Zooplankton is crucial for lake ecosystems as it is an important component in most of the food webs of these ecosystems. However, environmental changes have caused reductions in ecosystems nutrients and stoichiometry, which directly affects phytoplankton’s development and quality. Studies were carried out in 33 different lakes throughout Sweden, divided into 4 regions (Abisko, Jämtland, Västerbotten and Värmland) to assess whether differences in environmental characteristics induced differences in phytoplankton abundance and zooplankton communities. Using data from 3 different seasons of the year, I found that zooplankton composition differed between northern and southern regions, and greater differences were found between the mountain regions than between the boreal regions. Dissolved inorganic N (DIN) and dissolved inorganic N to total P ratio (DIN:TP) concentrations were lower in northern regions than in southern regions. Phytoplankton biomass increased with dissolved organic carbon (DOC), likely through the positive effects of DOC on overall nutrient availability. DOC concentrations were higher in boreal regions than in mountain regions, as also happens with chlorophyll-a. Positive correlations between DOC and 3 different zooplankton genera were proven, whereas 3 different zooplankton taxa were correlated with DIN:TP (two negatively and one positively). Lakes with lower DIN:TP ratios had higher abundances of calanoids, which were the major contributor of the dissimilarity in zooplankton composition among the regions. Therefore, the DIN:TP ratio possibly has stronger effects than DOC on zooplankton composition in Swedish oligotrophic lakes. But further increases in DOC concentrations will likely reduce the differences in zooplankton composition caused by the declines in lake DIN:TP observed in this study.

Flera vadare har på strandängar och liknande lokaler i södra Sverige haft en längre tid med svåra eller oroväckande populationsminskningar. Habitatförluster och habitatförändringar såväl som predation har setts vara bidragande faktorer. I detta arbete ligger fokus på hur årets häckningssäsong kan ha förhållit sig till just predationen i Trönninge ängar naturreservat strax söder om Halmstad. Där har nyligen införts predatorkontroll som en del av skötseln av reservatet. Bristen på predatorkontroll tros ha varit en av orsakerna till vadarnas framgångslösa häckning vid tidigare inventering. Ytterligare satsningar har gjorts på habitatstrukturen som bland annat har inneburit en förbättrad/utökad vattenmiljö. Jag har, mellan slutet av april och början av juni, utfört en revirkartering av häckande vadare samt studerat predatornärvaro och predatoraktivitet, av bland annat gråkråka (Corvus corone cornix), ormvråk (Buteo buteo) och rödräv (Vulpes vulpes), med hjälp av två olika metoder. Revirkarteringen resulterade i att jag fann sex häckande arter och hos fem av dessa hade ungar kläckts, med olika framgång, vid undersökningens avslut 10:e juni. Den sammanlagda bilden av predatorundersökningen visar att predationstrycket hade varken ökat eller minskat mot slutet av säsongen. Dock sågs gråkråkorna minska i antal med båda metoderna, detta som förmodad följd av framgångsrik skyddsjakt. Närvaron av predatorer utgjordes främst av tre arter och nästan samma uppsättning av tre arter stod för den huvudsakliga aktiviteten. Denna aktivitet från predatorer mättes med hjälp av tofsvipornas (Vanellus vanellus) typiska försvarsbeteende som innebär stötande flyganfall mot närgångna hot. Sammanfattningsvis har häckningsframgången varit god med hänsyn till tidigare inventering, och detta som förmodat resultat av de nya satsningarna i området. Tofsviporna har häckat med särskilt gott resultat och kan troligen ses öka i antal nästkommande säsong. / <p>Olle Liedberg</p>

No description available.

Människan är beroende av de ekosystemtjänster som naturen bidrar med, i staden är människan inte alltid medveten om dessa ekosystemtjänster och kan lätt förbise dessa. Träden i städerna förser stadsborna med fler ekosystemtjänster än de är medvetna om. Ekosystemtjänster som temperaturreglering och dagvattenhantering kan bli kostsamma att återskapa om alla naturliga element som bidrar med dessa helt gratis är borta. För att inte missa värdefulla naturmiljöer och därmed förlora pengar i planerad exploatering har ett verktyg för att ranka ekosystemtjänster kopplade till urbana träd tagits fram. För att på ett tydligt sätt kunna peka ut olika ekosystemtjänster i staden har en värderingsmatris för ranking av dessa skapats. Rankingvärdet en ekosystemtjänst inom ett område fått kan därpå multipliceras med egen inputdata, en egen värdering av ekosystemtjänsten. Resultatet av sammanställningen visas i form av kartbilder med graderade polygoner för att synliggöra vart ekosystemtjänsten finns i störst redundans. Så vitt författaren känner till, finns det ingen annan typ av kartläggning som kombinerar möjligheten med litteraturbaserad värdering och egen åsikt. Verktyget kan användas i två delar, den litteraturbaserade värderingsmatrisen kan användas enskilt och genererar ett resultat om vart det finns högst värde för ekosystemtjänster, eller gemensamt med egen input kan ett resultat visas i GIS. Metoden är unik och kan förhoppningsvis avvärja konflikter i t ex. planarbeten då ett visst område kan bli extra viktigt, även om olika ekosystemtjänster fått högst värde av de som använder verktyget. Olika åsikter om ekosystemtjänsters värdekan då ändå generera samma resultat.

