Konstanz, Univ., Diss., 2005.

Universiẗat, Diss., 2001--Trier.

Diss. Nr. 13197 Naturwiss. ETH Zürich. / Literaturverz.

Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Berlin.

Alléer är ett landskapselement som består av både natur och kultur och som planterats av människan av olika skäl. Sveriges alléer minskar och därför önskar Trafikverket och Riksantikvarieämbetet ta fram ett nationellt underlag för alléer. I Östergötland saknas en sammanställning av alléer under historisk tid därför är studiens syfte att undersöka alléers utbredning och kontinuitet i Östergötland från 1868 fram till idag. Resultatet visade att alléer i länet ökat idag jämfört med perioden 1868–1877. Alléer har störst förekomst i slättbygden. Alléer vid gods- samt bruk hade förändrats minst från perioden 1868–1877 till idag vilket troligen beror på att alléer vid gods och bruk redan var vanliga under perioden 1868–1877. Infartsalléer till gårdar har ökat i bygderna sedan perioden 1868–1877 vilket kan kopplas till skiftesreformerna som förändrade landskapet under slutet av 1800-talet och gav upphov till alléplanteringar i länet. Hos dagens alléer är alléer med blandade trädslag främst förekommande. / Avenues are a landscape element that consist of both nature and culture and that’s been planted by man for various reason. The Swedish avenues reduces because of that the Trafikverket and the Riksantikvarieämbetet wishes to develop a national basis for avenues. In Östergötland there is no compilation of avenues in historical time because of that the purpose of the study is to examine avenues spread and continuity in Östergötland from 1868 until today. Avenues has the greatest occurence in the flat country. Avenues belonging to manor or factory had changed least from the period 1868-1877 until today which is probably due to avenues belonging to manor or factory already was common under the period 1868-1877. Approach avenues leading to farms has increased in the districts since 1868-1877 which can be linked to the agriculture shiftreform that changed the landscape in the late 19th century and gave rise to avenue plantings in the county. Today’sk avenues are avenues witch mixed tree species uppermost occurring.

Cotula coronopifolia is a short-lived plant that originates from South Africa and Namibia. It has been present in Europe since the 18th century. This study includes a monitoring inventory of two C. coronopifolia populations on Öland, Sweden, which has taken place continuously four consecutive years (2018-2021). It also includes a climate suitability model projected over Europe.  The monitoring inventory gives a picture of the population’s yearly dynamic in terms of spread, expansion and densities. The population density has decreased during these four years and the expansion speed has shifted from over 370 m/year between 2018 and 2019 to a contraction of -20 m/year thereafter. The decreasing densities seem to be due to lower grazing intensities in the last two years. It is also possible that C. coronopifolia have occupied most of the possible habitat available at these two locations.  The model was made to visualize the potential geographic range of C. coronopifolia based on contemporary climate variables such as temperature and precipitation. Predicted suitable habitat was extensive in the coastal regions of western Europe but surprisingly low in the eastern parts of Europe. The most important variable in the model turned out to be “the annual range between maximum temperature and minimum temperature” and that range is generally smaller in coastal climates. That, together with the fact that most of the occurrence records comes from the western parts of Europe (which may reflect the introduction history of the species rather than the climate and/or a geographic reporting bias), should be considered as alternative explanations for the difference in suitability between eastern and western Europe. However, the model seems to give a plausible picture over the contemporary potential distribution range in Sweden where the reporting effort is generally high. This study shows that C. coronopifolia is a species suitable for modelling. Future, refined models should include dispersal mechanisms, propagule pressure and future climate scenarios to predict plausible population spread.

Abstract saknas

Die studentische Belegarbeit in den Fächern Geobotanik und Naturschutz/ Landespflege beschreibt die Ergebnisse vegetationskundlicher Untersuchungen und deren Auswertung hinsichtlich des Grades der Naturnähe von Beständen der natürlichen Waldgesellschaft des Wollreitgras-Fichtenwaldes und des Wollreitgras-Fichten-Buchenwaldes im oberen Erzgebirge (Taufichtig/ Pfahlberg, Forstbezirk Neudorf).

