konfigurationer. För att underlätta arbetet för studenterna skall en nytt webbaserat verktyg designas och implementeras som i framtiden ska ersätta Webmin. Det nya systemet behövs då Webmin för många är ett svårinlärt och komplext system. Arbete med grundläggande nätverksfunktioner kan upplevas vara förvirrande. Det finns alltså ett behov av ett mer lättanvänt system för att utföra dessa konfigurationer. I samband med denna rapport kommer en prototyp av detta att utvecklas. Prototypen kommer att dels användas som ett s.k. proof of concept för att visa funktionaliteten hos verktyget. Proof of concept innebär att man visar att implementationen av en i teorin fungerande lösning även fungerar i praktiken. Prototypen ska samtidigt utgöra den plattform som den slutgiltiga produkten ska vara baserad på. Denna rapport behandlar en analys och utredning kring val av systemlösning och webbserver som prototypen skall baseras på. Rapporten behandlar även den designstudie som gjorts för att definiera plattformens struktur och design. Detta tillsammans med beskrivningar och analyser kring den skapade prototypen.

As robotic systems grow in complexity, they inevitably undergo a process of specialization whereby they separate into an array of interconnected subsystems and individual processes. In order to function as a unified system, these processes rely heavily on interprocess communications (IPC) to transfer information between subsystems and various execution loops. This thesis presents the design, implementation, and validation of the Valor ROS Controller, a hybrid IPC interface layer and robot controller. The Valor ROS Controller connects the motion control system, implemented with the internally created Bifrost IPC, developed by Team VALOR for the DARPA Robotics Challenge (DRC) with the high level software developed by Team ViGIR that uses the Robot Operating System (ROS) IPC framework. The Valor ROS Controller also acts as a robot controller designed to run on THOR and ESCHER, and is configurable to use different control modes and controller implementations. By combining an IPC interface layer with controllers, the Valor ROS Controller enabled Team VALOR to use Team ViGIR's software capabilities at the DRC Finals. In addition to the qualitative validation of Team VALOR competing at the DRC Finals, this thesis studies the efficiency of the Valor ROS Controller by quantifying its computational resourceful utilization, message pathway latency, and joint controller tracking. Another contribution of this thesis is the quantification of end-effector pose error incurred by whole-body motions. This phenomenon has been observed on both THOR and ESCHER as one of their arms moves through a trajectory, however, it has never been studied in depth on either robot. The results demonstrate that the Valor ROS Controller adequately uses computational resources and has message latencies in the order of 50 ms. The results also indicate several avenues to improve arm tracking in Team VALOR's system. Whole-body motions account for approximately 5 cm of the end-effector pose error observed on hardware when an arm is at near full extension. / Master of Science

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ”Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?” och ”Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll?”. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen. Det framkom även att viljan finns hos pedagogerna att i större utsträckning undervisa ämnesintegrerat. Genom våra intervjuer fick vi fram att det behövs mer tid till planering och att det är svårt att integrera matematik med andra ämnen om man inte har djupare ämneskunskaper eller mer erfarenhet av matematik.

The aim of the study is to investigate reasoning about variation in learning, made by Waldorf, Freinet- and Bifrost pedagogues. The focal points are how the pedagogues reason about variation in learning and why they want to use variation. It is a qualitative study, and it is done through interviews with one Waldorf pedagogue, one Freinet pedagogue and one Bifrost pedagogue. The conversation with each pedagogue is complemented by literature that describes and discusses each pedagogue’s specific teaching method.The results of the study are linked to different theories and reasoning by scientists and professors. Two scientists are Ference Marton and Shirley Booth who investigated variation in learning. A professor is Tamás Bartfai who reason about the importance of supporting children’s creativity and the possibility of finding a variation of alternatives, which is done through encouraging children’s belief that there always could be another option or solution. Together with these, other theories and reasoning are linked to the results of the investigation.The three pedagogues reason that variation is created by opportunities and choices, that help children develop their creative sides and to see things from other perspectives. This has a positive impact on the students’ personal growth, since it encourages the student to learn and gives her or him the motivation and curiosity that is needed in order to make learning joyful.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete?Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema.De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet. Vår undersökning visar även på att det krävs mycket av pedagogen. Vi kom fram till att det viktigaste för ett välfungerande temaarbete är att elevernas erfarenheter fokuseras, men även att ha en god planering och ta vara på kompetenserna i arbetslaget.