In many job sectors the recruitment process is something that is considered so complex andprotracted that 60% choose not to complete it (Careerbuilder, 2013). The recruitment process in the real estate sector is an area where only slight research exists. Therefore, the purpose of this study is to examine and get a deeper knowledge about the recruitment process in real estate brokerage companies and if recruitment failure is an eventuel consequence of this process. The study is based on a qualitative method where six semi structured interviews have been done with recruitment managers from the different real estate companies that have been selected for the study.The theoretical outsets that have been used to analyze the result from the interviews is institutionalisomorphism and two different aspects within recruitment, which is the psychometric and the social aspect. From these two aspects the Matchningsmodell and the Bedömningsmodell have also been very important for the analytical chapter.The result shows for an example that the real estate companies have three different recruitment processes depending on which kind of candidate that is requested. These three processes both have their similarities and differences in those different interviewed companies. The main similarity is that all respondents use interviews as a recruitment method where the personality of the candidates are the most deciding factor. The significant difference in their recruitment processes is the first meeting. Since the largest recruitment of real estate brokers happens among the students there are many that want to access these as early as possible into the education. It occurs “mass recruitments” that some of the companies advocates and others oppose.The conclusion shows that the real estate sector is a job sector where companies, in many ways, follow the stream and do as their competitors do. Some companies choose to break free from the stream and go their own way but many decide to keep on doing as the others do. Recruitment failure occurs, like in other job sectors, but not only because of the recruitment process.

Följande uppsats har utformats som en fallstudie med komparativa inslag för att uppnå en diskussion kring vad en hållbar grundvattenresurshantering kan innebära för Skåne som är ett jordbruksintensivt och tätbefolkat län med utmärkande geologiska och klimatologiska förutsättningar sett ur ett svenskt perspektiv. Genom kvalitativ metod med induktiv logik undersöks vad som ligger bakom utformningen av Skånes grundvattenresurshantering samt vilka utmaningar en hållbar resursanvändning kan innebära i en skånsk kontext i kombination med framtidens utmaningar med ett föränderligt klimat. En litteratur- och intervjustudie tillsammans med ett teoretiskt ramverk ligger till grund för en SWOT-analys vilket behandlar Skånes situation i termer av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen indikerar på att möjligheterna för en mer hållbar hantering ligger i att förändra attityder kring vattnets fulla värde genom att synliggöra den verkliga användningen och dess effekter samt att bättre allokera och återinvestera i resursen för att stärka dess naturliga resiliens, minska resursslöseri och bättre kartlägga status. / This case study with a comparative element has the purpose to achieve a discussion about what a sustainable groundwater resource management may involve for Scania in combination with the challenges of the future in the light of climate change. This southern part of Sweden is a highly intensive agricultural region with a dens population and from a Swedish perspective quite unique in terms of geological and climatological conditions. With a qualitative method and inductive logic, a literature review and an interview study combined with a theoretical framework has provided a SWOT-analysis over Scanias strengths, weaknesses, opportunities and threats. The analysis indicates that the possibilities for a more sustainable groundwater management lies within a change of attitudes towards the groundwaters full value and the visualizing of the actual use with the effects that comes with it. Also, to allocate and better reinvest in groundwater as a natural resource to strengthen its natural resilience, reduce waste of resources and better monitoring.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan.

Mänsklig aktivitet har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ett nästintill linjärt förhållande mellan koncentrationen växthusgaser och den globala temperaturen har noterats, där en ökad växthusgaskoncentration leder till en förhöjd temperatur på jorden. Positiva återkopplingsmekanismer är fenomen vilka bidrar till ytterligare flöde av växthusgaser till atmosfären, och utspelar sig då temperaturen på jorden ökar. I detta examensarbete kartläggs positiva återkopplingsmekanismer som forskare funnit inom klimatförändringarna, samt hur de påverkar möjligheterna att forska på klimatförändringarnas framtida konsekvenser. Detta relateras sedan till undervisningen om klimatförändringarna i biologiämnet i gymnasieskolan, med avseende på känslohantering för elever och lärare.

