This thesis examines various diversity initiatives at the Big Four accounting firms (Deloitte, EY, KPMG, and PwC). It begins by establishing the benefits gender and racial diversity can have for firm performance, providing the motivation for firms to implement diversity initiatives. Additionally, it provides an overview of the current state of gender and racial diversity at the Big Four. It then moves into an analysis of general best and worst practices for diversity initiatives. Finally, it concludes with a discussion of diversity initiatives at the Big Four and how they are measuring up to the best and worst practices. While the Big Four do have areas for improvement in their diversity programs, the majority of their initiatives are consistent with the best diversity practices. As a result, the Big Four accounting firms are effectively committing their resources to diversity initiatives that are successfully increasing workplace diversity.

No description available.

Bakgrund: Godkännandegraden vid auktorisationsprovet utgörs av cirka 50 procent varje år, vilket anses som en bekymmersam siffra trots höga kompetenskrav mot revisorer. Bakom auktorisationsprovet finns en teoretisk och praktisk utbildning om minst sex år. Till följd av en lång studietid ställer vi oss frågan kring varför så många blir underkända. Detta ur ett byrå- och genusperspektiv.  Syfte: Syftet med denna studie är att förklara om faktorerna byråstorlek och genus genererar en påverkan på en revisorsassistents prestation vid revisorsexamen.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats motsvarande tidigare forskning och teori inom ämnet. I första delstudien genomförs en kvantitativ studie i form av hypotestestning genom statistiska tester. Andra delstudien utgörs som kvalitativ bestående av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer.  Slutsatser: Resultatet från de kvantitativa testerna indikerar på att revisionsbyråer påverkar en revisorsassistents förutsättningar vid auktorisationsprovet. Detta belyses och styrks även ur resultatet från den kvalitativa delstudien. I samband med detta utgör även individuella faktorer en påverkan på en revisorsassistents prestation. Vidare tyder resultatet på att genus inte har en större påverkan på en revisorsassistents prestation och när prov avläggs. Däremot kan inte skillnader i förutsättningar mellan könen uteslutas. / Background: Each year approximately 50 percent pass the authorization test, which is considered a troubled number despite high competence requirements for auditors. Theoretical and practical education of at least six years is required for the authorization test. Although this is a long period of study and preparation, it can be asked the question why so many fail. This question is central for this study and is analyzed from an audit firm and gender perspective.  Purpose: The purpose of this study is to explain whether the auditor firm’s size and gender factors affect an assistant auditor’s performance at the authorization test.  Method: The study is based on a deductive research approach corresponding to previous research and theory within the subject. In the first sub-study a quantitative study is carried out in the form of hypothesis testing through statistical tests. The second sub-study is qualitative, consisting of semi-structured interviews with authorized public accountants.  Conclusions: The results from the statistical tests indicate that the auditing firms affect an assistant auditor’s prerequisites at the authorization test. This is also illustrated and confirmed by the results from the qualitative sub-study. In connection with this, individual factors also have an impact on the performance of an assistant auditor. Furthermore, the results indicate that gender does not have a major impact on an assistant auditor’s performance. However, differences in conditions between the genders cannot be excluded.

