Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata. Dessa har samlats in från årsredovisningar för de utvalda företagen. Resultatet från vår undersökning är inte entydigt men visar att utdelningarna har ökat och således gynnat ägare. Personalkostnaderna har ökat men inte i sådan utsträckning att det kan härledas till införandet av IAS 41.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är: ägarkoncentration kapitalstruktur bolagets komplexitet lönsamhet företagsstorlek andelen biologiska tillgångar Resultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp. Detta ger upphov till ett ökat behov av redovisningsinformation. Studien bidrar med ökad förståelse för agentteorin och informationsasymmetriers influens på mängden redovisningsinformation.

No description available.

This study is about how biomass of dragonflies insects have changed over the past 20-years in a forested area of central Sweden. This was done by analysing previously collected Odonata larvae stored in ethanol where sampling effort corrects the weight per locality. The results display a small but significant biomass increase over past decades, going against the recently observed trend of biomass decline in insects. However, this biomass gain was not even between the families, the ones that increased the most was Aesnidae and Libelluidae.  The reasons for the observed increase are discussed, some possible suggestions are less disturbance in their environments and their ability to adapt due to their long evolution giving them a phenotypical advantage.

Umgängesfrågan är en komplex del i arbetet med familjehemsplaceringar. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur socialarbetarna ser på sitt handlingsutrymme i umgängesfrågan och vilka hinder och möjligheter de beskriver påverkar umgänget. Studiens analysmaterial består av nio stycken kvalitativa intervjuer med socialarbetare där de delar med sig av sina upplevelser kring umgängesfrågan utifrån sin professionella roll. Den insamlade empirin analyserades utifrån begreppet gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och barnperspektivet. Resultatet redogör fem framträdande teman i intervjuerna som sammankopplas med uppsatsen frågeställningar. Resultatet av studien visade att socialarbetarna utgår från ett barnperspektiv där barnets bästa är i fokus men att de genom lagstiftningen inte alltid endast kan fokusera på barnet utan måste samtidigt förhålla sig till andra påverkande aktörer, främst föräldrar men även familjehemmet. Resultatet visade också att ett barnperspektiv inte alltid kan utgå från barnets bästa i stunden utan att eventuella framtida konsekvenser också måste tas hänsyn till. Platsen för umgänge lyftes av socialarbetarna fram som viktig och en brist i kommunen de arbetar i är avsaknad av lokal att ha umgängena i. Biologiska föräldrar och familjehemmet kan både möjliggöra och hindra umgänget beroende på deras inställning och beteende. Resultatet visade också att samarbete och ett tredelat föräldraskap mellan biologiska föräldrar, familjehemsföräldrar och socialtjänst möjliggör umgänge.

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp. Dessutom genomfördes lungfunktionstest med spirometri samt NIOX som en markör för inflammation i luftvägarna. För att bedöma halterna genomfördes exponeringsmätningar som var både personburna och stationära för trädamm och terpener. För kolmonoxid och mikroorganismer skedde stationära mätningar. Exponeringen för mikroorganismer kontrollerades också genom materialprov på träpellets och sågspån. Mätningar genomfördes under 4-12 timmar och resultaten jämfördes med nivågränsvärden (NGV), vilket är den högsta godkända genomsnittliga nivån under en arbetsdag. Resultaten från frågeformuläret visade att den exponerade gruppen inte hade några symtom från huden. Utifrån resultaten från frågeformuläret och lungfunktionstesterna sågs inte heller några effekter på nedre luftvägarna. Det fanns dock indikationer om några enstaka problem från övre luftvägarna som tunt snor och torrhet i näsan. Testerna för inflammationsmarkörer visade på en förbättring över dagen. Annars indikerade studen att de exponerade var friskare än kontrollerna gällande astma och lungfunktion. De 158 personburna exponeringsmätningarna för trädamm hade ett medelvärde på 0,66 mg/m 3 (<0,11 - 8,9 mg/m3) och 6 % av mätningarna var över nivågränsvärdet (2 mg/m3). De monoterpener som uppmättes mest frekvent var α-pinen (<0,28 - 5,7 mg/m3) och Δ3-karen (<0,35 - 1,7 mg/m3) men halterna var långt under NGV på 150 mg/m3. Halterna av kolmonoxid (0-14 ppm) var också långt under NGV (35 ppm). Vid provtagningen av mikroorganismer visade materialprover på höga halter i spånprov. Det indikerar att en exponering för mikroorganismer förekommer vid produktion av träpellets men effekterna på hälsan är mycket svåra att bedömma. Vi kan inte se några samband mellan arbetstagarnas hälsa och den arbetsrelaterade exponeringen som har undersökts. Men eftersom halter över NGV uppmätts för trädamm är det viktigt att minska exponeringen. Detta eftersom det finns en risk att exponering vid dessa nivåer under lång tid kan påverka arbetstagarnas hälsa.