Sötvattensmusslor är en av de mest hotade organismgrupperna i världen. En art, flodpärlmusslan finns i stora delar av Europa och klassas som starkt hotad i Sverige. Flodpärlmusslans livscykel sker i flera steg, där ett av stegen är när honmusslorna är gravida och glochidielarverna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka flodpärlmusslans tidiga reproduktion och larvutveckling i två vattendrag, Teåkersälven, där juvenila musslor saknas och den närliggande Stommebäcken, där man funnit juvenila musslor. Teåkersälven har påverkats av någon störning under de senaste åren och många musslor har dött.  Det finns indikationer på att musslans reproduktiva stadium inte fungerar. Under sex veckor på sommaren gjordes veckovisa mätningar av befruktade musslor och larvutveckling hos musslor i båda vattendragen. Resultatet visade inte på någon skillnad i andelen befruktade musslor mellan vattendragen. Däremot var musslorna i Teåkersälven befruktade två veckor tidigare under sommaren än musslorna i Stommebäcken. En tidigare period kan bero på att rekryteringen inte fungerar optimalt. När den tidiga reproduktionen påverkas kan det få konsekvenser senare i utvecklingen och rubba musslans komplexa livscykel. / The freshwater pearl mussel is found in most of Europe and as many other freshwater mussels, it is classified as highly endangered. The life cycle of pearl mussel's takes place in several stages, where one of the stages is when the female mussels are gravid and the glochidia larvae develop. The purpose of the study is to investigate the pearl mussel's early reproduction and larval development in two streams, the Teåkersälven River, where juvenile mussels are missing and the nearby Stommebäcken River, where juvenile mussels have been found. Teåkersälven River has been affected by some disturbance in recent years and many mussels have died. There are indications that the reproduction of adult mussels is disturbed. During six weeks over the course of the summer, weekly gravidity investigations were performed. When the mussels were gravid, larval development was also examined. The results did not show any difference in the proportion of gravid mussels between the rivers. However, the mussels in Teåkersälven River were pregnant two weeks earlier in the summer than the mussels in Stommebäcken. An earlier gravidity period may indicate that recruitment is not working optimally. When early reproduction is affected, it can have consequences for later life cycle stages and hinder recruitment of juvenile mussels.

I augusti år 2018 genomfördes två provfisken i ån Tidan på platserna Tibro och Tidaholm. Syftet med studien var att titta påom artdiversiteten skiljer sig mellan två olika och skilda lokaler i samma vattendrag. I studien diskuteras också vadlikheter och skillnaderi artsamhällenas sammansättning kanbero på. I studiengranskas artiklar,kemiska förutsättningar och bakgrundsfakta. Ibörjan av artikelnförklaras syftet och frågeställningarna som denna studien utgick ifrån. I metoden förklaras hur provfisketär genomfört och beräkningar som ligger till grund för denna studien. Tillvägagångsättetför att kunna genomföra en liknade studie eller en fortsättning av denna studieförklaras i texten. Resultaten presenterar skillnader i markanvändning och jämför artdiversiteten mellan lokalerna. I studienkan man läsa om hur markanvändningen skiljer sig mellan lokalerna och granskning av fångstdata genom olika diversitets index och chi square test. En diskussion som tas uppär markanvändningen och hur stor påverkan den har på vattendraget samt hur renhållning i vattendrag kan påverka mångfalden och göra ett vattendrag mer enahanda utan tydliga variationer och så vidare. Valet av platser som näten placerades på diskuteras samt fångsteffektiviteten avnäten och representationen av färna i Tidaholm diskuteras.Vattenmiljöer kan ha många olika utseende och fysiska och kemiska förutsättningar men vad är fiskars möjligheter att anpassa sig till dessa olika förhållanden. Fiskarter är i toppen av näringskedjan och bör visa på om något inte står rätt till i vattendraget men fiskar är också väldigt anpassningsbara och många arter trivs i en mängd olika miljöer. Många fiskarter kan man hitta i nästan alla svenska vatten och det gör det svårt att säga nått om deras favorithabitat men en avsaknad av dessa arter kan säga mycket om vattendraget,så en god mångfald är ett bra betyg för många vatten. Mängden speciella habitat är också ett gott betyg för ett vatten som strävar efter en stor mångfald, utan dessa habitat sjunker mångfalden och förutsättningarna för mer habitatkrävande arter kan möjligen försvinna.