IntroduktionRevisionsbranschen anses ha utvecklats från att tidigare ha fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen. Hög NAS-försäljning har antytts utgöra en utmärkande faktor gällande avancemanget till partnerskapet. Vi undersöker hur konkurrensen om partnerskapet påverkar försäljningen av NAS, då den har antytts påverka revisorns arbetsutförande. NAS-försäljning är ett aktuellt ämne som nyligen har reglerats av EU vilket motiverar och aktualiserar studien.  SyfteSyftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS.  MetodStudien har en kvantitativ forskningsstrategi, en deduktiv forskningsansats och är av explorativ art. Genom dokumentstudier har data från svenska noterade bolag och revisionsbyråer samlats in för två enskilda år och har med hjälp OLS-regressioner analyserats. NAS har mätts som det logaritmerade värdet av bolagens kostnader till revisionsbyrån utöver den lagstadgade revisionen. SlutsatsStudien visar på ej samstämmiga resultat då vi för år 2014 fann att ökad konkurrens om partnerskapet leder till minskad försäljning av NAS, medan inget samband upptäcktes för år 2009. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Turneringsteorin, som säger att anställdas motivation och prestation kan minska vid för hög intern konkurrens. Att inget samband upptäcktes för år 2009 tyder istället på att revisorn är professionell i sin roll och agerar därmed i professionens linje. / IntroductionThere has been an evolution away from the founding values of the audit industry, which centered on professional values and judgements toward profit-minded commercial interests. High sales of NAS has been implied to be a factor that make auditors prominently conspicuous on their path to becoming a partner. We are exploring the possibility that a competitive environment affect sales of NAS, which has been suggested to impact the way the auditor works. NAS is a current topic that recently was regulated by the EU, which is a motivating factor for this study. PurposeThe purpose of this study is to explore how the audit firms’ partnership structure impacts Non-Audit Services.  MethodThis study has a quantitative research strategy and a deductive research approach that is exploratory in nature. Data from the Swedish listed firms and audit firms have been collected for two years through document studies and have been analyzed with an OLS-regression. NAS was measured as the natural logarithm of the listed firms’ cost to the audit firm beyond the statutory audit costs.  ConclusionOur study shows inconsistent results. In 2014 we found that an increased competition for the partnership leads to a decrease in sales of NAS, while in 2009, no correlation was found. The results in 2014 can be explained by the Tournament Theory, whereas the employee’s motivation and accomplishments may decrease if there is high competition within the firm. A lack of correlation in 2009, suggests a professionalism among the auditors that is in accordance with the auditing profession.

Vid val av revisionsbyrå är det flera interna och externa faktorer som är av betydande roll för bolag. Studiens syfte är att undersöka ifall det finns några skillnader vid val av revisionsbyrå för små- och stora fastighetsbolag i Sverige. Mer detaljerat syftar studien på att undersöka ifall revisionsbyråer tillhörandes Big Four förkommer mer frekvent för någon av de två storleksgrupperna förenat med olika faktorer. Studien är gjord genom analys av kvantitativ data där olika nyckeltal samlats in från de 100 största och minsta fastighetsbolagen i Sverige sett ur omsättning. Som teoretisk referensram har agentteorin använts. Teorin har kompletterats av olika vetenskapliga studier som sammanfattats i en litteraturöversikt. Genom teoretisk referensram och litteraturöversikt har studiens tre hypoteser bildats som det redogörs för i hypotesbildningen. I studiens resultat redogörs det för att de olika faktorer som undersökts i samband med val av revisionsbyrå inte har något positivt samband med varandra. Slutsatsen förtydligar att val av revisionsbyrå tillhörandes Big Four inte förekommer mer frekvent i vare sig små eller stora svenska fastighetsbolag. / There are several internal and external factors that are highly important when companies choose auditing firms. The aim of this study is to investigate if there is any difference between small- and big Real Estate firms regarding choice of auditing firm in Sweden. The study will more precisely investigate if auditing firms belonging to Big Four appears more frequently in any of the groups in connection with different factors. An analysis with quantitative data has been used where indicators for the 100 smallest and biggest Real Estate firms in Sweden measured by revenue have been analysed. Agency Theory has been used as theoretical framework along with a literature review that has been the base of the hypotheses in the study. In the result of the study it is being stated that different factors that have been investigated do not have any positive correlation with the choice of auditing firm in small and big Swedish Real Estate firms. The conclusion of the study states that choice of auditing firm belonging to Big Four do not appear more frequently depending on any of the investigated factors in any of the size groups in Swedish Real Estate companies.

