The purpose of this essay is to explore actions of the representatives of the church during the first of the trials of what later developed to the great swedish witch-hunts between the years 1668–1676. The method of this study is microhistorical, where you look at local events that then can be applied on a bigger scale. The theoretical ideas applied are Michel Foucault theories of a society at war, and the dynamics between central power and peripheral power in that kind of situation. By applying these theories, the relations between central juridical directives and the enforcement of these in a local place can be studied. The main subject of interest for this essay is clerical representative Lars P. Elvius, who, during the trials, were the one responsible and the one the rest of the court relied on for interpreting the crimes of witchcraft, maleficum and other crimes of supernatural art. By looking at the directives and laws concerning witchcraft, how he interpreted the testimonies of the accused and what kind of verdict was given at the end of the trial, the relationship between central directives and peripheral enforcement is made clear. This study is part chronological and part thematic; the directives and laws presented first, followed by the interpretation during the trial categorized thematically, with correlating testimony and crime, and finally the verdict at the end of the trial.

Shapes of Sounds is a publication that gathers reflections from and documentation of three sound art projects undertaken at Kungl. Konsthögskolan/Royal Institute of Art, by Ami Kohara, Johanna Mårtensson and Rossana Mercado-Rojas during 2018-2019.  The publication includes QR-codes that enable access to the sound works and other material via Vimeo.

<p>Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där.</p><p>Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes.</p><p>I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket.</p><p>Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.</p>

Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där. Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes. I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket. Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.