Human immunodeficiency virus type 1 (HIV-1) is a major public health concern because it cannot yet be prevented by vaccination. Mucosal surfaces are the primary sites for the HIV-1 transmission. Vaccine capable of protecting HIV-1 depends on the induction of long term mucosal immune responses. In the infected individuals, anti HIV-1 epitope can generate neutralizing antibodies and have protective effects. Vaccine which can induce local mucosal immunity may prevent HIV-1 replication within local tissues prior to systemic dissemination. The 2F5 human monoclonal antibody (MAb) has HIV-1 neutralizing activity. A conserved linear sequence ELDKWA which is present within the envelope glycoprotein of HIV virus is an epitope of 2F5 MAb. Expression of anti HIV-1 ELDKWA epitope on the cell surface of L. plantarum via anchor protein can be a strategy to develop HIV-1 vaccines. Lactobacillus plantarum are probiotics and have cell surface displaying ability. The aim of this study was to express anti HIV-1 2F5 epitope ELDKWA on the L. plantarum NC8 cell surface using muropeptidase (MurO) of L. plantarum CCUG 9289. The expression of recombinant protein MurO. 2F5 in L. plantarum NC8 was determined by Western blot following cloning techniques. BLASTP analysis showed that MurO has two putative lysine motif (LysM) domains that can bind to peptidoglycan. Our results suggest that MurO of L. plantarum can be used as an anchor protein for anti HIV-1 ELDKWA epitope expression in L. plantarum. This implies that using L. plantarum together with anchor protein MurO could effectively be used as a vaccine delivery system against HIV-1 infection.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ”kvalitetsbrister” som att de har fått skört skelett. I och med det kan benflisor komma med i köttet. Huvudsakligen är hönsen avlade för att producera mycket ägg - ett om dagen, i stora grupper. Dessa djur är anpassade för storskalig produktion med många djur på en liten yta. Den separering som skett mellan slaktkycklingar och värphöns med början på 1920-talet kan varit en del av förklaringen med minskad hönskötts konsumtion. Hos äldre djur finns det mer bindväv och fettansamling. Den ökade mängden bindväv gör att konsistensen på köttet uppfattas segare men också saftigare, då fett ansamlas där. Substanserna som finns i fettvävnaden, ger upphov till den karaktäristiska smaken och aromen som finns i köttet. Det blir tydligare vid upphettning. När ett djur blir äldre ökar mängden bindväv och dess tvärbindningar, som både stabiliserar men även blir mer värmetåliga. Desto mer ett djuret rör på sig, blir de röda muskelfibrerna aktiva och bildar en grövre struktur. Åldern tillsammans med rörelse kan också skapa ett mer smakrikt kött men även ett segare kött av större fibrer i bindväven som behöver längre tillagningstid. I denna studie undersöktes smak samt textur av foder och genmaterial med två olika tillagningsmetoder, kokning samt sous-vide. En panel utvärderade det utifrån 13 variabler. Där det fanns en tydligast signifikans var skillnaden mellan lår och bröst. Att dela upp höns i bröst och lår/vingar gör att förutsättningarna för en mer exakt tillagning ökar. De variabler som hade en signifikans när en PCA-analys gjordes var: textur: saftighet, fethet; smak: härsken; doft: umami, härsket. När t-test utfördes blev det signifikans på saftighet, fethet, smak av härsket och doften av umami. Variablerna som tydligast skilde sig åt mellan bröst och lår var texturerna, saftighet och fethet. Det var ingen signifikant skillnad mellan genotyperna, tillagning eller foder.