Val av revisionsbyrå är ett viktigt beslut för samtliga företag. Denna studie syftar till att undersöka ifall små bolag inom den svenska fastighetsförmedlingsbranschen föredrar revisionsbyrå tillhörande Big Four. Det som ska undersökas mer noggrant är ifall dessa bolag väljer en revisionsbyrå tillhörande Big Four utifrån olika interna faktorer hos företag. Studien präglas av en kvantitativ metod för att försöka besvara syftet där empiri har samlats in från 84 olika små bolag tillhörande den svenska fastighetsförmedlingsbranschen. Vidare bygger uppsatsen på legitimitetsteorin som teoretisk referensram samt olika vetenskapliga artiklar som presenteras i litteraturöversikten. Utifrån referensramen och litteraturöversikten har fyra olika hypoteser tagits fram. Dessa hypoteser testades sedan med hjälp av olika statistiska verktyg. Studiens resultat indikerar på att det inte finns något positivt samband mellan val av revisionsbyrå tillhörande Big Four och någon av studiens fyra hypoteser. I studiens slutsats redogörs det att totala tillgångar, omsättning, eget kapital samt personalkostnader inte är förknippade med val av revisionsbyrå tillhörande Big Four.

Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur länder och bolag uppfattat implementeringen av IFRS. Majoriteten av tidigare forskning har varit inriktad på utvecklingsländer med fokus på revisorers uppfattning. Däremot har det oss veterligen inte genomförts någon forskning på hur revisionsbyråer arbetar med IFRS utifrån redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Med tidigare forskning i beaktning har vi funnit ett forskningsgap. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska Big Four arbetar med nya standarder med fokus på redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv, med IFRS 9 som exempel. Vi vill också undersöka betydelsen av redovisningsspecialisters kunskap och expertis samt hur denna transfereras vidare i byrån, till revisorer och klienter. Studien antar en kvalitativ ansats och intervjuer samt dokumentanalys har använts för att nå redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Vi har med hjälp av professionsteori analyserat vår empiri för att nå våra slutsatser. Resultaten av studien visar att båda rollerna är viktiga och avgörande i arbetet med nya standarder. Professionerna besitter hög kunskap och expertis som används på olika sätt. Vi har konstaterat att transferering av kunskap är en stor del för revisionsbyråer i arbetet med nya standarder eftersom förståelsen för en ny standard skapas genom interna stödfunktioner. Vår data visar även att de studerade revisionsbyråerna arbetar med bra interna stödfunktioner för att underlätta förståelsen för IFRS 9 som anses vara en komplex standard. / Previous research in this field has focused on how countries and companies perceived the implementation of IFRS. The majority of previous research has focused on developing countries with a focus on the auditor's opinion. However, as far as we know, less research has been done on how audit firms work with IFRS based on accounting specialists’ and auditors’ perspective. With previous research in mind, we have found a research gap.   The purpose of this thesis is to study how Swedish Big Four work with new standards, with a focus on accounting specialists’ and auditors' opinion, with IFRS 9 as an example. We also want to examine the importance of accounting specialists' knowledge and expertise and how this is transferred further in the firm, to auditors and clients.  This study has a qualitative approach where interviews and document analysis have been used to reach the accounting specialists and auditors' perspective. By applying professionalism theory, we have analyzed our empirical data to reach our conclusions.  The results of this study show that both roles are important and crucial in the work with new standards. The professionals possess high knowledge and expertise that are used in different ways. We have found that transfer of knowledge is a big part for audit firms in the work with new standards, since the understanding of a new standard is created through internal support functions. Our data also shows that the studied audit firms work with good internal support functions to facilitate understanding of IFRS 9 which is considered a complex standard.