Hästar tränas vanligtvis med negativ förstärkning. Men med tiden har vetenskapliga bevis för att positiv förstärkningsträning på hästar medför flera positiva fördelar ökat i antal och intresset för en förbättrad interaktion med sällskapsdjur har vuxit. Målet med denna studie var att undersöka om hästars nyfikenhet och kontaktsökande beteenden gentemot en främling påverkades av vilken träningsmetod som de har tränats med. I denna studie medverkade tjugo privat ägda hästar som tränades med enbart positiv eller negativ förstärkning. Ett motionless human test utfördes där hästens kontaktsökande beteenden mättes och analyserades i efterhand. Jämförande analyser mellan ålder, kön, ras och levandssätt gjordes också för att studera eventuella effekter av andra parametrar än träningsmetod. Resultaten visade att de hästar som tränades med positiv förstärkning var i närheten av en främling mer än de som tränats med negativ förstärkning (P=0.018). Däremot fann jag inga skillnader mellan träningsgrupperna vad gällande fysisk kontakt med främlingen eller deras ögonkontakt med ägaren, men en svag tendens kunde ses i deras ögonkontakt med främlingen där de positivt förstärkningstränade hästarna tittade på främlingen oftare jämfört negativt förstärkningstränade (P=0.098). Slutsatsen är därmed att positiv förstärkningsträning på hästar medför en större nyfikenhet för främlingar och en högre benägenhet att söka kontakt till främlingar jämfört med negativ förstärkningsträning.

Ett stort antal studier har gjorts där man konstaterat och ringat in svårigheter med att som elev förstå undervisning i genetik, och att som lärare bedriva densamma. Denna studie har jämfört två grupper av elever som båda läst kursen genetik & mikrobiologi på Naturbruksprogrammet inriktning djurvård. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen på sedvanligt sätt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förändrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna. De nya kursinslagen bestod bl.a. i filminslag, laborationer och ett tydligare avstamp i elevernas vardag och ting de kan tänkas känna igen. Det övergripande syftet med studien har varit att hitta metoder för ökad måluppfyllelse i genetik. Detta har gjorts genom att ta reda på vilka förväntningar som generellt sett finns på denna kurs bland de elever som väljer att läsa den. Jag ville också ta reda på vilken känsla kursen givit de elever som läst den, och om denna känsla skiljer sig åt mellan de två elevgrupperna. Med känsla menas här såväl den emotionella upplevelsen, som upplevelsen av användbarhet, nytta och anknytningar till ett framtida yrkesliv. Studien genomfördes under HT08/VT09 genom kvalitativt inriktade intervjuer.I studien har det visat sig att medan kurs 1 beskriver ord och begrepp man minns, kan kurs 2 beskriva mer av rum, händelser och bilder, det vill säga både det fysiska rummet –var vi befann oss- och vad vi som hände där. Eleverna i kurs 2 kunde lättare och mer spontant ge exempel på problem och situationer de med sina nya kunskaper nu kunde lösa. Eleverna från kurs 1 var mer bundna till kursens konkreta innehåll och de frågor vi diskuterat där.Den genomgående förväntan på kursen, har i studien varit att kursen skulle vara ”svår” –ett ord som återkom många gånger under intervjuerna. Denna förväntan har dock inte infriats, utan i efterhand förmedlar båda elevgrupperna en känsla av att man verkligen lärt sig något nytt, man har ytterligare ett perspektiv att lägga på sin framtida yrkesroll och man tycker inte kursen varit så svår som man förväntade sig.