Cheese is a fermented product in which bacteria contribute to different flavours and textures. In order to understand the microbial processes in cheese, it is necessary to not only look at the genomic information in bacteria. The metabolome consists of a complete collection of metabolites in a biological sample. These metabolites are small molecules with a Mr >1.5 kDa, including flavour compounds. During the ripening process of cheese, many microbiological and biochemical changes occur that give cheese a diversity of textures and flavours. Proteins that go through proteolysis and amino acid catabolism are of great importance in the development of flavour in cheese, regardless of variety. Even though techniques for measurements of metabolites have existed for a long time, there are some unique challenges by analysing of several metabolites in parallel in a biological sample that promotes different metabolic pathways. Metabolic fingerprinting is the most common approach used in metabolomics, which is based on statistical analysis that through algorithms presents differences between samples. The electronic nose is able to identify the sum of volatile metabolites in a food, which is unlike the gas chromatograph that identifies individual metabolites. The aim of this review is to evaluate the use of metabolomics of selected Enterobacteriaceae together with electronic nose technology in order to analyse possible patterns of volatile metabolites produced in soft cheese. By this we hope to evaluate potential application of this approach in food quality control and microbial contamination screening. The pilot study was done together with the center for AASS, Örebro University where bacteria were analysed using the electronic nose NST3320. The study showed that it is possible to discriminate between Enterobacteriaceae, Staphylococcus aureus and cheese-associated bacteria, but also between the Enterobacteriaceae species Escherichia coli, Hafnia alvei and Klebsiella neumoniae. It is important to consider the gas sensors gradually lose their ability to detect substances after continual use, in which they need to be replaced with new gas sensors. Further, data processing requires special knowledge and can be hard to handle if the expertise is lacking. We believe that there is evidence that metabolomics together with the electronic nose have future prospects in terms of quality control and microbial contamination screening.

Cheese is a fermented product in which bacteria contribute to different flavours and textures. In order to understand the microbial processes in cheese, it is necessary to not only look at the genomic information in bacteria. The metabolome consists of a complete collection of metabolites in a biological sample. These metabolites are small molecules with a Mr >1.5 kDa, including flavour compounds. During the ripening process of cheese, many microbiological and biochemical changes occur that give cheese a diversity of textures and flavours. Proteins that go through proteolysis and amino acid catabolism are of great importance in the development of flavour in cheese, regardless of variety. Even though techniques for measurements of metabolites have existed for a long time, there are some unique challenges by analysing of several metabolites in parallel in a biological sample that promotes different metabolic pathways. Metabolic fingerprinting is the most common approach used in metabolomics, which is based on statistical analysis that through algorithms presents differences between samples. The electronic nose is able to identify the sum of volatile metabolites in a food, which is unlike the gas chromatograph that identifies individual metabolites. The aim of this review is to evaluate the use of metabolomics of selected Enterobacteriaceae together with electronic nose technology in order to analyse possible patterns of volatile metabolites produced in soft cheese. By this we hope to evaluate potential application of this approach in food quality control and microbial contamination screening. The pilot study was done together with the center for AASS, Örebro University where bacteria were analysed using the electronic nose NST3320. The study showed that it is possible to discriminate between Enterobacteriaceae, Staphylococcus aureus and cheese-associated bacteria, but also between the Enterobacteriaceae species Escherichia coli, Hafnia alvei and Klebsiella pneumoniae. It is important to consider the gas sensors gradually lose their ability to detect substances after continual use, in which they need to be replaced with new gas sensors. Further, data processing requires special knowledge and can be hard to handle if the expertise is lacking. We believe that there is evidence that metabolomics together with the electronic nose have future prospects in terms of quality control and microbial contamination screening.