Este estudo objetivou analisar de que modo a vivência em uma das maiores empresas mundiais de auditoria (Big Four) influenciou na construção das trajetórias de carreira dos contadores que lá tiveram experiência como auditor ou consultor. Para a realização desta pesquisa qualitativa contou-se com a participação de catorze contadores que trabalham ou trabalharam nestas organizações. A coleta de dados ocorreu por meio de entrevista semiestruturada. A apresentação dos resultados foi organizada em 20 categorias iniciais, que deram origem a 7 intermediárias e 3 categorias finais de análise. Elas dizem respeito às expectativas e idealizações no início da carreira, à experiência vivenciada na Big e às mudanças de perspectivas pessoais e profissionais impactando nas decisões de carreira dos entrevistados. Esta dissertação possibilitou perceber, pela visão dos contadores entrevistados, que a experiência nestas empresas gera influências significativas, que poderiam ser considerados legados, tanto profissionais como pessoais para os indivíduos, devido ao dinamismo, definido por eles como diferenciado, a que essas pessoas ficaram sujeitas. Além disso, verificou-se que para quem decide sair dessas instituições, há uma alta empregabilidade no mercado de trabalho e, para os que decidem permanecer, há a possibilidade de se tornar sócio, dependendo das suas escolhas e direcionamentos das trajetórias de carreira, que são baseadas nos gostos e preferências pessoais, mas também influenciada pelo meio social no qual essas pessoas estão inseridas. Mostrou-se forte, nesta pesquisa, a influência da família para o direcionamento das escolhas e da constituição das trajetórias profissionais. Revelaram-se experiências nas Bigs enquanto carreiras organizacionais, hierarquizadas, em um ambiente com altas demandas de trabalho e priorização da carreira em detrimento à vida pessoal; entretanto, ao longo do tempo as mudanças de vida que ocorreram, demandaram, em determinado momento, um maior equilíbrio entre vida pessoal e profissional, que foi o maior direcionador das escolhas das novas trajetórias. O dilema das auditoras e o interesse pela docência, que a maioria dos entrevistados demonstrou, também são resultados desta pesquisa. / This study analyzed how the experience in one of the largest audit firms (Big Four) influenced the construction of the Accountant career trajectories while auditor or consultant. For the realization of this qualitative research was counted with the participation of fourteen accountants who work or have worked in these organizations. The data were collected through semi-structured interview. The presentation of the results was organized in 20 initial categories, which gave rise to 7 intermediate and final 3 categories of analysis. They relate to expectations and idealizations early in his career, to the experience of the Big and changes of personal and professional perspectives impacting on the respondents career decisions. This work made it possible to realize, by the interviewees counters that the experience these companies generate significant influences, which could be considered legacy, both professional and personal to individuals, due to the dynamics defined by them as differentiated, that these people were subject. Moreover, it was found that for those who decide to leave these institutions, there is a high employability in the labor market and for those who decide to stay, there is the possibility of becoming a partner, depending on your choices and directions of career paths that they are based on personal tastes and preferences, but also influenced by the social environment in which these people are located. Proved to be strong in this research, the family influence on the direction of the choices and the establishment of professional trajectories. They have proven experience in the Bigs as organizational, hierarchical careers in an environment with high job demands and prioritizing career over personal life; however, over time the life changes that occurred, demanded at any given time, a better balance between personal and professional life, which was the biggest driver of the choices of new paths. The dilemma of auditing and interest in teaching, most of them show, are also results of this research.

<p>Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar.</p><p> </p><p>Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde.</p><p> </p><p>Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar. Byråernas omsättning minskar från den starka tillväxten de hade under den tidigare högkonjunkturen. Anledningarna till att omsättningen inte minskar mer drastiskt beror på att revisionsbyråerna arbetar med att erbjuda ett högt kundvärde, vilket i sin tur gör att priset inte blir något konkurrensmedel, förutom i vissa undantagsfall. Byråerna samarbetar även inom sina nätverk med att flytta personal till de kontor med hög efterfrågan, detta för att behålla nuvarande personal och vara väl förberedda när konjunkturen vänder uppåt igen. </p>

Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar.   Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige.   Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde.   Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar. Byråernas omsättning minskar från den starka tillväxten de hade under den tidigare högkonjunkturen. Anledningarna till att omsättningen inte minskar mer drastiskt beror på att revisionsbyråerna arbetar med att erbjuda ett högt kundvärde, vilket i sin tur gör att priset inte blir något konkurrensmedel, förutom i vissa undantagsfall. Byråerna samarbetar även inom sina nätverk med att flytta personal till de kontor med hög efterfrågan, detta för att behålla nuvarande personal och vara väl förberedda när konjunkturen vänder uppåt igen.