I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder. Eftersom lärare sedan tolkar och realiserar läroplanerna, kan de förmedla ett annat innehåll och syfte i klassrummet. Den syn som förmedlas kallas följemening.Jag har analyserat gymnasieutbildningens förändring utifrån tre olika infallsvinklar. 1: de generella läroplanstexterna har jämförts och läroplanskod har bestämts. 2: kursplanerna och ämnesplan har analyserats utifrån ämnesfokus och kunskapsemfaser. 3: några erfarna lärare har intervjuats för att ge en bild av hur de har uppfattat förändringarna som skett.I studien har jag funnit att de generella läroplanstexterna och kursplaner väl speglar varandra. Resultatet visar att efter en fokusering på en moraliskt tillämpad undervisning i Lpf 94 så har vi nu en viss återgång till en mer rationell skola med praktiskt tillämpad undervisning i och med Gy 11. Den moraliskt tillämpade undervisningen finns kvar tillsammans med en disciplinär undervisning, som traditionellt verkar vara dominerande i naturvetenskaplig utbildning.Lärarintervjuerna visar att det är lärarens visioner och intressen tillsammans med elevinteraktionen som styr vad som förmedlas i klassrummet snarare än läroplanen.

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år. Det visar vidare att eleverna uppnått ett visst mått av handlingskompetensens, men att samtliga har en bit kvar innan de kan sägas vara handlingskompetenta.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet. Strategier och former i form av föräldrakontakten – den dagliga kontakten. Vilken föräldrasamverkan som ger mest samt hur förskolan och hemmet fungerar tillsammans. Vår undersökningsmetod baseras på kvalitativa intervjuer med förskolepersonal. Vi har genomfört fem intervjuer med förskolepersonal på deras arbetsplats. Med förskolepersonal menar vi förskollärare och barnskötare. Resultatet av vår intervjuundersökning visar att förskolepersonalen är angelägna om att ha en bra dialog med hemmet. En bra dialog mellan förskolan och hemmet främjar barnets utveckling. Samverkan är ett ämne som har diskuteras under en lång tid, vi kan se brister i dagens förskola. Läroplanen för förskolan är under ständig förändring. Dagens förskola är inte lika uppdaterad i förändringarna inom föräldrasamverkan som den borde vara. Förskolepersonalen upplever att föräldrarna inte har tid att engagera sig i förskolans verksamhet. Det kan bero på flera aspekter som till exempel tidsbrist och krävande yrken.

Det finns lärare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den är i att komma till rätta med studenternas missuppfattningar. En lärare som vet vilka missuppfattningar som är vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen på ett sätt som får eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och därmed svara rätt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som användes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista året på det naturvetenskapliga programmet. Resultatet från de svenska eleverna jämfördes med resultatet från 85 gymnasieelever i USA. Resultaten från båda länderna visar att många elever väljer bort alternativ där biologiska processer innehåller slump och hellre väljer alternativ som innebär att den biologiska processen styrs av en drivkraft som till exempel det naturliga urvalet eller en koncentrationsgradient. Användningsområden och begränsningar hos BCI diskuteras. Förslag ges till förändrad undervisning och vidare forskning. / There are teachers who plan their teaching without examining its effectiveness in overcoming students’ misconceptions. I think that a teacher who knows what misconceptions are common and lead to wrong answers has a better chance to develop their teaching in a way that will allow students to get rid of their misconceptions and hence choose correct answers. The purpose of the present study was to examine concept understanding in biology of Swedish high school students at the beginning of the final year of the science program. The tool used to explore students’ concept understanding was the Biology Concept Inventory (BCI). The test was answered by 66 Swedish high school students in the final year of the science program. The results from the Swedish students were compared to the results from 85 high school students in the United States. The results from both countries show that many students avoid alternatives in which a biological process include randomness and prefer to choose alternatives which means that the biological process is controlled by a driving force, for instance natural selection or a concentration gradient. Applications and limitations of the BCI are discussed. Suggestions for changes in education and further research are given.

I förskolan och skolan strävas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsättningar.Det ska vara en ”förskola/skola för alla”. Trots att samhället kommit långt i synen på ”en förskola för alla”, så finns det fortfarande idag tendenser på särlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i åtanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ”barn med flerfunktionsnedsättning”. Har de verksamma pedagogerna den kompetens som krävs i arbetet med barn med flerfunktionsnedsättning, med tanke på att de arbetar inom detta specifika område? Vårt syfte med vår studie blev därför att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barn med olika typer av flerfunktionsnedsättningar samt hur pedagoger framställer hur de utformar den fysiska miljön med hänsyn till alla barns behov.Vår studie vilar på en kvalitativ ansats. På de specialförskolor som vi besökt gjordes individuella semistrukturerade intervjuer med 5 olika personer med olika slags utbildningar och erfarenheter. De teorier som hjälpt oss att få svar på våra frågor är Lev Vygotskijs teori om samspel, vilken är en del av den sociokulturella teorin, samt Maurice Merleau – Pontys teori om kroppens fenomenologi. Studien visar att det centrala i utformandet av den fysiska miljön bygger på sinnesstimulering och hur viktigt det är med anpassade miljöer. Den visar även att kompetens och erfarenhet krävs och är av stor vikt för att arbeta tillsammans med barn med flerfunktionsnedsättning. Slutligen kan vi också se i vår studie att genom att inta ett individualistiskt förhållningssätt kan man bemöta barnen på ett bra sätt, man behöver se det enskilda barnets behov och förutsättningar och att man måste lära sig att förstå barnets olika signaler.

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket.Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbetaämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelseför minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare.De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på enannan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga ochschemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiskavinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet. / In this study five high school science teachers were interviewed aroundteaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough.Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers.The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time andschedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missingteacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen? / How do the educators use the pedagogical documentation?

Hållbar utveckling – hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan?Isabell AndreassonRenée NilssonVårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på:-Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling?-Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen?-Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun?-Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling?I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen. I vårt genomförande och urval finns det med hur våra intervjuer gick till och varför vi ställde de frågor vi gjorde samt forskningsetiska överväganden och vilka personer vi intervjuade. Vi använde oss av diktafon i intervjuerna med de vuxna medan eleverna ritade teckningar och intervjuades i grupp. I analysen tar vi upp våra frågeställningar och bearbetar, reflekterar och analyserar det empiriska material vi samlat in. Vi har valt att använda oss av underrubriker för att underlätta för läsaren och på detta viset blir arbetet mer strukturerat. Vår slutsats är att samtliga intervjuade tycker att det är viktigt att vi jobbar med hållbar utveckling. Men hälften av de vuxna vi intervjuade hade inte klart för sig exakt vad begreppet innebär. Slutligen har vi en sammanfattande diskussion där vi tar upp synpunkter och ytterligare frågor som kommit upp under arbetets gång. Vilka vi inte har kunnat få svar på men som kan vara intressanta att diskutera vidare i framtiden.

Vi vill med vår undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt på fritidsverksamheten. Studie syftar även till att ge kunskaper om hur rum är laddade med värderingar samt vilka signaler de sänder. Vår studie har utgått ifrån bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts på två skolor i deras förskoleklasser samt på deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav åtta stycken gick med oss på samtalspromenader och resterande observerades. Observationerna och barnens diskussioner i studien visar både att barnen anpassar miljön samt anpassar sig efter miljön i sina lekar och aktiviteter. Studien visar även att det finns rum som regleras av bland annat tid och rum. Våra observationer visar även att det finns rum som är laddade med värderingar gällande könstillhörighet.