Invasiva främmande arter (IFA) har negativa effekter på biologisk mångfald och inhemska ekosystem. Parkslide (Reynoutria japonica Houtt.)  är en svårutrotad IFA som har fått stor spridning i delar av Europa, och även i södra och mellersta Sverige, framförallt i kustområden. Den konkurrerar ut inhemska arter, framför allt genom att begränsa tillgången av ljus och näringsämnen för andra växter. Syftet med denna studie var att undersöka tillväxten hos parkslide med vattentillgång som parameter, för att förstå mer om arten och förutsäga hur förändring av denna abiotiska faktor kan påverka dess framtida spridning. Sex grupper med sticklingar och sex grupper med rhizomer analyserades vid olika bevattningsbehandlingar under 21 dagar, mellan kontrollbehandlingen 0 ml H2O/3e dag till 50 ml H2O/3e dag. Före plantering mättes vikt, längd och antal blad och noterades för sticklingarna - för rhizomer mättes vikt och antal groddögon. Överlevnaden bland sticklingar var 13.3% och bland rhizomer 95.0%. För rhizomerna skilde sig kontrollbehandlingen (0 ml H2O /3:e dag) med en genomsnittlig tillväxt på 3.0 cm signifikant i längdtillväxt från behandlingen med 15 ml H2O /3:e dag med en genomsnittlig tillväxt på 26.3 cm, i övrigt fanns inga signifikanta skillnader i längdtillväxt mellan de andra behandlingarna för rhizomerna. För tillväxt av massa bland rhizomer fanns det en signifikant skillnad mellan kontrollbehandlingen 0 ml H2O /3:e dag (29,4 % viktminskning) och all annan behandling utom 5 ml H2O /3:e dag. Behandlingen med 5 ml H2O /3:e dag hade också en signifikant skillnad mot 40 ml H2O /3:e dag (83,9 % viktökning), som var gruppen med högst viktökning bland rhizomer. Överlevnadsgraden var totalt sett låg för sticklingarna, och alla behandlingar hade 0 % levande sticklingar i slutet av experimentet, förutom behandlingen 25 ml H2O /3:e dag, 40 ml H2O /3:e dag och 50 H2O /3:e dag som hade en överlevnadsgrad på 30, 40 respektive 10 %. Studien visar att parkslide har mycket god förmåga till överlevnad vid varierande tillgång till vatten, då den grupp som inte alls vattnats under perioden var den enda som väsentligen särskilde sig från de andra. På grund av den höga överlevnaden bland rhizomer bör man iaktta stor försiktighet vid förflyttning av jordmassor för att begränsa denna spridningsväg och förebygga framtida nyetablering av parkslide. / Invasive alien species (IAS) have negative effects on biodiversity and native ecosystems. Japanese knotweed (Reynoutria japonica Houtt.) is an IAS that is difficult to eradicate, and it has become widespread in Europe and in the coastal and south-central Sweden. It outcompetes native species primarily by limiting the light and nutrients availability. The aim of this study was to investigate growth of Japanese knotweed under different watering conditions, to understand more about the species and if change of this abiotic factor can impact its future spread. Six groups of shoot cuttings and six groups of rhizomes fragments were planted and analyzed under different watering treatments for 21 days with water amount ranging from 0 ml H2O/3rd day for the control treatment up to 50 ml H2O/3rd day. Before planting, weight, length and number of leaves was measured for the shoot cuttings; for the rhizomes weight and number of sprout nodes was measured. The survival for the shoot cuttings was 13.3% and for the rhizomes 95.0%. For the rhizomes, the control treatment (0 ml H2O/3rd day) with an average of 3.0 cm growth differed significantly in length growth from the treatment with 15 ml H2O/3rd day with an average of 26.3 cm growth. There were no significant differences in length growth between the other rhizome treatments. For the mass growth of rhizomes, there was a significant difference between the control treatment 0 ml H2O/3rd day (29.4% weight loss) and all other treatment except 5 ml H2O/3rd day. The 5 ml H2O/3rd day treatment was also significantly different from the 40 ml H2O/3rd day (83.9% weight gain), which was the group with the highest weight gain. Survival rates were overall low for the shoot cuttings, and all treatments had 0% living shoot cuttings at the end of the experiment, except for the treatment of 25 ml H2O/3rd day, 40 ml H2O /3rd day and 50 ml H2O/3rd that had a survival rate of 30%, 40%, 10% respectively. The study shows that Japanese knotweed has a very good ability to survive with varying access to water, as the group that was not watered at all during the period was the only that essentially differed from the others. The high survival of the rhizomes calls for caution when moving soil masses in order to prevent further spread of the Japanese knotweed.

De kvinnliga kultledarna som vi känner som völvan eller valan tolkas traditionellt utifrån de materiella tingen som följt kvinnorna i graven. Ofta är dessa gravar enastående i sin sammansättning där de värdefulla och kännetecknande föremålen signalerar om den upphöjda statusen vilka dessa kvinnor ägt och förvaltat. I sammanhanget lyfts ofta två sådana völvagravar, Osebergsgraven och grav 4 i Fyrkat där de botaniska lämningarna också har förstärkt denna kontext utifrån växternas verkningsgrad som drog med vanebildande och hallucinogena egenskaper.  Med en utgångspunkt i arkeobotaniken och ett tvärvetenskapligt förhållningssätt undersöks hur specifika botaniska spår kan tolkas i flera olika kvinnogravar som anlagts under järnåldern. Ofta finns en etnobiologisk och folkloristisk historia kring växtmaterialet som kan fungera som användbara verktyg för den arkeologiska tolkningen. De botaniska lämningarna är oftast underrepresenterade i det arkeologiska materialet vilket också ofta ger en uteslutande bild av dess närvaro och betydelse. Genom att vända på perspektivet och låta de botaniska lämningarna styra materialsamling, undersökning och analys kan också andra tolkningsvärden, för hur vi definierar völvan, uppnås. / This essay presents alternative ways to interpret how we can connect the völva to archaeological material. This is traditionaly done thrue high status objects and personal belongings. The völva also represents an adecvat knowledge of healing, magic and also the power to anticipate the future which included a props of botanical skills. With that starting point, with the botanical remains as a reference, and what we can se and interpret in the archaeobotanical remains I want to, if possible, extend how we characterize the concept of the völva.