Abstract Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka elevers intresse för skolans NO-undervisning i årskurs 5. Tidigare forskning på området inom årskurs 7-9 presenteras och diskuteras avseende metodval och val av frågor. Utifrån detta valdes lämplig metod och intervjufrågor för min undersökning. Eftersom min undersökning är baserad på barn som är 10-12 år gamla valde jag att intervjua eleverna samt ha en lista med olika alternativ tillgängligt som stöd, istället för att enbart använda enkätundersökning. Detta är bl.a. för att enkäter inte passar all respondenter och enligt Bryman (2011) syftar detta på personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra språkproblem som kan vara ett hinder för respondenten att delta i undersökningen. Av resultaten i min undersökning kan man notera att det förekommer både likheter och skillnader vad gäller det som flickor respektive pojkar är mest och minst intresserade av inom no-undervisningen i skolan. En slutsats som jag kan dra av resultaten och elevsvaren är att eleverna i åk 5 är intresserade av bl.a. faktabaserade kunskaper, eftersom många av deras svar bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till, t.ex. som i följande elevsvar;”Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter” och ”det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför”. Vidare är jag medveten om att detta resultat bygger endast på 20 st elever som jag intervjuade och kan därför inte svara för alla elever i kommunen/landet.

”Repetition är kunskapens moder – en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1”, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven självsom ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder. Materialen kan vid första anblick liknas med varandra, trots att delar har ålderskillnad på cirka 25 år, de använder läsebok, skriver från större till mindre bokstäver och båda arbetslag betonar finmotorikens betydelse. Vid närmare jämförelse använder de olika verktyg och tillvägagångssätt för att en elev ska lära sig att läsa och skriva, det skiljer sig bland annat i hur bokstäver lärs in. Slutsatsen för studien är att så länge som lärare använder sig av varierat och inspirerat material finns det goda utsikter för en elev att lära sig att läsa och skriva, alltså ålder på materialet har ingen direkt betydelse.

Syftet med vår studie är att beskriva några pedagogers syn på TAKK i förskolan samt att se hur och varför de väljer att arbeta med det, i de två förskolor som vi gjort studien på. Vi har också valt att undersöka vilka för- och nackdelar det eventuellt kan finnas med TAKK.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som handlar om TAKK, AAC, kommunikation och språkutveckling. Med hjälp av metoden kvalitativa intervjuer så har vi fått fram svar på följande frågeställning:•Hur och när arbetar pedagogerna i förskolan med TAKK?•Varför använder de TAKK i verksamheten?•Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda TAKK?Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet i vår studie.De som vi har intervjuat är alla positiva till TAKK, och de menar att det främjar barns språkutveckling. De anser också att man inte måste ha barn med särskilda behov på förskolan för att arbeta med TAKK, utan det är en positiv metod för alla barn. Slutsatsen som vi kommit fram till är att TAKK är något som alla barn har behov av för att göra sig hörda och förstådda. Trotts det så används det inte i så stor omfång fast pedagogerna har kunskap om det.

Syftet med undersökningen är att se om det finns några skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförändringsfrågan gällande årskurs 9. Jag vill även studera hur pass integrerade klimatfrågorna är i skolan med fokus på hur undervisningen ser ut gällande konsekvenser och åtgärder med fokus på undervisningen i samhällskunskap. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av två metoder: intervjuer och enkäter. Enkätundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmässigt valda elever. Undersökningen har utgått ifrån frågorna: hur förhåller sig eleverna till klimatförändringsfrågan? Syns det någon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhåller sig till begreppet klimatförändringar? Hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i samhällskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fått information om begreppet klimatförändringar främst genom TV och i tidningen. Det visade också att eleverna tar klimatförändringsfrågorna på allvar och att de tycker det är viktigt att lära sig om detta i skolan. De anser sig dock ej ha fått tillräckligt mycket undervisning om det i skolan. Av resultatet framgår också att eleverna främst har fått undervisning om klimatförändringsfrågorna i biologin och geografin. En stor del av eleverna har vidare uppgett att de vet hur man kan agera för att förhindra klimatförändringar och denna kunskap har de främst fått från media. Dock är det få av eleverna som i realiteten arbetar för att göra något åt klimatförändringarna och det är främst flickorna som i något större utsträckning aktivt arbetar för miljön.