En placering sker för att ett barn är i behov av att låna en familj för att få en trygg uppväxt och i detta kan det finnas biologiska barn. Vad händer med dem? Tidigare forskning presenterar en brist på uppmärksamhet åt de biologiska barnen från både forskare och yrkesaktiva. Syftet med denna studie är att undersöka biologiska barns upplevelser i att ha haft föräldrar som varit familjehem under deras uppväxt men även hur de ser på den egna kontakten med socialtjänsten. I en kvalitativ intervjustudie har vi sökt svar hos fem olika personer som idag är mellan 21-47 år men som under sin uppväxt hade föräldrar som var familjehem. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat resultatet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien bekräftar en brist av uppmärksamhet från socialtjänsten gentemot de biologiska barnen som den tidigare forskningen visat. Det framkommer även att intervjupersonerna har olika upplevelser men gemensamt har de tagit med sig positiva erfarenheter av detta. Resultatet av denna studie är att olika upplevelser kan ge samma erfarenhet.

No description available.

Zooplankton is crucial for lake ecosystems as it is an important component in most of the food webs of these ecosystems. However, environmental changes have caused reductions in ecosystems nutrients and stoichiometry, which directly affects phytoplankton’s development and quality. Studies were carried out in 33 different lakes throughout Sweden, divided into 4 regions (Abisko, Jämtland, Västerbotten and Värmland) to assess whether differences in environmental characteristics induced differences in phytoplankton abundance and zooplankton communities. Using data from 3 different seasons of the year, I found that zooplankton composition differed between northern and southern regions, and greater differences were found between the mountain regions than between the boreal regions. Dissolved inorganic N (DIN) and dissolved inorganic N to total P ratio (DIN:TP) concentrations were lower in northern regions than in southern regions. Phytoplankton biomass increased with dissolved organic carbon (DOC), likely through the positive effects of DOC on overall nutrient availability. DOC concentrations were higher in boreal regions than in mountain regions, as also happens with chlorophyll-a. Positive correlations between DOC and 3 different zooplankton genera were proven, whereas 3 different zooplankton taxa were correlated with DIN:TP (two negatively and one positively). Lakes with lower DIN:TP ratios had higher abundances of calanoids, which were the major contributor of the dissimilarity in zooplankton composition among the regions. Therefore, the DIN:TP ratio possibly has stronger effects than DOC on zooplankton composition in Swedish oligotrophic lakes. But further increases in DOC concentrations will likely reduce the differences in zooplankton composition caused by the declines in lake DIN:TP observed in this study.

Thyroid hormones (THs) play a fundamental role in brain function during development and adulthood. THs are essential regulators of neurogenesis, cell maturation and migration as well myelination and synaptogenesis. Neuroglial cells, including astrocytes and microglia are targets of TH and implicated in TH regulation; however, the regulation is not properly understood at the cellular level. In this study, TH regulation was investigated in vitro using human brain cell lines of astrocytes (Svg-P12) and microglia (HMC3). The cells were exposed to TH receptor agonist (triiodothyronine; T3) and inhibitors (amiodarone/1-850), of different concentrations, followed by RNA extraction and quantitative PCR. The gene expression of known TH regulated genes was studied for a better understanding of TH signaling in astrocytes and microglia. All target genes were successfully measured in both cell types. Interestingly, the regulatory effects of TH in astrocytes and microglia exhibited differences. In astrocytes, T3 exposure resulted in an upregulation in gene expression of DDX54 (DEAD-Box Helicase 54) and KLF9 (Krüppel-like factor 9) but did not affect other genes. Also, THR inhibitor exposure resulted in n upregulation in gene expression of DDX54 (DEAD-Box Helicase 54) and KLF9 (Krüppel-like factor 9) but did not affect other genes. Also, THR inhibitor exposure resulted in downregulation in gene expression of KLF9, NES (Nestin), PTGDS (Prostaglandin D2 Synthase) and MAPT (Microtubule Associated Protein Tau). In contrast, none of the TH regulated genes demonstrated a statistical significance in T3-treated microglia compared to control cells. However, THR inhibitor exposure resulted in a downregulation in gene expression of KLF9 and DDX54 and an upregulation of NES, PTGDS and MAPT. The observed differences indicate that TH signaling and regulation is different in microglia and astrocytes. The The differential signaling suggests that T3 does not regulate all of its target genes directly; rather, the regulatory effects of T3 may be exerted through complex mechanisms with other key factors involved. It can be concluded that astrocytes and microglia play important roles as mediators of the effects of THs in CNS development and function. However, further analysis is needed to acknowledge other key factors and TH signaling mechanisms influencing the gene expression in neuroglia.